Ekonomin fortsätter att återhämta sig kraftigt både i euroområdet och Finland, även om den snabbaste tillväxten börjar avta. Centralbankernas penningpolitik har hjälpt företag och hushåll klara sig över den värsta fasen av coronakrisen och understött den ekonomiska tillväxten. Osäkerheten har dock ökat framför allt på grund av det försämrade pandemiläget. "Att få pandemin under kontroll är alltjämt av yttersta vikt inte bara för människornas hälsa utan också med tanke på ekonomin ", säger Finlands Banks chefdirektör Olli Rehn.
I den inledande fasen av coronakrisen saktade inflationen i euroområdet in betydligt. Under loppet av 2021 har inflationen stigit och var i november 4,9 %. Till inflationsökningen har stigande energipriser, den låga prisnivån för jämförelsetidpunkten och flaskhalsar i produktionen bidragit.
Fastän inflationen ligger kvar på en hög nivå under en längre tid än väntat, bedöms flera av de bidragande faktorerna försvinna nästa år. "Inflationsutvecklingen är förenad med stor osäkerhet, och jag förstår väl att var och en av oss känner av den ökade inflationen i sin vardag ", säger Olli Rehn. ”De faktorer som i år har bidragit till uppgången av inflationen leder inte som sådana till en långvarigare inflationsökning, om de inte för med sig följdeffekter och en uppåtgående pris- och lönespiral,", fortsätter Rehn.
Enligt ECB-rådets beslut i december är det möjligt att stegvis minska de penningpolitiska köpen sedan ekonomin har börjat återhämta sig och inflationen stiga mot sitt mål. "Nettotillgångsköpen med anledning av pandemin kan avslutas i mars 2022 tack vare den pågående återhämtningen av ekonomin och inflationen från coronasvackan. Totalt sett är penningpolitiken fortsatt ackommoderande för att inflationen ska stabilisera sig kring målet om 2 % på medellång sikt ", förklarar Olli Rehn.
Under rådande osäkerhet är ECB-rådet vid behov berett att flexibelt använda alla sina penningpolitiska verktyg. Rådet beslutade hålla kvar flexibiliteten som ett bestående inslag i penningpolitiken i händelse av störningar i transmissionen av penningpolitiken som hotar prisstabiliteten.
Coronakrisen har lett till en kännbar ökning av Finlands offentliga skuld. I den akuta fasen av krisen var det motiverat att bekämpa effekterna av pandemin med offentliga medel. I en god konjunktur ger en stimulerande finanspolitik inte längre ett lika effektivt bidrag till tillväxt och sysselsättning. "Då ekonomin nu har fått fast mark under fötterna, är det skäl att byta kurs och skapa beredskap för en åldrande befolkning och stärka hållbarheten i de offentliga finanserna ", framhåller Olli Rehn.
"En omfattande och regelbunden kritisk kartläggning av varje enskild utgiftspost skulle kunna bidra till att återställa hållbarheten i de offentliga finanserna. Störst är betydelsen av en utgiftskartläggning när den görs med beslutsfattarnas understöd och på deras beställning", tillägger Olli Rehn.
Enligt Finlands Banks nya långsiktiga prognos kommer den ekonomiska tillväxten i Finland att ligga kring 1,2 % per år i genomsnitt under de följande 20 åren. Finlands befolkning minskar och produktivitetsökningen är svag. Utsikterna för produktiviteten dämpas av att befolkningens genomsnittliga utbildningsnivå börjar sjunka under kommande decennier. "Tillväxtpotentialen för Finlands ekonomi kan höjas genom att investera i utbildning och förbättra förutsättningarna för att anställa globalt. Viktigt är också att stärka incitamenten till arbete", poängterar chefdirektör Olli Rehn.
- Presentation 17 december 2021, chefdirektör Olli Rehn (på finska)
- Euro & talous-publikationen (på finska)