Också globalt har tillväxten varit fortsatt hög, och utsikterna är alltjämt gynnsamma. I Förenta staterna har totalproduktionen ökat kraftigare än väntat och i euroområdet har ökningstakten stigit klart. Förutsättningarna för fortsatt snabb ekonomisk tillväxt i Finland de närmaste åren är goda, såsom Finlands Bank bedömde i sin prognos i våras. Till följd av import- och framför allt oljeprisökningarna men även på grund av inhemska faktorer har inflationstakten i Finland dock stigit avsevärt. Då den ekonomiska tillväxten är kraftig finns risk för accelererande inhemska kostnader och fortsatt snabb allmän inflation.
Då möjligheterna att föra en aktiv konjunkturpolitik är marginella är det nödvändigt att genom strukturåtgärder avlägsna hindren för ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning och samtidigt motverka ett ökat inflationstryck. Skattelättnaderna enligt regeringens budgetproposition ger incitament till ett ökat arbetskraftsutbud och är därför ur struktur- och sysselsättningspolitisk synvinkel befogade. Beskattningen av arbete behöver lindras för att en gynnsam sysselsättningsutveckling även under kommande år skall kunna säkerställas. Ett flerårigt skattelättnadsprogram skulle skapa klarhet på arbetsmarknaden och därigenom stabilisera den ekonomiska utvecklingen även på längre sikt.
En överhettning av ekonomin bör i eurotider undvikas till varje pris. Till följd av den kraftiga efterfrågan har till exempel de begärda priserna inom byggbranschen redan en längre tid stigit snabbare än kostnaderna. Även inom andra branscher finns tecken på växande vinstmarginaler. En alltför stor skuldsättning är ännu inte ett allmänt problem för hushållen, men den senaste tidens kraftigt fluktuerande tillgångspriser och stigande utlåningsräntor varnar om skuldsättningrsiskerna. Också lönetrycket ser ut att ha ökat, trots att de föreslagna skattelättnaderna redan i sig ökar löntagarnas inkomster rätt märkbart. Den svaga euron och en räntenivå som är dimensionerad för den ekonomiska aktiviteten i euroområdet som helhet har för sin del ökat risken för överhettning i Finland. Det är därför inte självklart att den ekonomiska utvecklingen även i fortsättningen blir balanserad. När beskattningen under nuvarande gynnsamma konjunkturutsikter lindras utan att efterfrågeeffekterna kompenseras genom utgiftsnedskärningar avspeglar detta även en lättare finanspolitisk inriktning. En fortsatt balanserad ekonomisk utveckling skulle förutom en stramare finanspolitik och en måttfull avtalsrörelse också kräva strukturella reformer som bidrog till att effektivera arbetsmarknaden och öka produktionsmöjligheterna i ekonomin.
Det senaste numret av Euro & talous innehåller ytterligare fem artiklar. Esko Ollila behandlar Internationella valutafondens föränderliga roll. Pentti Forsman har rubricerat sin artikel "Elektronikindustrin - en stabiliserande faktor i den finländska ekonomin". Risto Peltokangas redogör för förvaltningen av valutareserven, medan Päivi Tissari analyserar erfarenheterna från Eurosystemets penningpolitiska operationer ur Finlands Banks perspektiv. Jussi Snellman skriver om förändringarna i massbetalningssystemen i Finland.