Inbromsningen i världshandeln och tillväxtekonomierna och den ökade osäkerheten på finansmarknaden har överskuggat den ekonomiska utvecklingen i euroområdet. Tillväxten i världshandeln tyngs framför allt av avmattningen i tillväxtekonomierna, såsom Kina. I euroområdet vilar tillväxten alltjämt på den inhemska efterfrågan. 

Inflationen i euroområdet stannade 2015 på 0 %, vilket är det lägsta årsgenomsnittet under EMU-tiden. Den svaga inflationen förklaras huvudsakligen av det låga oljepriset. I februari 2016 var inflationen −0,2 %. Inflationen har avtagit på bred front. 

På grund av de försvagade utsikterna för ekonomin och inflationen fattade ECB-rådet i mars 2016 beslut om flera åtgärder för att uppnå prisstabilitetsmålet. Inom ramen för dessa åtgärder sänks samtliga styrräntor, utvidgas köpprogrammet till att omfatta värdepapper utgivna av företagssektorn och utökas de månatliga köpvolymerna. Bankerna beviljas också mycket långfristiga penningpolitiska krediter mot säkerhet för att öka utlåningen till företag.

"De penningpolitiska åtgärderna i förening med framtidsindikationerna om penningpolitiken bildar ett heltäckande paket. De nya åtgärderna bidrar till att inflationstakten stiger tillbaka till strax under 2 % på medellång sikt och understöder den ekonomiska återhämtningen i euroområdet ”, sade chefdirektör Erkki Liikanen i dag på presskonferensen i samband med utgivningen av publikationen Euro & talous. Syftet med paketet är att införa ytterligare lättnader i de finansiella förhållandena i euroområdet och öka möjligheterna till utlåningstillväxt. ”Mot bakgrund av de rådande prisstabilitetsutsikterna förväntas styrräntorna ligga kvar på nuvarande eller lägre nivåer under en längre tid och ännu betydligt efter att värdepappersköpen har upphört ”, framhöll chefdirektör Liikanen. "ECB-rådet besitter handlingskraft att stödja prisstabiliteten och tillväxten om utsikterna eller de finansiella förhållandena försämras.”

”De långfristiga refinansieringstransaktioner som bankerna erbjuds kommer att öka deras förmåga att finansiera realekonomin. I euroområdet svarar bankerna primärt för transmissionen av penningpolitiken. En stabil och funktionsduglig banksektor är av central betydelse för den ekonomiska återhämtningen”, betonade chefdirektör Liikanen.

Den ackommoderande penningpolitiken ökar successivt efterfrågan i euroländerna och gagnar därigenom också Finland. Den låga räntenivån återspeglas i låga räntor på företags- och bostadslån. När lånen till stor del löper med rörlig ränta och läget i banksystemet är sunt, är transmissionen av penningpolitiken synnerligen effektiv i Finland. "För att åstadkomma hållbar tillväxt i den finländska ekonomin behövs bättre kostnadskonkurrenskraft och strukturreformer. Då detta skapar ett behov för företagen att öka produktionen, stimulerar den ackommoderande penningpolitiken de finansiella förhållandena, vilket stöder bankernas investerings- och sysselsättningsbeslut”, konstaterade chefdirektör Liikanen.