7.7.2011
Ordförandens inledningsanförande
(Inofficiell översättning)
Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Vi ska nu redogöra för resultatet av dagens sammanträde.
Baserat på de regelbundna ekonomiska och monetära analyserna har ECB-rådet beslutat att höja ECB:s styrräntor med 0,25 procentenheter, efter ränteökningen på 0,25 procentenheter i april 2011 från historiskt låga nivåer. Denna ytterligare justering av den nuvarande ackommoderande penningpolitiska inriktningen är befogad mot bakgrund av de uppåtrisker som finns för prisstabiliteten. Ökningstakten i den underliggande monetära expansionen fortsätter stegvis sin återhämtning samtidigt som den monetära likviditeten är fortsatt riklig, vilket kan bidra till att pristrycket i euroområdet realiseras. Det är ytterst viktigt att den senaste prisutvecklingen inte leder till ett brett baserat inflationstryck på medellång sikt. Vårt beslut bidrar till att hålla inflationsförväntningarna i euroområdet fast förankrade i linje med vårt mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent på medellång sikt. En sådan förankring är en förutsättning för att penningpolitiken ska främja ekonomisk tillväxt i euroområdet. Samtidigt är räntorna fortsatt låga över hela löptidsspektret. Således är den penningpolitiska inriktningen alltjämt ackommoderande och bidrar till den ekonomiska aktiviteten och till att skapa nya arbetstillfällen. Som väntat tyder nya ekonomiska uppgifter på en viss inbromsning i den ekonomiska tillväxten under andra kvartalet 2011. Även om den underliggande utvecklingen i den ekonomiska aktiviteten i euroområdet är fortsatt positiv är osäkerheten samtidigt fortsatt hög. Vi kommer att fortsätta att mycket noggrant följa all utveckling som kan medföra uppåtrisker för prisstabiliteten.
Likviditetstillförseln och tilldelningsmetoderna för refinansieringstransaktionerna kommer vid behov att justeras. Därvid beaktas att alla extraordinära åtgärder som vidtagits under perioden med akuta spänningar på finansmarknaderna till sin uppläggning är tillfälliga.
Jag ska nu redogöra för vår bedömning mer i detalj och inleder med den ekonomiska analysen. Under första kvartalet 2011 hade euroområdet en stark ökning av BNP i fasta priser på 0,8 procent på kvartalsbasis, efter en ökning på 0,3 procent under fjärde kvartalet 2010. Färska statistik- och enkätuppgifter pekar på en fortsatt ökning av den ekonomiska aktiviteten i euroområdet under andra kvartalet i år, om än i långsammare takt. Denna avmattning speglar det faktum att den starka tillväxten under första kvartalet delvis berodde på särskilda faktorer. Den underliggande ekonomiska utvecklingen i euroområdet är alltjämt positiv. Euroområdets export torde få fortsatt stöd av den pågående expansionen i världsekonomin. Samtidigt, och med tanke på den framtidstro som företagen i euroområdet uppvisar, väntas efterfrågan från den inhemska privata sektorn bidra till den ekonomiska tillväxten. Den ekonomiska aktiviteten torde dock fortsätta att dämpas något genom anpassningen av balansräkningarna inom olika sektorer.
Enligt ECB-rådets bedömning är riskerna för dessa ekonomiska utsikter fortfarande i stort sett balanserade i en omgivning av hög osäkerhet. Å ena sidan skulle företagens positiva framtidstro kunna bidra mer än väntat till den inhemska ekonomiska aktiviteten i euroområdet och högre utländsk efterfrågan skulle också kunna bidra kraftigare än väntat till tillväxten. Å andra sidan innebär de fortsatta spänningarna inom vissa finansmarknadssegment nedåtrisker och dessa spänningar skulle kunna spridas till realekonomin i euroområdet. Nedåtrisker hänger också samman med ytterligare energiprisökningar, protektionistiskt tryck och en eventuell okontrollerad korrigering av globala obalanser.
När det gäller prisutvecklingen var den årliga HIKP-inflationen enligt Eurostats snabbstatistik 2,7 procent i juni 2011, dvs. på samma nivå som i maj. Den relativt höga inflationstakten under de senaste månaderna speglar till stor del högre energi- och råvarupriser. Det är sannolikt att inflationstakten kommer att ligga kvar på väl över 2 procent under de kommande månaderna. Uppåttryck på inflationen, huvudsakligen från energi- och råvarupriser, kan fortfarande också ses i de tidigare stadierna av produktionsprocessen. Det är alltjämt av yttersta vikt att ökningen i HIKP-inflationen inte får följdeffekter på löne- och prissättningsbeteendet och därmed leder till ett brett baserat inflationstryck. Inflationsförväntningarna måste förbli fast förankrade i linje med ECB-rådets mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent på medellång sikt.
Riskerna i prisutvecklingen på medellång sikt är fortsatt uppåtriktade. Uppåtriskerna hänger framför allt samman med högre energiprisökningar än väntat. På grund av konsolideringsbehovet i de offentliga finanserna under de närmaste åren finns det en risk för att höjningarna av indirekta skatter och administrativt fastställda priser dessutom blir större än vad som antas i dag. Slutligen kan uppåtrisker uppstå till följd av ett starkare inhemskt pristryck än väntat i samband med att kapacitetsutnyttjandet i euroområdet ökar.
