Finländarnas fordringar i utlandet överskred skulderna i utlandet

Finländarnas tillgångar utomlands har statistikförts i nuvarande form sedan 1975, och under praktiskt taget hela denna tid har finländarna haft mer skulder än fordringar i utlandet. Finlands utlandsställning visade för första gången en nettofordran i april 2010. I slutet av 2010 överskred finländarnas fordringar i utlandet skulderna med ca 10 miljarder euro. Denna förändring beror på många faktorer, men den påverkas särskilt av poster i anslutning till eget kapital¹.

Företagens aktieskulder i utlandet minskade med ca 73 miljarder euro från början av 2008 till oktober 2010. Detta förklaras till stor del av minskningen av aktiernas värde, men delvis även av genuin aktieförsäljning. Företagens totala skulder i utlandet har minskat med ca 68 miljarder euro under samma period.

Arbetspensionsanstalternas² fordringar i utlandet har under de senaste månaderna återgått till samma nivå som före finanskrisen. Arbetspensionsanstalternas investeringar i utlandet är så gott som helt värdepappersinvesteringar, och de fördelas på olika investeringsinstrument på så sätt att fondandelar och värdepapper utgör ca 40 procent av investeringstillgångarna medan aktieinvesteringar står för återstoden, som utgör knappt 20 procent. Det är uppenbart att arbetspensionsanstalterna har ändrat på sina investeringsstrategier på så sätt att andelen investeringar i fondandelar har ökat.

Om man frånser eget kapital, började Finlands nettotillgångar i utlandet minska i början av 2008 och slog om i skulder under andra kvartalet 2008. Efter detta har skulderna ökat snabbare än fordringarna. I slutet av 2010 utgjorde nettoskulderna ca 47 miljarder euro.

Statens nettoskulder i utlandet har ökat med 21 miljarder euro sedan början av 2008, vilket förklarar ca 40 procent av skuldens tillväxt. Företagssektorn är ett annat område som har bidragit till skuldens tillväxt. Stora internationella koncerner har utfört interna finansieringsåtgärder genom att konvertera koncerninterna lån till eget kapital, vilket har lett till att de finländska företagens nettoskulder har ökat med ca 12 miljarder euro. Samtidigt har företagens upplåning i utlandet ökat med ca 9 miljarder euro i form av både värdepapper och enskilda lån.

Även de monetära finansinstitutens nettoskuld i utlandet exklusive eget kapital har ökat. Ökningen förklaras av den ökade inlåningen i utlandet.

Handelsbalansen i den form den beräknas i betalningsbalansen uppgick till nästan 1,6 miljarder euro till följd av leveransen av ett kryssningsfartyg värt en miljard euro. Exporten ökade med ca en sjättedel och exporten med så gott som en femtedel från oktober 2009. Den totala bytesbalansen gav i oktober ett överskott på ca 2 miljarder euro. Överskottet i bytesbalansen var av samma storlek ett år tidigare.

² Statens Pensionsfond (SPF) har i statistiken över betalningsbalansen överförts från statssektorn till arbetspensionsanstalterna från början av 2010. I detta material ingår SPF emellertid i arbetspensionsanstalterna också åren 2005–2009.