​Konjunkturutvecklingen i Finland har under de senaste månaderna varit svagare än väntat och konsumenternas förtroende har sjunkit på nytt. Däremot har förtroendet på finansmarknaden i euroområdet ökat. Europeiska centralbanken har bidragit till förutsättningarna för ekonomisk tillväxt genom att sänka styrräntan till 0,5 procent. "ECB-rådet följer alla nya uppgifter om den ekonomiska utvecklingen mycket noggrant och är redo att ingripa", sade Finlands Banks chefdirektör Erkki Liikanen på presskonferensen.

I Finlands Banks tidskrift Euro & talous, som utkommer i dag, beräknas BNP i Finland minska med 0,8 procent 2013 och vända till en långsam ökning på 0,7 procent 2014. Den ekonomiska tillväxten får inte samma understöd som tidigare av den privata konsumtionen, då konsumenternas köpkraft och sysselsättningen sjunker. Den ekonomiska tillväxten stiger till 1,4 procent först 2015, när återhämtningen av exporten och investeringarna tar fart. 
 
Exporten har krympt till följd av strukturomvandlingen inom industrin, den dämpade utvecklingen i den internationella ekonomin och Finlands försämrade kostnadsmässiga konkurrenskraft. "Ekonomin i Finland har samtidigt drabbats av två stora förändringar: strukturomvandlingen inom den finländska industrin och recessionen efter finanskrisen", sade chefdirektör Liikanen.

Arbetslösheten förutspås stiga till 8,6 procent 2014 och inte sjunka i någon betydande grad 2015. Den svaga ekonomiska tillväxten och den pågående strukturomvandlingen återspeglas i sysselsättningen. "Den stigande arbetslösheten kan få långvariga konsekvenser med tanke på arbetsmarknadsinträdet för de unga, framför allt för unga män. Det är viktigt att undvika en situation där en del av de unga permanent slås ut från arbetsmarknaden", framhöll chefdirektör Liikanen.

Inflationen saktar in till 2,3 procent 2013 och ytterligare till 1,9 procent 2014, när energiprisökningen avstannar och den inhemska efterfrågan mattas av.

Den kännbara försämringen av konjunkturläget gör det svårare att återställa sunda offentliga finanser. Avmattningen i den inhemska konsumtionen och nedgången i sysselsättningen leder till minskade skatteintäkter och ökade arbetslöshetsutgifter. Därför krävs ytterligare ansträngningar för att bromsa skuldutvecklingen.

 "Finlands styrka ligger i en god grundutbildning, kunnig arbetskraft, en välfungerande infrastruktur, god intern styrning och ett pålitligt rättsväsende. För en hållbar uppgång i ekonomin och sysselsättningen krävs dock ökad internationell konkurrenskraft, strukturreformer som höjer produktionspotentialen i ekonomin och en lyckad innovationspolitik", konstaterade chefdirektör Liikanen.