Chefdirektör Liikanen: Dämpade utsikter för den internationella ekonomin, transmissionen av penningpolitiken måste säkerställas

Utsikterna för den internationella ekonomin har försvagats, vilket också har försvårat hanteringen av skuldkrisen. Det måttliga inflationstrycket och den dämpade ekonomiska tillväxten har gjort det möjligt att sänka styrräntorna i euroområdet. ECB-rådet har ökat sina extraordinära åtgärder för att stödja transmissionen av den gemensamma penningpolitiken i hela euroområdet.

 

ECB-rådets penningpolitiska åtgärder har fått de korta penningmarknadsräntorna att falla betydligt. Den gemensamma penningpolitiken har dock inte fått samma genomslag i hela euroområdet. ”När skillnaderna i priset och tillgången på finansiering beror på faktorer som gäller ländernas skuldhållbarhet och banksystemens skick är riskpremierna motiverade. Ogrundade riskpremier som hänför sig till exempel till farhågor om eurons upplösning är dock inte godtagbara”, betonade chefdirektör Erkki Liikanen vid presskonferensen om det senaste numret av tidskriften Euro & talous.

 

Vid sitt möte i september beslutade ECB-rådet om formerna för genomförande av direkta monetära transaktioner. ”Syftet med programmet är att säkerställa transmissionen av den gemensamma penningpolitiken utan att ändra på arbetsfördelningen mellan medlemsländerna och ECB”, framhöll chefdirektör Liikanen. De anpassningsprogram som hänför sig till de europeiska stabilitetsmekanismerna och villkoren i dem utgör en nödvändig förutsättning för transaktionerna.

 

”De beslutade penningpolitiska åtgärderna ligger i linje med prisstabilitet och ECB:s mandat”, preciserade chefdirektör Liikanen. ”Det är viktigt att framhålla att såsom alla penningpolitiska åtgärder tillämpas programmet för direkta monetära transaktioner på alla euroländer till lika villkor”, tillade chefdirektör Liikanen. ECB-rådet beslutar självständigt om de direkta monetära transaktionerna, som främst inriktas på korta obligationer.

 

Enligt Finlands Banks prognos för den internationella ekonomin blir tillväxten i världsekonomin dämpad under slutet av 2012. Utsikterna för euroområdet under slutet av året är svaga och ökningstakten i tillväxtekonomierna lägre än vad som tidigare väntades. Tillväxtutsikterna i världsekonomin för 2013 är likaså dämpade. Inflationen väntas under prognosperioden ligga kring 2 procent inom de ledande ekonomiska områdena.

 

Osäkerheten avtar långsamt, för tecknen på ekonomisk tillväxt och ökad skuldhållbarhet i krisländerna låter vänta på sig långt in på nästa år. ”Anpassningsprocessen i Europa har bara börjat och erfarenheterna från tidigare finanskriser visar att den kan fortsätta flera år till”, konstaterade chefdirektör Liikanen. Även om utsikterna har försvagats mest inom euroområdet, har prognosen för 2013 reviderats nedåt inom samtliga ledande ekonomiska områden. Det svaga förtroendet och den ökade osäkerheten syns också i en avmattning i världshandeln.

 

Riskerna i prognosen är övervägande nedåtriktade och har att göra med en fortsatt ond cirkel i euroområdet, som kunde göra återhämtningen rent av långsammare än förutsett. Dessa risker kan påverkas genom politiska åtgärder.

 

”Trots att läget i Europa är skört är det även möjligt att utvecklingen blir positivare än väntat. Om Europa kan förverkliga en trovärdig krishanteringsstrategi kan förtroendet på marknaden stärkas snabbare än väntat, vilket skulle sänka finansieringskostnaderna för krisländerna”, fortsatte chefdirektör Liikanen. För att säkerställa krisländernas skuldhållbarhet är det väsentligt att länderna själva förbinder sig att genomföra tillräckliga anpassningsåtgärder och strukturreformer.

* * *

 

Euro & talous 4/2012 innehåller följande artiklar utöver artikeln om penningpolitik och internationell ekonomi:
Hanna Freystätter: Bostadsprisbubblan som sprack – ekonomisk-politiska utmaningar i Spanien
Juha Kilponen: Cyklikalitet i finanspolitiken och riskpremier på statslån
Heli Simola: Hur har tillväxtekonomierna ändrat de globala pristrenderna?