Presskonferens 3 februari 2021
Christine Lagarde, ECB:s ordförande,
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande
Frankfurt am Main
God eftermiddag, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens.
Ekonomin i euroområdet fortsätter att återhämta sig och arbetsmarknaden att förstärkas med hjälp av kraftigt policystöd. Men tillväxten lär bli låg under det första kvartalet i och med att den pågående pandemin fortsätter att tynga den ekonomiska aktiviteten. Brist på material, utrustning och arbetskraft fortsätter att hålla tillbaka produktionen i vissa branscher. Höga kostnader för energi slår hårt mot inkomster och torde dämpa konsumtionen. Ekonomin påverkas dock mindre och mindre för varje pandemivåg och de faktorer som hindrar produktion och konsumtion bör gradvis lätta vilket låter ekonomin ta fart rejält igen under året.
Inflationen steg kraftigt under de senaste månaderna och överraskade på uppåtsidan i januari. Detta drivs primärt av högre energikostnader som driver upp priserna i många sektorer men även av högre livsmedelspriser. Inflationen väntas förbli hög under den närmaste tiden, men sjunka under årets lopp.
ECB-rådet bekräftade alltså de beslut som togs vid det penningpolitiska sammanträdet i december, vilket framgår av pressmeddelandet publicerat kl. 13.45 idag. Vi kommer följaktligen att fortsätta att stegvis minska takten på våra nettotillgångsköp under de kommande kvartalen och upphöra med nettotillgångsköp inom ramen för PEPP-programmet (stödköpsprogram föranlett av pandemin) i slutet av mars. Mot bakgrund av rådande osäkerhet är det viktigt att vi bibehåller flexibilitet och handlingsutrymme i penningpolitiken. ECB-rådet står redo att vid behov justera alla sina instrument så att inflationen stabiliseras på tvåprocentsmålet på medellång sikt.
Jag tänker nu mer i detalj beskriva hur vi tror att ekonomin och inflationen kommer att utvecklas för att därefter tala om vår bedömning av de monetära och finansiella förutsättningarna.
Ekonomisk aktivitet
Den ekonomiska tillväxten försvagades till 0,3 procent under det sista kvartalet i fjol. Detta till trots nådde produktionen dock sin prepandemiska nivå i slutet av 2021. Den ekonomiska aktiviteten och efterfrågan var fortsatt dämpad i början av året och detta av flera olika skäl. För det första: begränsningsåtgärderna påverkar konsumenttjänster, särskilt i turist-, restaurang-, hotell- och nöjesbranschen. Även om inflationstakten är fortsatt mycket hög, får pandemin nu inte lika omfattande skadeverkningar på ekonomin. För det andra: höga energikostnader drar ner hushållens köpkraft och företagens intäkter, vilket dämpar konsumtion och investeringar. För det tredje: brist på utrustning, material och arbetskraft inom vissa sektorer fortsätter att hålla tillbaka produktionen av industrivaror, orsaka förseningar i byggsektorn och bromsa återhämtningen i vissa delar av tjänstesektorn. Det finns tecken på att dessa flaskhalsar kan börja att lätta, men de kommer fortfarande att finnas kvar ett tag framöver.
På lite längre sikt bör tillväxten åter ta fart rejält under 2022, drivet av en stabil inhemsk efterfrågan. När arbetsmarknaden förbättras ytterligare, med fler människor i arbete och färre i permitteringsprogram, bör hushållen få högre inkomster och konsumera mer. Till dessa positiva utsikter bidrar även den globala återhämtningen och det pågående finanspolitiska och penningpolitiska stödet. Riktade och produktivitetshöjande finanspolitiska åtgärder och strukturreformer, anpassade efter förhållandena i olika euroländer, är fortfarande ett viktigt inslag för att komplettera vår penningpolitik på ett effektivt sätt.
