Inledningsanförande till presskonferensen
Mario Draghi, ECB:s ordförande
Vítor Constâncio, ECB:s vice ordförande
Frankfurt am Main, 21 januari 2016
Ärade åhörare, låt mig först önska er ett Gott nytt år. Vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Vi ska nu redogöra för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet, där kommissionens vice ordförande Valdis Dombrovskis också var närvarande.
Baserat på våra regelbundna ekonomiska och monetära analyser, och efter omkalibreringen av våra penningpolitiska åtgärder förra månaden, har vi beslutat att hålla ECB:s styrräntor oförändrade och vi räknar med att de kommer att ligga kvar på nuvarande eller lägre nivåer under en längre tid. Vad gäller extraordinära penningpolitiska åtgärder går köpen av tillgångar smidigt och fortsätter att ha en gynnsam effekt på kostnaderna för och tillgången på krediter för företag och hushåll.
Med beaktande av den information som fanns tillgänglig i början av 2016 är det tydligt att de penningpolitiska åtgärder som vi har vidtagit sedan mitten av 2014 fungerar. Följaktligen har utvecklingen i den reala ekonomin, kreditgivningen och finansieringsvillkoren stärkt euroområdets motståndskraft mot den senaste tidens globala ekonomiska chocker. Besluten i början av december att förlänga våra köp av tillgångar på 60 miljarder EUR netto per månad fram till åtminstone slutet av mars 2017 och att återinvestera kapitalbeloppen av värdepapper som förfaller så länge som det erfordras, var mycket lämpliga. De kommer att ge ett betydande likviditetstillskott till banksystemet och stärka våra framtidsindikationer om räntor.
Men under början av det nya året ökade nedåtriskerna igen mot bakgrund av en ökad osäkerhet om utvecklingen av tillväxtutsikterna i tillväxtekonomierna, volatilitet på finans- och råvarumarknaderna samt geopolitiska risker. I detta läge fortsätter inflationsutvecklingen i euroområdet att vara svagare än förväntat. Således är det fortsatt nödvändigt att granska och eventuellt ompröva den penningpolitiska inriktningen vid vårt nästa sammanträde i början av mars när de nya makroekonomiska framtidsbedömningarna blir tillgängliga. Dessa kommer även att omfatta år 2018. Under tiden kommer arbete att utföras för att säkerställa att alla tekniska förutsättningar finns på plats för att samtliga policyalternativ kan genomföras om så erfordras.
Jag ska nu redogöra för vår bedömning mer i detalj och inleder med den ekonomiska analysen. Euroområdets reala BNP-tillväxt, mätt på kvartalsbasis, var 0,3 procent för tredje kvartalet 2015. Den stöddes huvudsakligen av privat konsumtion men dämpades samtidigt av ett negativt bidrag från nettoexporten. De senaste enkätindikatorerna, tillgängliga fram till december, pekar på en fortsatt tillväxt i real BNP under förra årets fjärde kvartal. Framöver räknar vi med att den ekonomiska återhämtningen kommer att fortsätta. Inhemsk efterfrågan torde få ytterligare draghjälp av våra penningpolitiska åtgärder och deras gynnsamma inverkan på finansieringsvillkor, men även tack vare tidigare framsteg i form av konsolidering av offentliga finanser och strukturreformer. Vidare torde det förnyade oljeprisfallet ytterligare stödja hushållens reala disponibla inkomster och företagens lönsamhet och följaktligen privat konsumtion och investeringar. Dessutom har finanspolitiken i euroområdet som helhet blivit något expansiv, vilket särskilt återspeglar stödåtgärder för flyktingar. Den ekonomiska återhämtningen i euroområdet fortsätter dock att hämmas av en dämpad tillväxtpotential på tillväxtmarknader, av volatila finansmarknader, av nödvändiga balansräkningsanpassningar inom flera sektorer samt av den långsamma implementeringen av strukturreformer.
Riskerna för euroområdets tillväxtutsikter ligger kvar på nedåtsidan och avser särskilt den ökade osäkerheten kring utvecklingen inom världsekonomin samt även bredare geopolitiska risker. Dessa risker kan komma att tynga den globala tillväxten och utrikes efterfrågan på export från euroområdet samt förtroendet mer allmänt.
