Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Vi ska nu redogöra för resultatet av dagens sammanträde, där kommissionär Olli Rehn också var närvarande.
Baserat på de regelbundna ekonomiska och monetära analyserna beslutade ECB-rådet att styrräntorna ska vara oförändrade. De uppgifter som blivit tillgängliga efter vårt möte den 5 maj 2011 bekräftar ett fortsatt uppåttryck på inflationen överlag, främst på grund av energi- och råvarupriserna. Ökningstakten i den underliggande monetära expansionen återhämtar sig gradvis. Den monetära likviditeten är fortsatt riklig, vilket kan bidra till att pristrycket i euroområdet realiseras. Vidare bekräftar de senaste ekonomiska uppgifterna att den underliggande utvecklingen i den ekonomiska aktiviteten i euroområdet är positiv, medan osäkerheten fortfarande är stor. Överlag är den penningpolitiska inriktningen alltjämt ackommoderande och bidrar till den ekonomiska aktiviteten. På det hela taget är hoten mot prisstabiliteten på uppåtsidan. Följaktligen krävs stor vaksamhet. Baserat på vår bedömning kommer vi att handla beslutsamt och i rätt tid. Vi kommer att göra allt som behövs för att den senaste prisutvecklingen inte ska ge upphov till ett brett baserat inflationstryck. Vi är fortsatt fast beslutna att hålla inflationsförväntningarna i euroområdet fast förankrade i linje med vårt mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent på medellång sikt. Detta är en förutsättning för att penningpolitiken även framdeles ska kunna främja tillväxt och skapandet av nya arbetstillfällen i euroområdet.
ECB-rådet beslutade idag också att fortsätta genomföra huvudsakliga refinansieringstransaktioner i form av fastränteanbud med full tilldelning så länge det behövs, åtminstone tills den nionde uppfyllandeperioden 2011 löper ut den 11 oktober 2011. Detta förfarande kommer också att tillämpas på Eurosystemets särskilda refinansieringstransaktioner med en löptid på en uppfyllandeperiod, vilka kommer att fortsätta att genomföras så länge det behövs, åtminstone fram till slutet av tredje kvartalet 2011. Den fasta räntan på de särskilda refinansieringstransaktionerna är densamma som den aktuella räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna. ECB-rådet beslutade vidare att genomföra de långfristiga refinansieringstransaktioner med en löptid på tre månader som tilldelas den 27 juli, 31 augusti och 28 september 2011 som fastränteanbud med full tilldelning. Räntorna på dessa transaktioner är den genomsnittliga räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och de gäller över hela löptiden för respektive refinansieringstransaktion.
Såsom konstaterats vid tidigare tillfällen kommer likviditetstillförseln och tilldelningsmetoderna för refinansieringstransaktionerna att justeras vid behov, med beaktande av att alla extraordinära åtgärder som vidtagits under perioden med akuta spänningar på finansmarknaderna till sin uppläggning är tillfälliga.
Jag ska nu redogöra för vår bedömning mer i detalj och inleder med den ekonomiska analysen. Under första kvartalet 2011 var BNP-tillväxten i fasta priser i euroområdet 0,8 procent på kvartalsbasis efter en BNP-tillväxt på 0,3 procent under fjärde kvartalet 2010. Färska statistik- och enkätuppgifter pekar på en fortsatt ökning av den ekonomiska aktiviteten i euroområdet under andra kvartalet i år, om än i långsammare takt. Denna avmattning speglar det faktum att den starka tillväxten under första kvartalet delvis berodde på särskilda faktorer, vilka inte längre kommer att ha någon inverkan under andra kvartalet. Det är därför lämpligt att bortse från kortfristig volatilitet av detta slag och betona den positiva underliggande utvecklingen av den ekonomiska aktiviteten i euroområdet. På längre sikt väntas euroområdets export få stöd av den pågående expansionen i världsekonomin. Samtidigt, och med tanke på den positiva framtidstro som företagen i euroområdet uppvisar, väntas efterfrågan från den inhemska privata sektorn allt mer bidra till den ekonomiska tillväxten och dra nytta av den fortsatt ackommoderande penningpolitiken och de åtgärder som vidtagits för att förbättra finanssystemets funktionsförmåga. Den ekonomiska aktiviteten torde dock fortsätta att dämpas något genom anpassningen av balansräkningarna inom olika sektorer.
