Bankerna i euroområdet har stora mängder långfristig upplåning som förfaller till betalning under början av 2012. Den allt dyrare marknadsupplåningen och osäkerheten kring tillgången till finansiering under skuldkrisen har lett till oro över bankernas förmåga att bevilja kredit.
Bankerna i euroområdet har skärpt villkoren för både företags- och bostadskrediter, vilket har lett till större lånemarginaler. Samtidigt har icke-finansiella företags och hushållens efterfrågan på kredit minskat. Skillnaderna mellan länderna är emellertid stora och tillsvidare saknas bevisning på att utlåningen skulle ha minskat på ett sätt som stryper den ekonomiska tillväxten.
I Finland avspeglades allt fler staters svåra skuldkris och den långsammare ekonomiska tillväxten endast i liten utsträckning i utvecklingen av allmänhetens ut- och inlåning och värdepappersinnehav 2011. Den ökade allmänna osäkerheten märktes emellertid tydligt i utvecklingen av ut- och inlåningen mellan monetära finansinstituten samt utestående derivat.
De finländska monetära finansinstitutens aggregerade balansomslutning var vid slutet av 2011 en tredjedel större än vid slutet av 2010. Till detta bidrog främst upplåning från länder utanför euroområdet samt derivat. De monetära finansinstituten ingick betydligt fler repoavtal med företag, försäkringsbolag och centrala motparter utanför euroområdet. Ökningen i fordringarna och skulderna utanför euroområdet berodde också på interna överföringar inom bankkoncernerna.
I Finland fortsatte utlåningen till allmänheten 2011 att växa stadigt och snabbare än inom euroområdet. Både icke-finansiella företag och hushåll tog mera lån. Ökningen var dock långsammare än under åren före finanskrisen.
Bostadslånen till hushåll ökade stadigt med i medeltal 6,7 procent under året. Lånen till icke-finansiella företag fortsatte också att öka med i medeltal 6,5 procent, och ökningstakten steg till 8,5 procent vid slutet av året. I många andra euroländer minskade utlåningen till icke-finansiella företag eller ökade endast något. I Finland tog företag lån främst för anskaffning av rörelsekapital och omstrukturering av finansieringen, inte egentligen för finansiering av investeringar.
De finländska investeringsfondernas kapital minskade med 6,5 miljarder euro 2011, vilket främst berodde på den ogynnsamma utvecklingen av värdepapperspriserna, men även på att investerarna minskade sina fondinnehav med 1,5 miljarder euro. Fondkapitalen minskade mer i Finland än inom euroområdet i medeltal.
I Finland har man tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att utreda vilken reglering och ansvarsfördelning de finländska myndigheterna ska tillämpa för att bättre kunna identifiera och motarbeta riskerna for stabiliteten i finanssystemet och inom hela ekonomin. Att vissa risker som hänförde sig till överdriven kreditgivning och skuldsättning realiserades var en av de främsta orsakerna till den pågående finansiella och ekonomiska krisen.
Övergången till det gemensamma eurobetalningsområdet (SEPA) kom i Finland in i det viktigaste skedet, när SEPA-gireringar ersatte nationella gireringar i början av 2012. Åtgärderna för att harmonisera minutbetalningar inom EU fortsätter.
Uppgifterna framgår av årsrapporten över finansiell statistik Rahoitustilastot 2011 och Rahoitusmarkkinaraportti 1/2012 som publicerades i dag.
Ytterligare information
ekonom Hanna Häkkinen, hanna.hakkinen(at)bof.fi, telefon 010 831 2552 (Rahoitustilasto)
ekonom Hanna Putkuri, hanna.putkuri(at)bof.fi, telefon 010 831 2103 (Rahoitusmarkkinaraportti)
ekonom Hermanni Teräväinen, hermanni.teravainen(at)bof.fi, telefon 010 831 2172 (Rahoitustilasto)
ekonom Hanna Häkkinen, hanna.hakkinen(at)bof.fi, telefon 010 831 2552 (Rahoitustilasto)
ekonom Hanna Putkuri, hanna.putkuri(at)bof.fi, telefon 010 831 2103 (Rahoitusmarkkinaraportti)
ekonom Hermanni Teräväinen, hermanni.teravainen(at)bof.fi, telefon 010 831 2172 (Rahoitustilasto)