Hushållens skuldsättning och koncentrationen i banksystemet medför risker för finanssystemet

Pressmeddelanden Pressmeddelande nr 11 torsdag 21.5.2015, kl. 11.00

​Verksamheten på finansmarknaden i Finland har varit fortsatt stabil trots att det makroekonomiska läget inte har förbättrats. De viktigaste stabilitetsriskerna har samband med såväl den inhemska som den internationella utvecklingen. På finansmarknaden skapar låga räntor, jakt på avkastning och riklig likviditet risker som kan sprida sig också till Finland. En svag ekonomisk utveckling i Finland kan dessutom medföra exponeringar för risker i finanssystemet. ”Det krävs ett stabilt finansiellt system för att stödja en balanserad utveckling av ekonomin i Finland”, påpekade vice ordföranden i Finlands Banks direktion Pentti Hakkarainen i dag på presskonferensen om publikationen Euro & talous.

Hushållens skuldsättning har fördubblats under 2000-talet även om ökningstakten har dämpats under de senaste åren. Dessutom gör koncentrationen i skuldsättningen hushållen sårbara. ”Hälften av bolånen innehas av den mest skuldsatta tiondedelen av hushållen. Under den nuvarande utdragna lågränteperioden accentueras betydelsen av ränterisker och av att kunna sköta sin egen ekonomi”, sade direktionens vice ordförande Pentti Hakkarainen.

Den nuvarande penningpolitiken i euroområdet med låga räntor är förenlig med konjunkturcykeln i den finländska ekonomin. ”Om den låga räntenivån fortsätter under en längre tid kan den leda till överdriven ökning av bolånen och överhettning på bostadsmarknaden. Beredskap för en sådan utveckling bör skapas i tid med hjälp av makrotillsynsverktyg. Verktygen måste vara tillräckliga, och beredskap att använda dem måste skapas i god tid”, framhöll Pentti Hakkarainen.

I Finland har bankerna en stor betydelse för finansförmedlingen. Därför är en tillräcklig konkurrens inom banksektorn viktig för kunderna och för hela ekonomin. Banksystemet i Finland är lönsamt och kapitalstarkt, men strukturellt sårbart. Det är koncentrerat, beroende av utländsk finansiering och kraftigt kopplat till de övriga nordiska länderna. Bankkriser kan här få exceptionellt allvarliga följder.

Effekterna av strukturella sårbarheter kan minskas genom en ytterligare stärkning av bankernas riskhanteringsförmåga. ”Finansförmedlingen har en central uppgift, och för att kunna sköta den måste bankerna under alla förhållanden ha en stark kapitaltäckning och likviditet. För att säkerställa detta behöver myndigheterna internationellt jämförbara verktyg, till exempel en systemriskbuffert”, sade vice ordförande Hakkarainen.

Funktionssäkra betalnings- och avvecklingssystem stöder för sin del den finansiella stabiliteten. Systemens internationella karaktär medför emellertid nya sårbarheter. Nationell beredskap inom finanssektorn och säkerställd cybersäkerhet utgör en väsentlig del av funktionssäkerheten.