Denna bedömning speglas också i Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i juni 2011, som förutser en årlig BNP-tillväxt i fasta priser mellan 1,5 och 2,3 procent under 2011 och mellan 0,6 och 2,8 procent under 2012. Jämfört med ECB:s experters makroekonomiska framtidsbedömningar i mars 2011 har intervallet för 2011 reviderats upp medan intervallet för 2012 förblir i stort sett oförändrat. Eurosystemets experters framtidsbedömningar i juni 2011 ligger i stort sett i linje med aktuella prognoser från internationella organisationer.
Enligt ECB-rådets bedömning är riskerna för dessa ekonomiska utsikter fortfarande i stort sett balanserade i en omgivning av hög osäkerhet. Å ena sidan skulle företagens positiva framtidstro kunna bidra mer än väntat till den inhemska ekonomiska aktiviteten i euroområdet och högre utländsk efterfrågan skulle också kunna bidra kraftigare än väntat till tillväxten. Å andra sidan innebär de fortsatta spänningarna inom vissa finansmarknadssegment nedåtrisker och dessa spänningar skulle kunna spridas till realekonomin i euroområdet. Nedåtrisker hänger också samman med ytterligare energiprisökningar, protektionistiskt tryck och en eventuell okontrollerad korrigering av globala obalanser.
När det gäller prisutvecklingen var den årliga HIKP-inflationen i euroområdet enligt Eurostats snabbstatistik 2,7 procent i maj, jämfört med 2,8 procent i april. Den relativt höga inflationstakten under de senaste månaderna speglar till stor del högre energi- och råvarupriser. Det är sannolikt att inflationstakten kommer att ligga kvar på väl över 2 procent under de kommande månaderna. Uppåttryck på inflationen, huvudsakligen från energi- och råvarupriser, kan också skönjas i de tidigare stadierna av produktionsprocessen. Det är alltjämt av yttersta vikt att ökningen i HIKP-inflationen inte får följdeffekter på löne- och prissättningsbeteendet och därmed ger upphov till ett brett baserat inflationstryck. Inflationsförväntningarna måste förbli fast förankrade i linje med ECB-rådets mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent på medellång sikt.
I sina makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i juni 2011 förutser Eurosystemets experter att den årliga HIKP-inflationen kommer att ligga mellan 2,5 och 2,7 procent under 2011 och mellan 1,1 och 2,3 procent under 2012. Jämfört med ECB:s experters makroekonomiska framtidsbedömningar i mars 2011 har intervallet för HIKP-inflationen 2011 reviderats upp, vilket till största delen speglar de högre energipriserna. Intervallet i bedömningen för 2012 har minskat något. Det bör beaktas att framtidsbedömningarna baseras på ett antal rent tekniska antaganden, såsom oljepriser, räntor och växelkurser. I synnerhet antas oljepriserna sjunka något och de korta räntorna stiga i enlighet med marknadens förväntningar. Överlag bygger framtidsbedömningarna på uppfattningen att den senaste tidens höga inflationstakt inte leder till ett brett baserat inflationstryck i euroområdet.
Riskerna i prisutvecklingen på medellång sikt är fortsatt uppåtriktade. Uppåtriskerna hänger framför allt samman med högre energiprisökningar än beräknat. På grund av konsolideringsbehovet i de offentliga finanserna under de närmaste åren finns det en risk för att höjningarna av indirekta skatter och administrativt fastställda priser dessutom blir större än vad som antas i dag. Slutligen kan uppåtrisker uppstå till följd av ett starkare inhemskt pristryck än väntat i samband med att kapacitetsutnyttjandet i euroområdet ökar.
Den monetära analysen visar att den årliga M3-tillväxten var 2,0 procent i april 2011, jämfört med 2,3 procent i mars. Om man bortser från den senaste tidens volatilitet har M3-tillväxten fortsatt stiga under de senaste månaderna. Den årlig tillväxttakten i bankutlåningen till den privata sektorn förstärktes något till 2,6 procent i april, jämfört med 2,5 procent i mars. Sammantaget återhämtar sig ökningstakten i den underliggande monetära expansionen gradvis. Samtidigt är den monetära likviditet som hade ackumulerats före perioden av spänningar på finansmarknaden fortsatt riklig och kan bidra till att pristrycket i euroområdet realiseras.