Den monetära analysen visar att den årliga M3-tillväxten steg till 2,4 procent i maj 2011, från 2,0 procent i april. Om man bortser från den senaste tidens volatilitet på grund av särskilda faktorer har M3-tillväxten långsamt fortsatt att stiga de senaste månaderna. Den årliga ökningstakten i bankutlåningen till den privata sektorn fortsatte att förstärkas något till 2,7 procent i maj, efter 2,6 procent i april. Sammantaget har ökningstakten i den underliggande monetära expansionen fortsatt att gradvis återhämta sig. Samtidigt är den monetära likviditet som hade ackumulerats före perioden av spänningar på finansmarknaden fortsatt riklig och den kan potentiellt medföra att pristrycket i euroområdet realiseras.
Vad gäller komponenterna i M3 dämpades den årliga ökningstakten i M1 ytterligare i maj medan den ökade för annan kortfristig inlåning. Utvecklingen återspeglar delvis att avkastningen på kortfristig tidsbunden inlåning och på sparkonton gradvis ökat de senaste månaderna. Samtidigt har den branta avkastningskurvan också en dämpande effekt på den sammantagna M3-tillväxten, eftersom den gör det mindre attraktivt att investera i monetära tillgångar jämfört med långfristiga instrument med högre avkastning utanför M3. Nya uppgifter gör dock gällande att denna effekt kan vara avtagande.
På motpostsidan var den årliga tillväxttakten i utlåningen till icke-finansiella företag och hushåll oförändrad från april, dvs. 0,9 procent respektive 3,4 procent, vilket bekräftar mönstret i utvecklingen under de föregående månaderna.
Storleken på bankernas balansomslutningar har i stort sett varit oförändrad under de senaste månaderna. Det är viktigt att bankerna fortsätter att öka kreditutbudet till den privata sektorn när efterfrågan ökar. För att ta itu med den utmaningen, där det är nödvändigt, är det viktigt att bankerna använder intäktsfinansiering, vänder sig till marknaden för att ytterligare stärka sin kapitalbas eller drar full nytta av de statliga stödåtgärderna för rekapitalisering. Särskilt banker som nu har begränsad tillgång till marknadsfinansiering måste snarast öka sitt kapital och sin effektivitet.
Baserat på de regelbundna ekonomiska och monetära analyserna har ECB-rådet sammanfattningsvis beslutat att höja ECB:s styrräntor med 0,25 procentenheter, efter ränteökningen på 0,25 procentenheter i april 2011 från historiskt låga nivåer. Denna ytterligare justering av den nuvarande ackommoderande penningpolitiska inriktningen är befogad mot bakgrund av de uppåtrisker som finns för prisstabiliteten. En avstämning av den ekonomiska analysen mot den monetära visar att ökningstakten i den underliggande monetära expansionen stegvis fortsätter sin återhämtning samtidigt som den monetära likviditeten är fortsatt riklig, vilket kan bidra till att pristrycket i euroområdet realiseras. Det är ytterst viktigt att den senaste prisutvecklingen inte leder till ett brett baserat inflationstryck på medellång sikt. Vårt beslut bidrar till att hålla inflationsförväntningarna i euroområdet fast förankrade i linje med vårt mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent på medellång sikt. En sådan förankring är en förutsättning för att penningpolitiken ska främja ekonomisk tillväxt i euroområdet. Samtidigt är räntorna fortsatt låga över hela löptidsspektret. Således är den penningpolitiska inriktningen alltjämt ackommoderande och bidrar till den ekonomiska aktiviteten och till att skapa nya arbetstillfällen. Som väntat tyder nya ekonomiska uppgifter på en viss inbromsning i den ekonomiska tillväxten under andra kvartalet 2011. Även om den underliggande utvecklingen i den ekonomiska aktiviteten i euroområdet är fortsatt positiv är osäkerheten samtidigt fortsatt hög. Vi kommer att fortsätta att mycket noggrant följa all utveckling som kan medföra uppåtrisker för prisstabiliteten.
Vad gäller finanspolitiken är situationen mycket krävande och i detta läge krävs beslutsamt handlande. Minimikravet är att alla euroländer uppfyller sina konsolideringsåtaganden för 2011 och efterföljande år enligt respektive förfarande vid alltför stora underskott. Tillräckliga och snabba justeringsåtgärder bör säkerställa att de strukturella finanspolitiska konsolideringsmålen uppfylls i linje med Ekofinrådets rekommendationer. Därutöver bör all ekonomisk och finansiell utveckling som gått bättre än planerat användas för att snabbare minska underskott. En avisering av fullt ut specificerade konsolideringsåtgärder för 2012 och åren därefter är viktig för att övertyga allmänheten och finansmarknadsaktörerna om att korrigeringsåtgärderna kommer att fortsätta och att utvecklingen av de offentliga skulderna kommer att ledas in på en hållbar väg.
Samtidigt är det viktigt att omfattande och långtgående strukturreformer snabbt genomförs för att öka konkurrenskraften, flexibiliteten och den långsiktiga tillväxtpotentialen i euroområdet. Detta är särskilt viktigt i länder som har stora budget- och bytesbalansunderskott eller som förlorat i konkurrenskraft. Vi välkomnar införandet av den europeiska styrperioden (European Semester) och de nationella reformprogram som länderna nyligen lämnat in och som innehåller utfästelser som gjorts i konkurrenskraftspakten (Euro Plus Pact). Vi stöder också Europeiska rådets slutsatser om att ambitiösare och mer väldefinierade reformer snabbt ska sättas in för att öka konkurrenskraften. Dessutom skulle avskaffandet av stelheter på arbetsmarknaderna kraftigt främja anpassningsprocessen. Åtgärder för att öka löneflexibiliteten, såsom avskaffande av automatisk löneindexering, skulle bidra till den nödvändiga anpassningen.