Christine Lagarde, ECB:s ordförande,
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande
Frankfurt am Main
God eftermiddag, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens.
Inflationsutsikterna är fortsatt alltför höga under alltför lång tid. Mot bakgrund av fortsatt högt inflationstryck beslutade ECB-rådet idag att höja ECB:s tre styrräntor med 25 punkter. Överlag ger inkommande information brett stöd åt föregående sammanträdes bedömning av inflationsutsikterna på medellång sikt. Den totala inflationen har sjunkit under de senaste månaderna men underliggande pristryck är fortsatt starkt. Samtidigt påverkar våra tidigare räntehöjningar med kraft de monetära och finansiella förhållandena i euroområdet. Mer ovisst är det med eftersläpningar och styrkan i transmissionen till den reala ekonomin.
Våra framtida beslut kommer att säkerställa att styrräntorna sätts på nivåer som är tillräckligt restriktiva, och under så lång tid som är nödvändigt, för att inflationen inom rimlig tid återgår till vårt tvåprocentsmål på medellång sikt. Vi kommer att fortsätta att följa ett databeroende tillvägagångssätt för att fastställa vilken nivå som är lämplig och hur länge restriktionen ska bestå. Framför allt kommer våra styrräntebeslut att även fortsatt baseras på bedömning av inflationsutsikterna med beaktande av inkommande ekonomiska och finansiella data, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen.
ECB:s styrräntor är fortsatt vårt viktigaste verktyg för den penningpolitiska inriktningen. Parallellt härmed kommer vi att fortsätta att reducera Eurosystemets program för köp av tillgångar (APP-portföljen) i en måttlig och förutsägbar takt. I linje med dessa principer förväntar sig ECB-rådet att upphöra med återinvesteringar i APP-portföljen fr.o.m. juli 2023.
Mer om dagens beslut finns i ett pressmeddelande på vår webbplats.
Jag kommer nu att mer i detalj beskriva hur vi tror att ekonomin och inflationen kommer att utvecklas och därefter förklara vår bedömning av de monetära och finansiella förhållandena.
Ekonomisk aktivitet
Enligt Eurostats snabbstatistik växte ekonomin i euroområdet med 0,1 procent under det första kvartalet 2023. Lägre energipriser, minskande flaskhalsar på utbudssidan och finanspolitiskt stöd till företag och hushåll har bidragit till ekonomins motståndskraft. Samtidigt har sannolikt den privata inhemska efterfrågan, särskilt konsumtionen, varit fortsatt svag.
Förtroendeindikatorer för företag och hushåll har stärkts stadigt de senaste månaderna men är fortsatt lägre än före Rysslands orättfärdiga krig mot Ukraina och dess folk. Vi ser en skillnad mellan olika sektorer i ekonomin. Tillverkningssektorn håller på att beta av inneliggande order men utsikterna framöver försämras. Tjänstesektorn växer kraftigare, särskilt till följd av återöppningen av ekonomin.
Hushållens intäkter gynnas av den starka arbetsmarknaden där arbetslösheten sjunkit till en ny historiskt lägsta nivå på 6,5 procent i mars. Sysselsättningen har fortsatt att öka och det totala antalet arbetade timmar är högre än före pandemin. Samtidigt ligger det genomsnittliga antalet arbetade timmar fortsatt något under nivåerna före pandemin och dess återhämtning har stannat av sedan mitten av 2022.
När energikrisen nu avtar bör offentliga stödåtgärder snabbt och samordnat avvecklas för att undvika att driva upp medelfristigt inflationstryck, vilket skulle nödvändiggöra en starkare penningpolitisk respons. Finanspolitik bör inriktas på att göra vår ekonomi mer produktiv och gradvis få ner hög statsskuld. Åtgärder för att stärka euroområdets försörjningskapacitet, särskilt inom energisektorn, kan också kan bidra till att minska pristryck på medellång sikt. På det området välkomnar vi publiceringen av Europeiska kommissionens lagförslag för reform av ramverket för EU:s ekonomiska styrning, som snart bör vara slutförd.
Inflation
Enligt Eurostats snabbstatistik var inflationen 7,0 procent i april, efter en nedgång från 8,5 procent i februari till 6,9 procent i mars. Medan baseffekter ledde till viss ökning av energiprisinflationen, från - 0,9 procent i mars till 2,5 procent i april, är nivån mycket lägre än när Rysslands krig mot Ukraina började. Livsmedelsinflationen är dock fortsatt hög på 13,6 procent i april efter 15,5 procent i mars.
Fortsatt starkt pristryck. Inflationen exklusive energi och livsmedel låg på 5,6 procent i april, en liten nedgång jämfört med mars, och nådde samma nivå som i februari. Inflationen för industrivaror exklusive energi sjönk till 6,2 procent i april från 6,6 procent i mars då den gick ned för första gången på flera månader. Tjänsteinflationen steg däremot till 5,2 procent i april från 5,1 procent i mars. Inflationen pressas fortsatt upp av det gradvisa genomslaget av tidigare energiprisökningar och flaskhalsar på utbudssidan. Framför allt vad gäller tjänster drivs detta fortfarande av uppdämd efterfrågan från återöppningen av ekonomin och stigande löner. Information som fanns tillgänglig fram till mars tyder på att indikatorer på underliggande inflation är fortsatt höga.
