Tillväxtutsikterna för de utvecklade länderna är fortsatt svaga. Tillväxten bromsas upp av den tröga uppgången i produktiviteten, som påverkas av eventuella dröjsmål med implementeringen och spridningen av ny teknologi samt den minskade dynamiken i företagens affärsmiljö. Också de långa räntorna har varit rekordlåga på alla centrala ekonomiska områden.
Resultatet av Storbritanniens EU-folkomröstning ökade osäkerheten på finansmarknaden under sommaren, men inverkan på marknadspriserna var med undantag av valutakurserna endast kortvarig. I kärnan av den ekonomiska debatten har emellertid nya, svårgreppade faktorer dykt upp. Frågorna i anslutning till immigrationen och frihandeln är aktuella världen över.
I Finlands Banks nya prognos för den internationella ekonomin förväntas världsekonomin fortsättningsvis växa med drygt 3 procent åren 2017–2018, dvs. endast en aning snabbare än under 2016. Detta får stöd av den fortsatt starka ekonomiska tillväxten i Förenta staterna och Kina. Riskerna i prognosen pekar emellertid mot en svagare utveckling. En positiv tillväxtöverraskning kunde höra samman med en ökad produktivitet i Förenta staterna.
Inflationsutsikterna är fortsatt dämpade i de ledande ekonomiska områdena. Innevarande år tyngs ytterligare av nedgången i oljepriset. Efter det börjar de bättre ekonomiska utsikterna och den fortsatt expansiva penningpolitiken så småningom sätta fart på inflationen. På lång sikt är inflationsförväntningarna emellertid låga, vilket är en oroväckande utvecklingsriktning. Enligt marknadens förväntningar fortsätter de stora centralbankerna med att tillämpa en lätt penningpolitik, även om räntorna i Förenta staterna förväntas stiga en aning.
I Förenta staterna beräknas tillväxten efter det tillfälligt långsammare skedet i år ta fart och öka till drygt 2 procent. Utöver den privata konsumtionen börjar tillväxten också backas upp av produktionsmässiga investeringar. I Kina bromsar den ekonomiska tillväxten fortfarande kontrollerat in och den ekonomiska strukturen förändras från investeringar mot privat konsumtion.
Storbritanniens EU-utträde dämpar tillväxten i Europa. I EU22-området växer ekonomin som helhet med 1,3 procent 2017 och med 1,6 procent 2018. Tillväxtprognosen för Storbritannien har reviderats ner mest, men effekterna syns också på andra håll i Europa i synnerhet genom avmattningen i exporten och investeringarna inom exportindustrin.
I Euroområdet bidrar de interna ekonomiska fundamenten fortfarande till att stödja tillväxten. Den expansiva penningpolitiken fortsätter, skuldhanteringen inom den privata sektorn blir mindre ansträngande, finanspolitiken lättas upp och sysselsättningen förbättras. Till dessa delar förväntas den gynnsamma utvecklingstrenden i euroområdet som pågått sedan 2013 fortsätta även under de närmaste åren. Men utsikterna tyngs av många svårbedömbara risker.
Upplysningar: byråchef Samu Kurri, telefon 010 831 2288.
- Euro & talous -publikationens webbplats (på finska)
- Presentation (pdf, på finska)