Vad gäller komponenterna i M3 minskade den årliga ökningstakten i M1 i april medan den ökade för annan kortfristig inlåning. Utvecklingen återspeglar delvis att avkastningen på annan kortfristig inlåning gradvis ökat under de senaste månaderna. Samtidigt har den branta avkastningskurvan också en dämpande effekt på hela M3-tillväxten, eftersom den gör det mindre attraktivt att investera i monetära tillgångar jämfört med långfristiga instrument med högre avkastning utanför M3. Tillgängliga uppgifter gör dock gällande att denna effekt kan vara i avtagande.
På motpostsidan har det skett en fortsatt svag ökning i utlåningen till icke-finansiella företag. Ökningen låg på 1,0 procent i april, jämfört med 0,8 procent i mars. Tillväxten i utlåningen till hushåll var 3,4 procent i april, dvs. oförändrad från månaden innan. De senaste uppgifterna bekräftar att den årliga ökningen i utlåningen till den icke-finansiella privata sektorn har fortsatt att successivt tillta.
Trots en viss volatilitet har bankernas balansomslutning varit i stort sett oförändrad under de senaste månaderna. Det är viktigt att bankerna fortsätter att öka kreditutbudet till den privata sektorn när efterfrågan ökar. För att ta itu med den utmaningen, där det är nödvändigt, är det viktigt att bankerna använder intäktsfinansiering, vänder sig till marknaden för att ytterligare stärka sin kapitalbas eller drar full nytta av de statliga stödåtgärderna för rekapitalisering. Särskilt banker som nu har begränsad tillgång till marknadsfinansiering måste snarast öka sitt kapital och sin effektivitet.
Sammanfattningsvis beslutade ECB-rådet, baserat på de regelbundna ekonomiska och monetära analyserna, att styrräntorna ska vara oförändrade. De uppgifter som blivit tillgängliga efter vårt möte den 5 maj 2011 bekräftar ett fortsatt uppåttryck på inflationen överlag, främst på grund av energi- och råvarupriserna. En avstämning av den ekonomiska analysen mot den monetära tyder på att ökningstakten i den underliggande monetära expansionen återhämtar sig stegvis. Den monetära likviditeten är fortsatt riklig, vilket kan bidra till att pristrycket i euroområdet realiseras. Vidare bekräftar de senaste ekonomiska uppgifterna att den underliggande utvecklingen i den ekonomiska aktiviteten i euroområdet är positiv, medan osäkerheten fortfarande är stor. Överlag är den penningpolitiska inriktningen alltjämt ackommoderande och bidrar till den ekonomiska aktiviteten. På det hela taget är hoten mot prisstabiliteten på uppåtsidan. Följaktligen krävs stor vaksamhet. Baserat på vår bedömning kommer vi att handla beslutsamt och i rätt tid. Vi kommer att göra allt som behövs för att den senaste prisutvecklingen inte ska ge upphov till ett brett baserat inflationstryck. Vi är fortsatt fast beslutna att hålla inflationsförväntningarna i euroområdet fast förankrade i linje med vårt mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent på medellång sikt. Detta är en förutsättning för att penningpolitiken även framdeles ska kunna främja tillväxt och skapandet av nya arbetstillfällen i euroområdet.
Vad gäller finanspolitiken måste alla parter som deltar i upprättandet av nationella budgetar för 2012 se till att dessa fullständigt lever upp till kravet att underbygga förtroendet för finanspolitiken. En jämförelse mellan Europeiska kommissionens senaste ekonomiska prognoser och de finanspolitiska planerna i stabilitetsprogrammen visar att många länder måste stärka sina budgetmål med konkreta konsolideringsåtgärder för att korrigera sina alltför stora underskott inom gemensamt överenskomna tidsfrister. Mot bakgrund av det fortsatta trycket på finansmarknaden är det nödvändigt med trovärdiga finanspolitiska anpassningsstrategier.
Samtidigt måste ambitiösa och långtgående strukturreformer genomföras i euroområdet för att i grunden stärka dess konkurrenskraft, flexibilitet och långsiktiga tillväxtpotential. Framför allt i länder med stora budget- och bytesbalansunderskott och i länder som förlorat i konkurrenskraft måste omfattande reformer snabbt genomföras. För produktmarknaderna är det viktigt med en kraftfull konkurrens- och innovationsfrämjande politik för att underlätta produktivitetsökningen. Vad gäller arbetsmarknaden måste fokus ligga på att öka löneflexibiliteten och arbetsincitamenten och avskaffa stelheter.
Vi är nu beredda att svara på era frågor.