ECB:s presskonferens 25 januari 2024
Christine Lagarde, ECB:s ordförande,
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande
Frankfurt am Main den 25 januari 2024
God eftermiddag, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens.
ECB-rådet beslutade idag att hålla ECB:s tre styrräntor oförändrade. Inkommande information har i stort sett bekräftat vår tidigare bedömning av de medelfristiga inflationsutsikterna. Bortsett från en uppåtriktad energirelaterad baseffekt på den totala inflationen har den nedåtgående trenden i underliggande inflation fortsatt och våra tidigare räntehöjningar fortsätter att med kraft slå igenom i finansieringsförhållandena. Strama finansieringsförhållanden dämpar efterfrågan och det bidrar till att pressa ner inflationen.
Vi är fast beslutna att se till att inflationen inom rimlig tid återgår till vårt medelfristiga tvåprocentsmål. Baserat på vår aktuella bedömning anser vi att ECB:s styrräntor är på nivåer som, om de upprätthålls under tillräckligt långt tid, kommer att göra ett substantiellt bidrag till detta mål. Våra framtida räntebeslut kommer att säkerställa att styrräntorna sätts på tillräckligt restriktiva nivåer så länge som är nödvändigt.
Vi kommer att fortsätta att följa ett databeroende tillvägagångssätt för att fastställa vilken nivå som är lämplig och hur länge restriktionen ska bestå. Framför allt kommer våra räntebeslut att baseras på vår bedömning av inflationsutsikterna med beaktande av inkommande ekonomiska och finansiella data, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen.
Mer om dagens beslut finns i ett pressmeddelande på vår webbplats.
Jag kommer nu att mer i detalj beskriva hur vi tror att ekonomin och inflationen kommer att utvecklas och därefter förklara vår bedömning av de monetära och finansiella förhållandena.
Ekonomisk aktivitet
Euroområdets ekonomi ser ut att ha stagnerat under det sista kvartalet 2023. Inkommande data fortsätter att signalera svaghet under den närmaste tiden. Dock pekar vissa framåtblickande enkätindikatorer på en tillväxtuppgång längre fram.
Arbetsmarknaden har förblivit robust. Arbetslösheten, som låg på 6,4 procent i november, har sjunkit tillbaka till sin lägsta nivå sedan euron infördes och fler arbetstagare har inträtt på arbetsmarknaden. Samtidigt har efterfrågan på arbetskraft tappat fart och färre lediga jobb utannonseras.
Regeringar bör fortsätta att avveckla energirelaterade stödåtgärder för att undvika att driva upp inflationstryck på medellång sikt. Finans- och strukturpolitiken bör utformas så att vår ekonomi blir mer produktiv och konkurrenskraftig och höga offentliga skuldkvoter gradvis minskar. Strukturreformer och investeringar för att stärka euroområdets utbudskapacitet – som skulle stödjas om NGEU-programmet (Next Generation EU programme) till fullo implementerades – kan bidra till minskat pristryck på medellång sikt och samtidigt främja grön och digital omställning. Efter Ekofinrådets överenskommelse nyligen om reform av ramverket för EU:s ekonomiska styrning bör lagstiftningsprocessen snabbt slutföras så att de nya reglerna kan implementeras utan fördröjning. Dessutom är det absolut nödvändigt att påskynda framstegen mot kapitalmarknadsunionen och fullbordandet av bankunionen.
Inflation
Inflationen steg till 2,9 procent i december i och med att vissa tidigare finanspolitiska stödåtgärder för att dämpa effekten av högre energipriser försvunnit ur den årliga inflationstakten även om vändningen var svagare än förväntat. Förutom denna baseffekt fortsatte den övergripande inflationstrenden i nedåtgående riktning. Livmedelsinflationen sjönk till 6,1 procent i december. Inflationen exklusive livsmedel och energi sjönk också igen, till 3,4 procent, beroende på att varuinflationen gick ner till 2,5 procent. Tjänsteinflationen var stabil på 4,0 procent.
Inflationen väntas lätta ytterligare under året med avtagande effekter av tidigare energichocker, flaskhalsar på utbudssidan och återöppningen av ekonomin efter pandemin samt att den stramare penningpolitiken fortsätter att tynga efterfrågan.
