Enligt ECB-rådets bedömning senaste vecka är tillväxtutsikterna för euroområdet alltjämt i stort sett i linje med prognosen i september till följd av osäkerheterna kring den globala ekonomiska utvecklingen. Inflationen i euroområdet ligger fortfarande kvar under prisstabilitetsmålet. Den penningpolitiska hållningen är fortsatt ackommoderande, vilket bidrar till att uppnå prisstabilitetsmålet och stärka tillväxten och sysselsättningen i euroområdet.
”Ekonomin i Finland är alltjämt inne i en brytningsfas, där den måste anpassa sig till två stora strukturella förändringar. Den ena är befolkningens åldrande. Den andra är de ekonomiska bakslagen sedan 2007 som ekonomin ännu inte har återhämtat sig från helt”, sade chefdirektör Olli Rehn vid presskonferensen om webbpublikationen Euro ja talous. ”Regeringarna och arbetsmarknadens parter har under de senaste åren fattat många viktiga beslut för att avhjälpa problemen. Ytterligare målmedvetna åtgärder bör dock vidtas för att stärka de offentliga finanserna och förutsättningarna för sysselsättning”, fortsatte chefdirektör Rehn.
Enligt Finlands Banks bedömning är det långsiktiga hållbarhetsunderskottet i de offentliga finanserna nu större än vad som uppskattades för ett år sedan. Hållbarhetsunderskottet förklaras till stor del av befolkningens åldrande, och den dystrare bedömningen speglar de svagare utsikterna för de offentliga finanserna för de närmaste åren. ”Med tanke på utsikterna för de offentliga finanserna på lång sikt är målet att höja sysselsättningsgraden till 75 % under åren framöver väl motiverat. Därefter är det skäl att sikta ännu högre, till en god nordisk nivå”, kommenterade chefdirektör Rehn.
Förutsättningarna för att öka sysselsättningen bör förbättras genom flera åtgärder som verkar i samma riktning. I utformningen av åtgärderna är det viktigt att dra nytta av kunskapen från forskning och internationella erfarenheter. En viktig roll spelar strukturella reformer som ökar utbudet av arbetskraft, liksom en ökning av kostnadskonkurrenskraften och ansträngningar för att minska matchningsproblemen på arbetsmarknaden.
Arbetsproduktivitetsutvecklingen har varit svag under de senaste 10 åren. I centrum för insatserna för att stärka förutsättningarna för produktivitetstillväxt står innovationspolitiken och företagens omvärld. Framför allt på längre sikt bidrar ett välfungerande utbildningssystem till att höja potentialen för produktivitetstillväxt. ”I Finland började den genomsnittliga utbildningsnivån för unga vuxna sjunka för 10–15 år sedan. Utvecklingen är exceptionell i internationell jämförelse och oroväckande för Finland”, kommenterade chefdirektör Rehn.
- Presentation, chefdirektör Olli Rehn (på finska)
- Euro & talous-publikationen (på finska)