Inflation
Inflationen ökade till 5,1 procent i januari, från 5,0 procent i december 2021. Den kommer sannolikt att vara fortsatt hög den närmaste tiden. Energipriserna fortsätter att vara det främsta skälet till den höga inflationstakten. De direkta effekterna av dessa priser stod för över hälften av den totala inflationen i januari och energikostnaderna leder även till pristryck inom många sektorer. Även livsmedelspriserna har ökat till följd av säsongsfaktorer, höga transaktionskostnader och högre pris på gödningsmedel. Dessutom har prisökningarna blivit mer omfattande: priserna på ett stort antal varor och tjänster har ökat markant. De flesta mått på underliggande inflation har ökat de senaste månaderna, men de temporära pandemifaktorernas betydelse innebär att det är ovisst om ökningarna kommer att bestå. Marknadsbaserade indikatorer tyder på att energiprisdynamiken minskar under 2022, och pristrycket från de globala flaskhalsarna på utbudssidan torde också avta.
Förhållandena på arbetsmarknaden förbättras ytterligare, även om lönetillväxten är dämpad överlag. Med tiden bör ekonomin återgå till full kapacitet, vilket torde stödja snabbare lönetillväxt. Marknadsbaserade mått på inflationsförväntningarna på längre sikt är fortsatt förväntningar relativt stabila i förhållande till vårt senaste penningpolitiska sammanträde: på nivåer strax under två procent. De senaste enkätbaserade mått ligger på cirka två procent. Dessa faktorer ger även ytterligare stöd till den underliggande inflationen och bidrar till att den totala inflationen varaktigt stabiliseras på vårt tvåprocentsmål.
Riskbedömning
Vi ser fortsatt riskerna för de ekonomiska utsikterna som i stort sett balanserade på medellång sikt. Ekonomin kan utvecklas starkare än väntat om hushållen blir mer optimistiska och sparar mindre än förväntat. Om osäkerheten kring pandemin har minskat något, har däremot de geopolitiska spänningarna ökat. De ihållande höga energikostnaderna skulle dessutom kunna tynga konsumtion och investeringar mer än förväntat. En annan risk för inflationsutsikterna är hur lång tid det kommer att ta innan flaskhalsarna upphör. Jämfört med våra förväntningar i december är riskerna för inflationsutsikterna uppåtriktade, särskilt på kort sikt. Skulle pristrycket leda till högre löneökningar än väntat, alternativt att ekonomin snabbare återvänder till full kapacitet, kan inflationen bli högre.
Finansiella och monetära förhållanden
Marknadsräntorna har ökat sedan vårt sammanträde i december. Hittills har dock bankernas finansieringskostnader varit begränsade. Bankernas utlåningsräntor till företag och hushåll ligger kvar på historiskt låga nivåer och finansieringsförhållandena för ekonomin är fortsatt gynnsamma. Företagsutlåningen har ökat, både i form av både korta och mer långfristiga lån. En stabil efterfrågan på bolån upprätthåller utlåningen till hushåll. Bankernas lönsamhet är nu lika god som före pandemin och deras balansräkningar är fortsatt stabila.
Enligt vår senaste enkät om bankernas utlåning ökade efterfrågan på företagslån starkt under det sista kvartalet 2021. Detta berodde dels på ett större behov av rörelsekapital till följd av flaskhalsarna på utbudssidan, dels på ökad finansiering av mer långfristiga investeringar. Bankerna har dessutom generellt sett en fortsatt välvillig syn på kreditrisker, vilket främst bottnar i deras positiva bedömning av de ekonomiska utsikterna.
Slutsats
Sammanfattningsvis: Euroområdets ekonomi fortsätter att återhämta sig, men tillväxten väntas vara fortsatt dämpad under det första kvartalet. Inflationsutsikterna är visserligen osäkra, men inflationen kommer sannolikt att ligga kvar på en hög nivå längre än man tidigare trott, för att sedan sjunka under året. Vi är fortsatt uppmärksamma på inkommande data och gör en noggrann bedömning av effekterna för inflationsutsikterna på medellång sikt. Vi står redo att vid behov justera alla våra instrument så att inflationen på medellång sikt stabiliseras på tvåprocentsmålet.
Vi är nu beredda att svara på era frågor.
Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.