Nästan alla mått på underliggande inflation sjönk ytterligare i december. Den höga löneökningstakten och fallande arbetsproduktivitet håller upp inhemskt pristryck även om dessa också börjat lätta. Samtidigt har lägre vinst per enhet börjat dämpa inflationseffekten av stigande arbetskostnader per producerad enhet. Mått på kortsiktiga inflationsförväntningar har gått ner kraftigt medan de mer långsiktiga inflationsförväntningarna mestadels ligger runt 2 procent.
Riskbedömning
Riskerna för den ekonomiska tillväxten ligger på nedåtsidan. Tillväxten skulle kunna bli lägre om effekterna av penningpolitiken blir starkare än väntat. En svagare världsekonomi eller en ytterligare avmattning i världshandeln skulle också hämma euroområdets tillväxt. Rysslands oberättigade krig mot Ukraina och den tragiska konflikten i Mellanöstern är de huvudsakliga källorna till geopolitisk risk. Detta kan resultera i att företag och hushåll ser mindre positivt på framtiden och att den globala handeln störs. Tillväxten kan bli högre om stigande realinkomster innebär att konsumtionen ökar mer än förväntat eller om världsekonomin växer starkare än väntat.
Uppåtriskerna för inflationen inbegriper de ökade geopolitiska spänningarna, framför allt i mellanöstern, som skulle kunna driva upp energipriser och fraktkostnader på kort sikt och hindra världshandeln. Inflationen kan också visa sig bli högre än förutsett om lönerna stiger mer än väntat eller om vinstmarginaler skulle visa sig mer motståndskraftiga. Inflationen kan däremot överraska på nedåtsidan om penningpolitiken dämpar efterfrågan mer än väntat eller om det ekonomiska klimatet i övriga världen oväntat försämras. Inflationen skulle också kunna gå ner snabbare inom snar framtid om energipriserna utvecklades i linje med den senaste tidens nedskiftning i marknadsförväntningar om den framtida banan för olje- och gaspriser.
Finansiella och monetära förhållanden
Marknadsräntor har i stort sett rört sig i sidled sedan vårt förra sammanträde. Vår restriktiva penningpolitik fortsätter att slå igenom starkt i de bredare finansieringsförhållandena. Utlåningsräntor på företagslån gick ner något till 5,2 procent i november medan bolån steg ytterligare till 4,0 procent.
I vår senaste enkätundersökning om bankernas utlåning visas att höga lånekostnader och de därav följande nedskärningarna i investeringsplaner och bostadsköp har lett till ytterligare kraftigt minskad kreditefterfrågan under det fjärde kvartalet. Åtstramningen i kreditstandarder för lån till företag och hushåll dämpades men förblev fortsatt strama i och med att bankerna oroar sig för de risker deras kunder står inför.
Mot denna bakgrund har kreditutvecklingen förbättrats något men är överlag fortsatt svag. Lån till företag stagnerade i november jämfört med föregående år – efter att ha sjunkit i oktober – när månadsflödet av korta lån vände. Lån till hushåll växte i en dämpad årstakt om 0,5 procent.
Slutsats
ECB-rådet beslutade idag att hålla ECB:s tre styrräntor oförändrade. Vi är fast beslutna att se till att inflationen inom rimlig tid återgår till vårt medelfristiga tvåprocentsmål. Baserat på vår aktuella bedömning anser vi att ECB:s styrräntor är på nivåer som, om de upprätthålls under tillräckligt långt tid, kommer att göra ett substantiellt bidrag till detta mål. Våra framtida räntebeslut kommer att säkerställa att styrräntorna sätts på tillräckligt restriktiva nivåer så länge som är nödvändigt. Vi kommer att fortsätta att följa ett databeroende tillvägagångssätt för att fastställa vilken nivå som är lämplig och hur länge restriktionen ska bestå.
Under alla omständigheter står vi redo att inom ramen för vårt mandat vid behov justera alla våra instrument så att inflationen återgår till vårt medelfristiga mål och bevara en smidig transmission av penningpolitiken.
Vi är nu beredda att svara på era frågor.
Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.