Christine Lagarde, ECB:s ordförande,
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande
Frankfurt am Main
God eftermiddag, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens.
Inflationen fortsätter att gå ner men beräknas fortfarande vara alltför hög under alltför lång tid. Vi är fast beslutna att se till att inflationen inom rimlig tid återgår till vårt medelfristiga tvåprocentsmål. ECB-rådet beslutade därför idag att höja ECB:s tre styrräntor med 25 punkter.
Dagens räntehöjning återspeglar vår bedömning av inflationsutsikterna, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen. Utveckling sedan vårt senaste sammanträde stöder vår förväntning om att inflationen kommer att dämpas ytterligare under resten av året men ligga kvar över målet under en utdragen tidsperiod. Även om vissa måtta visar tecken på att lätta är den underliggande inflationen överlag fortsatt hög. Våra tidigare räntehöjningar fortsätter att med kraft slå igenom. Finansieringsförhållandena har stramats åt igen och dämpar alltmer efterfrågan. Det är en viktig faktor för att få tillbaka inflationen till målet.
Våra framtida räntebeslut kommer att säkerställa att ECB:s styrräntor sätts på tillräckligt restriktiva nivåer så länge som är nödvändigt för att inom rimlig tid återföra inflationen till vårt medelfristiga 2-procentsmål. Vi kommer att fortsätta att följa ett databeroende tillvägagångssätt för att fastställa vilken nivå som är lämplig och hur länge restriktionen ska bestå. Framför allt kommer våra räntebeslut att fortsatt baseras på bedömning av inflationsutsikterna med beaktande av inkommande ekonomiska och finansiella data, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen.
Vi beslutade också om noll procents förräntning på minimireserver. Detta beslut kommer att bevara penningpolitikens effektivitet genom att bibehålla den aktuella penningpolitiska graden av kontroll över den penningpolitiska inriktningen och säkerställa att våra beslut fullt ut når penningmarknaderna. Det kommer samtidigt att förbättra penningpolitikens effektivitet genom att reducera det totala räntebelopp som behöver betalas på reserver i syfte att implementera den lämpliga inriktningen.
Mer om dagens beslut finns i ett pressmeddelande på vår webbplats. Information om ändring av förräntning på minimireserver ges i ett separat pressmeddelande som publiceras kl.15.45 CET.
Jag kommer nu att mer i detalj beskriva hur vi tror att ekonomin och inflationen kommer att utvecklas och därefter förklara vår bedömning av de monetära och finansiella förhållandena.
Ekonomisk aktivitet
På kort sikt har de ekonomiska utsikterna för euroområdet försämrats framför allt beroende på svagare inhemsk efterfrågan. Hög inflation och stramare finansieringsförhållanden har lett till dämpad konsumtion. Detta tynger särskilt industriproduktionen, vilken även bromsas av svag utländsk efterfrågan. Även bostads- och företagsinvesteringar visar tecken på försvagning. Tjänstesektorn är mer motståndskraftig, särskilt i kontaktintensiva undersektorer som turism. Men tjänstesektorn tappar fart. Ekonomin förväntas förbli svag på kort sikt. Med tiden torde sjunkande inflation, stigande inkomster och förbättrade utbudsförhållanden stödja återhämtningen.
Arbetsmarknaden är fortsatt robust. Arbetslösheten var på en historiskt låg nivå på 6,5 procent i maj och många nya arbetstillfällen skapas, särskilt i servicesektorn. Samtidigt tyder framåtblickande indikatorer på att denna trend kan tappa fart under de kommande månaderna och att den kan bli negativ för tillverkningsindustrin.
När energikrisen nu avtar bör offentliga stödåtgärder snabbt och samordnat avvecklas. Detta är viktigt för att undvika att driva upp medelfristigt inflationstryck, vilket annars skulle nödvändiggöra en starkare penningpolitisk respons. Vi välkomnar det senaste uttalandet från Eurogruppen om euroområdets finanspolitiska inriktning, vilket överensstämmer med denna bedömning. Finanspolitik bör utformas så att vår ekonomi blir mer produktiv och att den höga statsskulden gradvis minskar. Åtgärder för att stärka euroområdets utbudsskapacitet kan bidra till att minska pristryck på medellång sikt och samtidigt ge stöd åt den gröna omställningen, som också främjas genom programmet Next Generation EU (NGEU). Reformen av ramverket för EU:s ekonomiska styrning bör slutföras före årets slut.
Inflation
Inflationen sjönk ytterligare i juni, till 5,5 procent, från 6,1 procent i maj. Energipriserna minskade igen och har sjunkit med 5,6 procent på årsbasis. Livmedelsinflationen fortsatte att bromsa in men var fortsatt hög på 11,6 procent.
Inflationen exklusive livsmedel och energi tickade upp till 5,5 procent i juni och varor och tjänster följde olika trender. Varuinflationen sjönk ytterligare till 5,5 procent, från 5,8 procent i maj. Däremot steg tjänsteinflationen till 5,4 procent, från 5,0 procent i maj, beroende på kraftig konsumtion kopplad till semester- och reseutgifter samt även till följd av uppåtriktade baseffekter.
