​Finanssystemet i Finland har varit stabilt trots den svaga ekonomiska utvecklingen. Riskerna relaterade till utlåning, skuldsättning och tillgångspriser utgör inte ett överhängande hot. "Den finansiella stabiliteten är inte exponerad för omedelbara hot. Vi måste ändå slå vakt om stabiliteten. Sammankopplingen och koncentrationen gör den finansiella sektorn sårbar. Även det svaga konjunkturläget kräver uppföljning”, påminde vice ordföranden i Finlands Banks direktion Pentti Hakkarainen i dag på presskonferensen om publikationen Euro & talous.

Hushållens redan tidigare omfattande skuldsättning i förhållande till de disponibla inkomsterna har fortsatt att öka. Skuldsättningstakten har emellertid mattats av och de relativa bostadspriserna har sjunkit nära genomsnittet på lång sikt.

Aktörerna inom det finansiella systemet har stärkt sin kapitaltäckning, vilket förbättrar deras utlåningsförmåga och förmåga att bära förluster. I längden belastar emellertid den låga räntenivån och det svaga ekonomiska läget bankernas och försäkringsbolagens lönsamhet.

I Finland innehar några stora aktörer en betydande marknadsandel inom bank-, skadeförsäkrings- och arbetspensionssektorn. Finansmarknaden är i Finland de facto mer koncentrerad än i det övriga euroområdet. "Det är nödvändigt att se till att det finns tillräcklig konkurrens inom bank-, försäkrings- och pensionsförsäkringsverksamheten. Konkurrensläget håller på att förändras, då nya aktörer som utnyttjar digitaliseringens möjligheter vinner insteg i synnerhet i bankbranschen", sade vice ordförande Hakkarainen.

Banksektorns volym i förhållande till samhällsekonomin är betydande. Beroendet av marknadsfinansiering exponerar bankerna för störningar på den internationella finansmarknaden. Bankerna är nära sammankopplade med de övriga nordiska länderna, varvid eventuella problem på finans- och bostadsmarknaden i dessa länder snabbt skulle få återverkningar också i Finland. "Ingående uppföljning, som täcker också det övriga Norden, behövs för att upprätthålla en stabil finansmarknad", konstaterade vice ordförande Hakkarainen.

Makrotillsynspolitiken, som Finansinspektionens direktion beslutar om, bidrar till att stärka den finansiella stabiliteten i Finland. De makrotillsynsverktyg som är tillgängliga inom detta nya ekonomipolitiska område är bl.a. bankernas buffertkrav och lånetak. I Finland är verktygen i internationell jämförelse emellertid ännu bristfälliga. "Finansmarknaden har integrerats friktionsfritt. Det är viktigt att Finlands makrotillsynsverktyg är jämförbara med verktygen i de övriga nordiska länderna och de baltiska länderna", framhöll vice ordförande Hakkarainen. Makrotillsynsåtgärder bör sättas in med eftertanke i detta svaga konjunkturläge.