Europeiska centralbankens råd (ECB-rådet) fullföljde revisionen av sin penningpolitiska strategi den 7 juli 2021. Strategin beskriver hur ECB upprätthåller prisstabilitet i euroområdet och vilka rådets mer exakta penningpolitiska mål är. ”Stabila och förutsägbara prisutsikter och därmed allmänhetens förtroende för att pengarnas köpkraft bevaras utgör en primär förutsättning för hållbar ekonomisk tillväxt och hög sysselsättning. Tanken bakom strategin är att prisstabilitet, balanserad tillväxt och hög sysselsättning utgör samverkande mål på samhällsekonomisk nivå”, säger Finlands Banks chefdirektör Olli Rehn.
Enligt den nya strategin kan prisstabilitet bäst upprätthållas genom att sträva efter en inflation på 2 % på medellång sikt. Inflationsmålet är symmetriskt, vilket innebär att ECB-rådet anser att negativa och positiva avvikelser från detta mål är lika oönskade. Det symmetriska inflationsmålet bidrar till att förankra inflationsförväntningarna, vilket är viktigt med tanke på prisstabiliteten. ”Det nya inflationsmålet är klart symmetriskt och entydigt”, betonar Olli Rehn.
Det har skett betydande förändringar i den ekonomiska omvärlden sedan den senaste översynen av ECB:s strategi 2003. Långsiktiga strukturella trender, framför allt svagare produktivitetstillväxt och befolkningens åldrande, har fått tillväxttakten i ekonomin att bromsa in och räntenivån att sjunka. På grund av nollräntebegränsningen har det således funnits mindre utrymme för att genomföra penningpolitiska lättnader med traditionella verktyg – främst genom räntesänkningar. Begränsningen kan mildras genom vägledning om styrräntorna, värdepappersköp och långfristiga refinansieringstransaktioner.
För att upprätthålla symmetrin i sitt inflationsmål anser ECB-rådet det viktigt att ta hänsyn till konsekvenserna av den effektiva nedre gränsen för räntorna. ”När räntenivån närmar sig sin nedre gräns, krävs särskilt kraftfulla – eller vid behov långvariga – penningpolitiska åtgärder för att inte ekonomin permanent ska fastna i en för låg inflation. Inflationen kan temporärt också ligga något över målet”, förtydligar chefdirektör Olli Rehn.
Utan att äventyra prisstabilitetsmålet tar ECB-rådet på medellång sikt hänsyn till aspekter såsom full sysselsättning och finansiell stabilitet. ”Inflationsmålet på medellång sikt gör det möjligt att också betona andra viktiga mål, såsom full sysselsättning, i beslutsfattandet, självfallet utan att äventyra prisstabiliteten”, säger chefdirektör Olli Rehn.
Klimatförändringen och övergången till en koldioxidsnål ekonomi påverkar de ekonomiska och finansiella strukturerna och konjunkturutvecklingen och därmed också centralbankernas verksamhet. ”ECB-rådet framhåller att det förbinder sig att systematiskt ta hänsyn till miljöhållbarhetsaspekter i sin penningpolitik. Handlingsplanen är en omfattande helhet av mål, åtgärder och tidsplan”, förklarar chefdirektör Olli Rehn.
Den nya strategin baserar sig på ett brett expert- och forskningsarbete och en dialog med européerna. Finlands Banks forskningsverksamhet har intagit en framträdande roll i utvärderingen av hur väl det nuvarande inflationsmålet har utfallit. ECB och de nationella centralbankerna har lyssnat på medborgarnas åsikter om inflationen, sysselsättningen och hållbar ekonomisk tillväxt. ”Dialogen slutar inte här. Det är viktigt att vi på ett begripligt sätt kan kommunicera de beslut som påverkar så gott som alla hushållens ekonomiska beslut”, säger chefdirektör Olli Rehn.
Översynen av den penningpolitiska strategin inleddes i början av 2020. Den föregående strategin hade införts 1998 och preciserats 2003. Framöver ser ECB-rådet regelbundet över sin strategi. Nästa strategiöversyn väntas ske 2025.
Närmare upplysningar lämnas av kommunikationschef Jenni Hellström, telefon 010 831 26 32.
ECB:s penningpolitiska strategiutlåtande:
ECB:s penningpolitiska strategiutlåtande (europa.eu)