Rysslands olagliga invasion av Ukraina har lagt en ny skugga över fjolårets gynnsamma ekonomiska utveckling. Osäkerheten har ökat och energi- och råvarupriserna har stigit kraftigt. "Det råder stor osäkerhet om de ekonomiska konsekvenserna av kriget, eftersom dessa i väsentlig utsträckning är beroende av konfliktens längd och omfattning", säger Finlands Banks chefdirektör Olli Rehn.
"Ukraina har drabbats av en enorm mänsklig tragedi och humanitär katastrof. Det primära nu är att stödja och hjälpa det ukrainska folket. Europa har visat prov på sin enighet också genom att snabbt påföra Ryssland kraftfulla ekonomiska sanktioner utan motstycke i vår tid. Kriget tvingar Europa och Finland till strukturella reformer i ekonomin och tätare ekonomiskt och säkerhetspolitiskt samarbete", säger chefdirektör Olli Rehn.
Kriget mellan Ryssland och Ukraina kommer i väsentlig grad att påverka den ekonomiska tillväxten och inflationen i euroområdet i form av högre energi- och råvarupriser, störningar i den internationella handeln och svagare framtidstro. Ekonomin i euroområdet vilar i övrigt på en stabil grund och den understöds med massiva åtgärder.
Inflationen var 5,8 % i februari och väntas stiga ytterligare på kort sikt. Den snabba inflationen förklaras huvudsakligen av energiprisutvecklingen. Marknaden räknar med att energipriserna kommer att vara höga under en längre tid än väntat.
ECB-rådet bedömer att den successiva normaliseringen av penningpolitiken kan fortsätta. Tillgångsköpens volym är beroende av inkommande data och återspeglar ECB-rådets bedömning av läget. "Höjningen av ECB:s styrräntor kan inledas en viss tid efter det att nettotillgångsköpen har upphört, och justeringarna kommer att ske gradvis", framhåller chefdirektör Olli Rehn.
Under den rådande osäkerheten kommer Europeiska centralbanken också framöver att sörja för en smidig transmission av penningpolitiken i euroområdet och fortsatt lätta finansieringsvillkor. ECB-rådet står redo att justera alla sina penningpolitiska verktyg så att inflationen stabiliseras på 2-procentsmålet på medellång sikt.
Den europeiska finansmarknaden har fungerat störningsfritt också under de senaste veckorna. "Centralbankerna i euroområdet, inklusive Finlands Bank, sörjer för ett fortsatt gott likviditetsläge på finansmarknaden", framhåller Olli Rehn.
Den ekonomiska tillväxten i Finland bromsar in till 0,5–2 % i år. På grund av det exceptionella läget ger Finlands Bank i stället för en interimsprognos ut två scenarier om de ekonomiska konsekvenserna av krisen för Finland.
I det första scenariot antas konsekvenserna för den ekonomiska tillväxten och inflationen huvudsakligen vara begränsade till 2022 och Finlands ekonomi växa med ca 2 %. I det andra scenariot väntas utvecklingen av Finlands exportmarknad bli svagare och råvaru- och energipriserna ligga kvar på en hög nivå under en längre tid på grund av kriget. Det skulle ta tid för ekonomin att anpassa sig och ersätta förlusten av den ryska marknaden. Då skulle den ekonomiska tillväxten i Finland kunna bli endast ca 0,5 % under 2022–2023. I takt med stigande energi- och råvarupriser väntas också inflationen i Finland öka till 4–5 % i år.
Ryssland är i sin tur på väg att sjunka ner i en djup ekonomisk kris. Finanskrisen, begränsningarna av kapitalrörelserna och de utländska företagens massiva reträtt från Ryssland leder till en kraftig nedgång i levnadsstandarden och investeringarna i landet. Rysslands ekonomi kan krympa ca 10 % i år. Värdet av Rysslands import beräknas rasa med ca 50 %.
Närmare upplysningar lämnas av
prognoschef Meri Obstbaum, telefon 09 183 23 63 (Finlands ekonomi)
forskningschef Iikka Korhonen, telefon 09 183 22 72 (internationell ekonomi, Rysslands ekonomi och sanktionerna)