Åtstramningen av de finansiella förhållandena dämpar tillväxten i euroområdet i år och nästa år. Samtidigt stöttas den ekonomiska tillväxten av en stark arbetsmarknad, växande köpkraft, skingrandet av osäkerheten till följd av energikrisen och minskade utbudsstörningar.
Konsumentprisökningen i euroområdet saktar in men inte i önskad takt. Den underliggande inflationen, som är rensad för energi- och livsmedelspriser, sjunker endast successivt. Inflationen i euroområdet var 6,1 % i maj. Den underliggande inflationen, som är viktig för penningpolitiken, var i maj 5,3 %.
En snabb och svårt förutsägbar inflation är skadlig för den ekonomiska tillväxten. För att få inflationen att bromsa in till målet på 2 % på medellång sikt har ECB-rådet höjt räntorna från och med juli 2022 och den viktigaste styrräntan är nu 3,5 %. ”Räntehöjningarna ska förhindra att inflationen rusar utom kontroll och att den reala köpkraften smulas sönder. På så sätt säkerställs ekonomisk stabilitet, vilket är en förutsättning för hållbar tillväxt och hög sysselsättning”, framhåller chefdirektör Olli Rehn.
”Vi har inom penningpolitiken övergått till begränsning av den totala efterfrågan och har ingen anledning att upphöra med det i förtid, utan vi bör handla konsekvent för att få inflationen att stabilisera sig på 2-procentsmålet på medellång sikt”, säger Rehn.
Den snabba konsumentprisökningen på bred front i Finland i fjol drabbade små- och medelinkomsttagare något mer än höginkomsttagare, då livsmedlen och boendet blev dyrare. Den snabba uppgången i ränteutgifterna riktar sig däremot kraftigare mot medel- och höginkomsttagare med stora lån. De har visserligen också förutsättningar att jämna ut sin konsumtion över tiden. ”Tack vare avtagande inflation i förening med lönehöjningar och indexjusteringar av förmåner börjar de finländska hushållens köpkraft åter växa. Det goda sysselsättningsläget har också understött hushållens möjligheter att klara av pris- och räntehöjningarna”, konstaterar chefdirektör Rehn.
Finlands offentliga finanser har visat underskott nästan oavbrutet i mer än 15 års tid. Finlands utmaningar på lång sikt – att stärka de offentliga finanserna och säkerställa förutsättningarna för hållbar ekonomisk tillväxt – har redan blivit akuta.
Av Finlands Banks långsiktiga scenarier framgår att befolkningens åldrande och den avstannade ökningen i de ungas utbildningsnivå begränsar tillgången till kunnig arbetskraft och försvagar tillväxtpotentialen i ekonomin. ”Den demografiska förändringen är så betydande att det är mycket svårt att säkerställa tillväxtförutsättningarna utan ökad arbetskraftsinvandring”, framhåller chefdirektör Rehn.
”Hanteringen av utmaningarna kräver en taktik med två spjutspetsar för att stärka hållbar tillväxt och stabilisera de offentliga finanserna. Regeringsprogrammet innehåller inslag av en sådan taktik och skapar en god grund för att stärka förutsättningarna för de offentliga finanserna och för hållbar tillväxt, säger chefdirektör Olli Rehn. ”Reformarbetet kräver med säkerhet långsiktigt arbete och stort tålamod, då effekterna av strukturella reformer i allmänhet får genomslag rätt långsamt.”
- Presentation 20 juni 2023, chefdirektör Olli Rehn (på finska)
- Euro ja talous-publikationen (på finska)