Den årliga HIKP-inflationen i euroområdet var 0,2 procent i december 2015, jämfört med 0,1 procent i november. Resultatet för december var lägre än förväntat, vilket främst återspeglar återigen kraftigt fallande oljepriser samt en lägre prisökningstakt på livsmedel och på tjänster. Baserat på de rådande oljeterminspriserna, vilka ligger väl under den nivå som observerades för några veckor sedan, är den förväntade årliga HIKP-inflationsutvecklingen nu betydligt lägre jämfört med utsikterna i början av december. Inflationen förväntas nu ligga kvar på mycket låga eller negativa nivåer de kommande månaderna och inte ta fart igen förrän senare under 2016. Med stöd av våra penningpolitiska åtgärder och den förväntade ekonomiska återhämtningen torde inflationen sedan fortsätta att återhämta sig men riskerna för följdeffekter bör övervakas noga. En mer omfattande bild av hur oljepriserna och andra externa och inhemska faktorer påverkat utsikterna för HIKP-inflationen kommer att ges i de makroekonomiska framtidsbedömningar som ECB:s experter ger ut i mars 2016 och som även kommer att omfatta år 2018.
I den monetära analysen bekräftar aktuella uppgifter en stadig tillväxt i det breda penningmängdsmåttet (M3), med en årlig tillväxttakt i M3 på 5,1 procent i november 2015 jämfört med 5,3 procent i oktober. Den årliga tillväxten i M3 fortsätter att huvudsakligen få draghjälp av de mest likvida komponenterna, där det smala penningmängdsmåttet M1 hade en årlig tillväxttakt på 11,2 procent i november, efter 11,8 procent i oktober.
Låneutvecklingen fortsatte sin gradvisa återhämtning som observerats sedan början av 2014. Den årliga förändringstakten i utlåningen till icke-finansiella företag (justerad för försäljning av lån och värdepapperisering) ökade till 0,9 procent i november, upp från 0,6 procent i oktober. Utlåningen till företag fortsätter att spegla det fördröjda sambandet med konjunkturläget, kreditrisker och de pågående balansräkningsjusteringarna i den finansiella och icke-finansiella sektorn. Den årliga ökningstakten i lån till hushåll (justerad för försäljning av lån och värdepapperisering) ökade till 1,4 procent i november 2015, jämfört med 1,2 procent i oktober.
Enkäten om bankernas utlåning i euroområdet för det fjärde kvartalet 2015 pekar på ytterligare förbättringar i efterfrågan på banklån, med stöd av de låga räntorna, behoven av finansiering för investeringar och utsikterna på bostadsmarknaderna. Kreditvillkoren för lån till företag lättade ytterligare, främst på grund av ökat konkurrenstryck mellan bankerna, och de lättade även återigen för bostadslån till hushåll. Sammantaget har de penningpolitiska åtgärder som vidtagits sedan juni 2014 tydligt förbättrat lånevillkoren för både företag och hushåll, samt kreditflöden i hela euroområdet.
För att sammanfatta, en avstämning av resultatet från den ekonomiska analysen mot signalerna från den monetära analysen bekräftade effektiviteten i de penningpolitiska åtgärder som vidtagits och behovet av att granska och eventuellt ompröva vår penningpolitiska inriktning vid vårt nästa sammanträde i början av mars för att säkerställa att inflationen återgår till nivåer under, men nära, 2 procent.
Penningpolitiken är inriktad på att upprätthålla prisstabilitet på medellång sikt och dess ackommoderande inriktning bidrar till att stötta ekonomisk aktivitet. För att fullt ut skörda frukterna av våra penningpolitiska åtgärder krävs dock beslutsamma insatser inom andra policyområden. Med tanke på den fortsatt höga strukturella arbetslösheten och den låga potentiella produktionstillväxten i euroområdet bör den pågående konjunkturuppgången få draghjälp av en effektiv strukturpolitik. Framför allt är åtgärder för att förbättra affärsklimatet, bl.a. genom att främja en god offentlig infrastruktur, avgörande för att öka produktiva investeringar, stärka sysselsättningen och få upp produktiviteten. Ett snabbt och effektivt genomförande av strukturreformer i ett läge med en ackommoderande penningpolitik skulle inte bara leda till ökad hållbar tillväxt i euroområdet, utan även stärka förväntningarna om varaktigt högre inkomster och påskynda de positiva effekterna av reformer, vilket skulle göra euroområdet mer motståndskraftigt mot globala chocker. Finanspolitiken bör stötta den ekonomiska återhämtningen, men måste samtidigt vara i överensstämmelse med Europeiska unionens statsfinansiella regler. För att upprätthålla förtroendet för det finanspolitiska systemet krävs det en fullständig och enhetlig tillämpning av stabilitets- och tillväxtpakten. Samtidigt bör alla länder sträva efter en mer tillväxtfrämjande finanspolitik.
Vi är nu beredda att svara på era frågor.
Inledningsanförande i ECB:s webbplats:
http://www.ecb.europa.eu/press/pressconf/2016/html/is160121.sv.html