Chefdirektör Liikanen: Penningpolitiken alltjämt ackommoderande

Pressmeddelanden Pressmeddelande nr 9 torsdag 14.3.2013, kl. 11.00

​Osäkerheten och de försämrade finansiella förhållandena försvagade hushållens och företagens förtroende under sommaren och förhösten och den europeiska ekonomin krympte kraftigt. "Avveckling av skuldsättningen, hög arbetslöshet och strama finansieringsvillkor i de krisdrabbade länderna dämpar fortfarande den ekonomiska tillväxten", konstaterade chefdirektör Liikanen vid presskonferensen om tidskriften Euro & talous. Trots den svaga tillväxten har finansmarknaden stabiliserats. Eurosystemets beredskap att genomföra direkta monetära transaktioner har här spelat en viktig roll.

Inflationen i euroområdet har sjunkit under 2 procent i takt med att ökningen i energi- och livsmedelspriserna har avtagit och den svaga ekonomiska utvecklingen har fortsatt. "Under den penningpolitiskt relevanta perioden väntas inflationstrycket alltjämt vara under kontroll och inflationsförväntningarna ligga i linje med ECB:s mål. Det gör det möjligt att fortsätta med en ackommoderande penningpolitik", betonade chefdirektör Liikanen.

ECB-rådet har bemött osäkerheten till följd av skuldkrisen och den väntade avmattningen av inflationen med en ackommoderande penningpolitik och extraordinära penningpolitiska åtgärder. Tack vare dem har en kreditåtstramning kunnat undvikas och ogrundade farhågor om eurons upplösning har avlägsnats.

Finlands Bank räknar alltjämt med en mycket långsam global tillväxt på drygt 3 procent under 2013. I Europa är arbetslösheten fortsatt hög och produktionen väntas först 2015 nå samma nivå som före krisen, eftersom minskningen av skuldsättningen inom den privata och den offentliga sektorn tynger den ekonomiska tillväxten i krisländerna. Utgångspunkten för prognosen är att de finansiella och strukturpolitiska åtgärderna i krisländerna genomförs framgångsrikt och att förtroendet fortsätter att öka. Den ekonomiska återhämtningen sker stegvis då bostadspriserna i krisländerna slutar sjunka, banksektorn saneras och den privata skuldsättningen avtar. Nedåtrisker existerar fortfarande och kan realiseras om den sköra stämningen på finansmarknaden bryts.

Hushållens och de finansiella företagens snabba skuldsättning lade grunden för finanskrisen. Det ledde till att bostadspriserna i flera länder steg till en ohållbar nivå. Den recession som följde på krisen raserade staternas skatteinkomster och skuldsättningsgraden i staterna ökade kraftigt. "En kontrollerad sänkning av skuldsättningen är oundviklig, men långsam. Det försvagar den ekonomiska tillväxten nu och under åren framöver", framhöll chefdirektör Liikanen.

Den ackommoderande penningpolitiken bidrar till återhämtningen av ekonomin och ger utrymme för en kontrollerad sänkning av skuldsättningen. "Krisen kan inte lösas enbart med penningpolitiska medel. Det krävs strukturella reformer och åtgärder för att korrigera obalanserna i ekonomin", konstaterade chefdirektör Liikanen.

* * *

Euro & talous 1/2013 innehåller följande artiklar utöver artikeln om penningpolitik och internationell ekonomi:
Jarmo Kontulainen, Juha Kilponen och Antti Suvanto: Rahoituskriisi avasi keskustelun rahapolitiikan tavoitteista (Finanskrisen öppnade diskussionen om de penningpolitiska målen)
Mika Kortelainen: Kansainvälisen raha- ja finanssitalouden malli (En internationell monetär och finansiell modell)
Laura Solanko och Lauri Vilmi: Globaalit energiamarkkinat murroksessa (Den globala energimarknaden i omvandling).