Lönetrycket har stärkts ytterligare i och med att arbetstagare på en robust arbetsmarknad återtar en del av den köpkraft de förlorat p.g.a. hög inflation. Dessutom har företag i vissa sektorer kunnat driva upp sina vinstmarginaler som resultat av obalanser mellan utbud och efterfrågan samt den osäkerhet som skapats av hög och volatil inflation. Även om de flesta mått på långfristiga inflationsförväntningar för närvarande ligger på runt två procent har vissa indikatorer tickat upp och detta måste följas noggrant.
Riskbedömning
Nya spänningar på finansmarknaderna kan, om de blir bestående, utgöra en nedåtrisk för tillväxten i och med att de skulle kunna strama åt de bredare kreditvillkoren mer än väntat och dämpa förtroendet. Rysslands krig mot Ukraina fortsätter också att utgöra en betydande nedåtrisk för ekonomin. Den senaste tidens vändning från tidigare utbudschocker skulle dock, under förutsättning att detta håller i sig, kunna stärka förtroendet och stödja tillväxten mer än väntat. Den fortsatt motståndskraftiga arbetsmarknaden ger stöd åt hushållens förtroende och konsumtion vilket också kan leda till att tillväxten blir högre än väntat.
Det finns fortfarande avsevärda uppåtrisker för inflationsutsikterna. Dessa inbegriper befintligt pipelinetryck som skulle kunna driva upp detaljhandelspriserna mer än väntat under den närmaste tiden. Rysslands krig mot Ukraina kan också igen driva upp kostnaderna för energi och livsmedel. En ihållande ökning i inflationsförväntningarna över vårt mål eller högre löneökningar och vinstmarginaler än beräknat, skulle också kunna driva upp inflationen, även på medellång sikt. Nya löneavtal har bidragit till uppåtrisker för inflationen, särskilt vid fortsatt höga vinstmarginaler. Nedåtrisker omfattar förnyade spänningar på finansmarknaderna, vilket skulle kunna driva ner inflationen snabbare än beräknat. Svagare efterfrågan, t.ex. som resultat av en snabbare minskning av bankutlåning eller ett starkare penningpolitiskt genomslag, skulle också bidra till lägre pristryck än väntat, framför allt på medellång sikt.
Finansiella och monetära förhållanden
Banksektorn i euroområdet har visat sig vara motståndskraftig mot de finansmarknadsspänningar som uppstod före vårt senaste sammanträde. Våra styrräntehöjningar slår igenom kraftigt i riskfria räntor och i finansieringsförhållanden för företag, hushåll och banker. För företag och hushåll mattades lånetillväxten p.g.a. högre låneräntor, stramare villkor för kreditgivning och lägre efterfrågan. I vår senaste bankutlåningsenkät rapporterades överlag stramare kreditstandarder, som var starkare än vad bankerna hade räknat med i den förra enkäten. Detta pekar på att utlåning kan komma att gå ner ännu mer. Svag utlåning innebär även att penningmängdsökningen har fortsatt att mattas av.
Slutsats
Sammanfattningsvis är inflationen fortsatt alltför hög under alltför lång tid. Mot bakgrund av fortsatt högt inflationstryck beslutade ECB-rådet idag att höja ECB:s tre styrräntor med 25 punkter. Överlag ger inkommande information brett stöd åt föregående sammanträdets bedömning av inflationsutsikterna på medellång sikt. Den totala inflationen har sjunkit under de senaste månaderna men underliggande pristryck är fortsatt starkt. Samtidigt påverkar våra tidigare räntehöjningar med kraft de monetära och finansiella förhållandena i euroområdet. Mer ovisst är det med eftersläpningar och styrkan i transmissionen till den reala ekonomin.
Våra framtida beslut kommer att säkerställa att styrräntorna sätts på nivåer som är tillräckligt restriktiva, och under så lång tid som är nödvändigt, för att inflationen inom rimlig tid återgår till vårt tvåprocentsmål på medellång sikt. Vi kommer att fortsätta att följa ett databeroende tillvägagångssätt för att fastställa vilken nivå som är lämplig och hur länge restriktionen ska bestå. Framför allt kommer våra styrräntebeslut att även fortsatt att baseras på bedömning av inflationsutsikterna med beaktande av inkommande ekonomiska och finansiella data, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen.
Under alla omständigheter står vi redo att inom ramen för vårt mandat vid behov justera alla våra instrument så att inflationen återgår till vårt medelfristiga måloch bevara en smidig transmission av penningpolitiken.
Vi är nu beredda att svara på era frågor.
Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.