Under de två senaste åren har inflationen i euroområdet legat över ECB:s prisstabilitetsmål och trots att inflationstakten på senaste tiden har avtagit är den fortfarande för hög. Europeiska centralbanken har därför stramat åt sin penningpolitik betydligt. Styrräntorna har höjts med 4,25 procentenheter och ECB:s viktigaste styrränta, bankernas inlåningsränta, ligger nu på 3,75 %. ”Den nuvarande penningpolitiska inriktningen dämpar den ekonomiska tillväxten och bromsar inflationen. De senaste tillgängliga uppgifterna betonas i ECB:s beslutsfattande, i syfte att undvika att inflationstakten sjunker till målnivån för långsamt eller att den aggregerade efterfrågan minskar onödigt mycket”, säger Finlands Banks direktionsmedlem Tuomas Välimäki.
Samtidigt som ECB har höjt styrräntorna har centralbanken också låtit värdepappersinnehaven och utlåningen till bankerna krympa betydligt. ”Nu när fokus för penningpolitiken har satts tillbaka på styrning av räntorna, är det möjligt att succesivt och så förutsägbart som möjligt minska Eurosystemets balansräkning. ECB har dock alltid beredskap att reagera på eventuella spänningar på såväl statsobligations- som penningmarknaden”, säger Välimäki.
I takt med att Eurosystemets värdepappersinnehav och utlåningen till bankerna minskar, krymper också reserverna, dvs. bankernas inlåning i centralbanken. Med tiden leder denna utveckling till att penningmarknadsräntorna börjar stiga från nivån på inlåningsräntan närmare räntan för de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna. Före det kommer ECB att diskutera utformningen av sin framtida penningpolitik. ”Ett sätt att förebygga skadliga fluktuationer i räntorna är att minska skillnaden mellan ut- och inlåningsräntorna”, konstaterar Välimäki.
Många av de ekonomiska och finansiella styrmekanismerna har förändrats väsentligt under de senaste 15 åren. Till förändringarna har bidragit bland annat nedgången i den naturliga räntenivån, den höga skuldsättningen, risken för fragmentering av finansmarknaden i euroområdet och bankernas ökade likviditetsbehov. Dessutom har centralbankernas balansräkningar vuxit och sammansättning av dem förändrats. ”Den metod för räntestyrning som tillämpades före finanskrisen är inte nödvändigtvis effektiv eller ens möjlig i framtiden”, säger Välimäki.
Trots att Eurosystemets balansräkning har minskat torde den också i fortsättningen vara klart större än tidigare, bland annat på grund av den ökade efterfrågan på sedlar och reserver. Detta kan förutsätta strukturella åtgärder för att säkerställa tillräckliga reserver, till exempel i form av långfristiga refinansieringstransaktioner för bankerna eller tillgångsköp på marknaden. ”Strukturella refinansieringstransaktioner har potential att stärka den finansiella stabiliteten. Användningen av strukturella värdepappersportföljer skulle i sin tur öka ECB:s möjligheter att vidta fortsatta konkreta åtgärder i kampen mot klimatförändringen”, tillägger Välimäki.
Genomförandet av penningpolitiken kommer också framöver att ske under osäkra omständigheter. Därför är det viktigt att de valda arrangemangen tillåter flexibilitet. ”Eurosystemet bör kunna strama åt och lätta på de finansiella förhållandena i alla situationer beroende på vad som krävs för att uppnå prisstabilitetsmålet”, betonar Välimäki.
- Presentation 29 augusti 2023, direktionsmedlem Tuomas Välimäki (på finska)
- Euro ja talous-publikationen (på finska)