Drivkrafterna som påverkar inflation förändras. De externa inflationskällorna lättar. Däremot håller internt pristryck, inbegripet från stigande löner och fortsatt robusta vinstmarginaler, på att bli en allt viktigare drivkraft för inflationen.
Även om vissa mått rör sig nedåt är den underliggande inflationen fortsatt hög, också beroende på effekten av tidigare energiprisökningar för priser i hela ekonomin. Även om de flesta mått på långfristiga inflationsförväntningar för närvarande ligger på runt 2 procent är vissa indikatorer fortsatt höga och de behöver följas noga.
Riskbedömning
Utsikterna för den ekonomiska tillväxten och inflationen är fortsatt högst osäkra. Nedåtrisker för tillväxten inbegriper Rysslands orättfärdiga krig mot Ukraina och växande geopolitiska spänningar, vilka skulle kunna splittra global handel och på så vis tynga ekonomin i euroområdet. Tillväxten kan också bli långsammare om effekterna av penningpolitiken är kraftigare än väntat, eller om världsekonomin försvagas och således dämpar efterfrågan på export från euroområdet. Omvänt skulle tillväxten kunna bli högre än beräknat om den starka arbetsmarknaden, stigande reala inkomster och avtagande osäkerheten innebär att människor och företag känner mer tillförsikt och ger ut mer pengar.
Uppåtrisker för inflationen inbegriper potentiellt förnyat uppåttryck på kostnader för energi och livsmedel, även relaterat till Rysslands ensidiga tillbakadragande från avtalet som säkrat leveranser av spannmål över Svarta havet. Dåliga väderförhållanden i ljuset av den djupnande klimatkrisen kan ytterligare driva upp priserna på livsmedel mer än beräknat. En ihållande ökning i inflationsförväntningarna över vårt mål eller högre löneökningar och vinstmarginaler än beräknat skulle också kunna driva upp inflationen, även på medellång sikt. Däremot kan svagare efterfrågan, t.ex. som resultat av ett starkare penningpolitiskt genomslag, leda till lägre pristryck framför allt på medellång sikt. Inflationen skulle också gå ner snabbare om sjunkande energi- och livsmedelspriser fick ett snabbare genomslag i priserna på andra varor och tjänster än vad som aktuellt väntas.
Finansiella och monetära förhållanden
Vår penningpolitiska åtstramning fortsätter att få kraftigt genomslag i bredare finansieringsförhållanden. Riskfria räntor på korta och medellånga löptider har ökat sedan vårt senaste sammanträde och finansiering har blivit dyrare för bankerna, delvis beroende på den pågående utfasningen av ECB:s riktade långfristiga refinansieringstransaktioner (TLTRO). Den stora återbetalningen av TLTRO i juni gick smidigt eftersom bankerna var väl förberedda. Genomsnittsräntorna på företagslån och bolån steg åter i maj, till 4,6 procent respektive 3,6 procent.
I vår senaste enkätundersökningen om bankernas utlåning visas att högre lånekostnader och de därav följande nedskärningarna i planerade utgifter har lett till ytterligare kraftigt minskad kreditefterfrågan under det andra kvartalet. Dessutom stramades kreditstandarderna för lån till företag och hushåll åt ytterligare i och med att bankerna blir alltmer oroade över de risker som deras kunder står inför och bankerna är ovilliga att bära dessa risker. Stramare finansieringsförhållanden gör det också dyrare och mindre attraktivt att investera i bostäder och efterfrågan på bolån minskade för femte kvartalet i rad.
Följaktligen fortsatte den årliga tillväxttakten för utlåning att minska i juni, till 3,0 procent för företag och 1,7 procent för hushåll, uppräknat till årstakt 0,0 procent respektive -0,2 procent under det andra kvartalet. Som resultat av svag utlåning och minskningen i Eurosystemets balansräkning minskade det breda penningmängdsmåttet på årsbasis till 0,6 procent i april, uppräknat till årstakt -1,1 procent under det andra kvartalet.
Slutsats
Inflationen fortsätter att gå ner men beräknas fortfarande vara alltför hög under alltför lång tid. ECB-rådet beslutade därför idag att höja ECB:s tre styrräntor med 25 punkter.
Våra framtida räntebeslut kommer att säkerställa att ECB:s styrräntor sätts på tillräckligt restriktiva nivåer så länge som är nödvändigt för att inom rimlig tid återföra inflationen till vårt medelfristiga 2-procentsmål. Vi kommer att fortsätta att följa ett databeroende tillvägagångssätt för att fastställa vilken nivå som är lämplig och hur länge restriktionen ska bestå. Framför allt kommer våra räntebeslut att fortsatt baseras på bedömning av inflationsutsikterna med beaktande av inkommande ekonomiska och finansiella data, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen.
Under alla omständigheter står vi redo att inom ramen för vårt mandat vid behov justera alla våra instrument så att inflationen återgår till vårt medelfristiga mål och bevara en smidig transmission av penningpolitiken.
Vi är nu beredda att svara på era frågor.
Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.