Mario Draghi, ECB:s ordförande,
Vítor Constâncio, ECB:s vice ordförande,
Frankfurt am Main, 14 december 2017
Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Vi kommer nu att redogöra för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet, där Eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem och kommissionens vice ordförande Valdis Dombrovskis också var närvarande.
Baserat på våra regelbundna ekonomiska och monetära analyser beslutade vi att hålla ECB:s styrräntor oförändrade. Vi fortsätter att räkna med att de kommer att ligga kvar på nuvarande nivåer under en längre tid och väl utöver den tidsperiod under vilken våra nettotillgångsköp kommer att pågå.
När det gäller extraordinära penningpolitiska åtgärder bekräftar vi att vi från januari 2018 avser fortsätta med nettoköpen av tillgångar inom ramen för programmet för köp av tillgångar (APP) i en månatlig takt på 30 miljarder euro fram till slutet av september 2018, eller längre om så är nödvändigt, och under alla omständigheter till dess att ECB-rådet ser en varaktig justering av inflationsbanan som överensstämmer med inflationsmålet. Skulle utsikterna bli mindre gynnsamma eller om de finansiella förutsättningarna visar sig oförenliga med den fortsatta utvecklingen mot en varaktig justering av inflationsbanan är ECB-rådet redo att utöka APP-programmet vad gäller storlek och/eller varaktighet. Eurosystemet kommer att återinvestera kapitalbeloppen från värdepapper som förvärvats inom ramen för APP-programmet under en längre tid efter det att nettoköpen har upphört, och i vilket fall som helst så länge det är nödvändigt. Detta kommer att bidra både till gynnsamma likviditetsvillkor och till en lämplig penningpolitisk inriktning.
Våra penningpolitiska beslut har bevarat de mycket gynnsamma finansieringsförhållanden som fortfarande är nödvändiga för att säkerställa en varaktig konvergens av inflationen mot nivåer under, men nära, 2 procent på medellång sikt. Den inkommande informationen, inbegripet våra nya makroekonomiska framtidsbedömningar, indikerar en god takt på den ekonomiska expansionen och en betydande förbättring vad gäller tillväxtutsikterna. Den starka konjunkturutvecklingen och en väsentlig minskning av överkapaciteten skapar större tillförsikt om att inflationen kommer att konvergera mot vårt inflationsmål. Samtidigt fortsätter det inhemska pristrycket överlag att vara dämpat och det har ännu inte visat några övertygande tecken på en hållbar uppåttrend. Således behövs fortfarande en omfattande grad av penningpolitisk stimulans för att underliggande inflationstryck gradvis ska byggas upp och för att ge stöd åt den övergripande inflationsutvecklingen på medellång sikt. Detta fortsatta penningpolitiska stöd ges genom de ytterligare nettotillgångsköpen, som vi beslutade om under vårt penningpolitiska sammanträde i oktober, den omfattande stocken av redan förvärvade tillgångar och de förestående återinvesteringarna samt av våra framtidsindikationer om räntor.
Låt mig nu redogöra för vår bedömning mer i detalj och jag inleder med den ekonomiska analysen. Den ekonomiska expansionen i euroområdet fortsatte under det tredje kvartalet 2017 när real BNP ökade med 0,6 procent på kvartalsbasis, jämfört med 0,7 procent under det andra kvartalet. Senaste data och enkätuppgifter pekar mot en gedigen och brett baserad tillväxt. Våra penningpolitiska åtgärder, vilka har underlättat skuldreduceringsprocessen, fortsätter att stödja inhemsk efterfrågan. Den privata konsumtionen förstärks av en fortsatt ökad sysselsättning, som gynnas av tidigare arbetsmarknadsreformer, och av hushållens stigande förmögenhet. Företagsinvesteringarna fortsätter att stärkas mot bakgrund av mycket gynnsamma finansieringsförhållanden, stigande lönsamhet för företagen samt starkare efterfrågan. Bostadsinvesteringarna har också ökat ytterligare de senaste kvartalen. Dessutom stöds exporten från euroområdet av den brett baserade globala expansionen.
Denna bedömning återspeglas också i stort sett i Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i december 2017. Framtidsbedömningarna utgår ifrån en årlig real BNP-ökning om 2,4 procent 2017, 2,3 procent 2018, 1,9 procent 2019 och 1,7 procent 2020. Jämfört med ECB:s experters makroekonomiska framtidsbedömningar i september 2017 har utsikterna för real BNP-tillväxt reviderats upp kraftigt.
