Det finns inga omedelbara hot mot den finansiella stabiliteten i Finland. Kapitaltäckningen och lönsamheten i banksektorn är fortsatt god. Det växande banksystemet och hushållens höga skuldsättning medför dock ökade strukturella risker.
Det finländska banksystemet växer när Nordea flyttar sitt säte till Finland. Banksektorn i Finland blir därmed en av de största i Europa i förhållande till ekonomins storlek. Förändringen påverkar framför allt olika myndigheters befogenheter inom banktillsynen och hanteringen av eventuella krissituationer. Efter finanskrisen har omfattande reformer av reglering och tillsyn genomförts i Europa. "De genomförda reformerna och Finlands medlemskap i bankunionen minskar riskerna med den växande banksektorn", konstaterar Finlands Banks direktionsmedlem Marja Nykänen.
Trots reformerna av reglering, tillsyn och resolution kan finanskriserna också framöver medföra stora samhällsekonomiska kostnader. "Bankunionen måste ännu kompletteras med en gemensam europeisk insättningsgaranti sedan riskerna i banksektorn först fåtts att minska ytterligare", framhåller Marja Nykänen. Den gemensamma insättningsgarantin skulle öka förtroendet för banksystemet framför allt i samband med omfattande finansiella kriser och underlätta hanteringen av problem i internationella banker. Systemet skulle vara särskilt viktigt för länder som har en stor och koncentrerad banksektor i förhållande till ekonomin.
Finländarnas skuldsättning har länge ökat och koncentrerats till en del av hushållen. Också i de övriga nordiska länderna är hushållen mycket högt belånade och skuldbeloppet har på lång sikt ökat i snabbare takt än hushållens disponibla inkomster. Den stigande skuldsättningen har i själva verket på många sätt exponerat det nordiska finansiella och ekonomiska systemet för risker i bostadsutlåningen och på bostadsmarknaden.
De nordiska länderna har genom makrotillsynspolitiken skapat beredskap för de risker som hushållens skuldsättning medför för det finansiella systemet. Nya bolån till hushåll har begränsats bland annat genom krav som gäller lånevillkoren. "För att säkerställa den finansiella stabiliteten är det angeläget att se till att myndigheterna i Finland har tillgång till tillfredsställande makrotillsynsverktyg", betonar Nykänen. Den befintliga verktygslådan kompletteras 2018 med en systemriskbuffert som bestäms enligt det finansiella systemets strukturella sårbarhet. Myndigheterna i Finland saknar fortfarande makrotillsynsverktyg som beaktar låntagarnas inkomster. Nya regelverk och digitaliseringen formar om verksamheten i finanssektorn och bidrar till att nya aktörer kommer in på marknaden. För att säkerställa en enhetlig reglering och lika konkurrensvillkor bör makrotillsynsverktygen framöver också tillämpas på de nya aktörerna.
Närmare upplysningar lämnas av:
direktionsmedlem Marja Nykänen, tfn 09 183 2007, och byråchef Paavo Miettinen, tfn 09 183 2330.
- Finlands Banks stabilitetsartikeln (på finska)