Riskerna kring euroområdets tillväxtutsikter är i stort sett balanserade. Å ena sidan skulle den starka konjunkturutvecklingen, som stöds av den fortsatt positiva utvecklingen i förtroendeindikatorerna, kunna leda till ytterligare positiva tillväxtöverraskningar i närtid. Å andra sidan finns det fortfarande nedåtriktade risker, vilka främst hänger samman med globala faktorer och utvecklingen på valutamarknaderna.
Enligt Eurostats snabbstatistik steg den årliga HIKP-inflationen i euroområdet till 1,5 procent i november från 1,4 procent i oktober. Samtidigt har mått på den underliggande inflation nyligen sjunkit något, delvis på grund av särskilda faktorer. Baserat på aktuella oljeterminspriser väntas inflationen på årsbasis sjunka de närmaste månaderna, till stor del beroende på baseffekter i energipriserna, för att sedan öka igen. Den underliggande inflationen väntas stiga gradvis på medellång sikt med stöd av våra penningpolitiska åtgärder, den fortsatta ekonomiska expansionen och den relaterade minskande överkapaciteten samt av stigande löneökningstakt.
Denna bedömning återspeglas också i stort sett i Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i december 2017, vilka förutser en årlig HIKP-inflation på 1,5 procent 2017, 1,4 procent 2018, 1,5 procent 2019 och 1,7 procent 2020. Jämfört med de makroekonomiska framtidsbedömningar som ECB:s experter presenterade i september 2017 har HIKP-prognosen reviderats upp, framför allt beroende på högre olje- och livsmedelspriser.
Vad gäller den monetära analysen fortsätter det breda penningmängdsmåttet (M3) att öka stadigt med en årlig tillväxttakt på 5,0 procent i oktober 2017, jämfört med 5,2 procent i september, till följd av ECB:s penningpolitiska åtgärder och låg alternativkostnad för innehav av de mest likvida komponenterna. Följaktligen fortsatte det smala penningmängdsmåttet M1 att vara den främsta bidragande orsaken till tillväxten i det breda penningmängdsmåttet, med en årlig tillväxttakt på 9,4 procent i oktober jämfört med 9,8 procent i september.
Den återhämtning i tillväxten för utlåning till den privata sektorn som observerats sedan början av 2014 fortskrider. Den årliga ökningstakten i utlåningen till icke-finansiella företag ökade till 2,9 procent i oktober 2017, jämfört med 2,4 procent i september, medan den årliga ökningstakten i utlåningen till hushåll var fortsatt stabil på 2,7 procent.
Genomslaget av de penningpolitiska åtgärder som vidtagits sedan juni 2014 fortsätter att på ett betydande sätt stödja lånevillkoren för företag och hushåll, tillgången till finansiering, främst för små och medelstora företag, och för kreditflöden i hela euroområdet.
En avstämning av resultatet av den ekonomiska analysen mot signalerna från den monetära analysen bekräftade behovet av en omfattande grad av ackommoderande penningpolitik för att säkerställa att inflationen varaktigt återgår till nivåer som är under, men nära, 2 procent.
För att våra penningpolitiska åtgärder ska få full effekt krävs dock att beslutsamma insatser inom andra politikområden stärker tillväxtpotentialen på lång sikt och minskar sårbarheter. Strukturreformer måste genomföras avsevärt snabbare i samtliga länder i euroområdet för att öka motståndskraften, minska den strukturella arbetslösheten och stärka euroområdets produktivitet och tillväxtpotential. När det gäller finanspolitiken talar den alltmer stabila och brett baserade ekonomiska expansionen för att finanspolitiska buffertar bör byggas upp igen. Detta är särskilt viktigt i länder med fortsatt hög statsskuld. Alla länder skulle gynnas av förstärkta insatser för en mer tillväxtfrämjande utformning av de offentliga finanserna. Ett fullständigt, transparent och konsekvent genomförande av stabilitets- och tillväxtpakten samt av förfarandet vid makroekonomiska obalanser över tid i samtliga länder är avgörande för att öka motståndskraften i euroområdets ekonomi. Att stärka den ekonomiska och monetära unionen är ett projekt som fortfarande har hög prioritet. ECB-rådet välkomnar den pågående debatten om att färdigställa bankunionen och kapitalmarknadsunionen, samt om hur den institutionella arkitekturen i vår ekonomiska och monetära union kan förbättras ytterligare.
Vi är nu beredda att svara på era frågor.