Presskonferens
4.8.2011
ECB-ordförandens inledningsanförande
(Inofficiell översättning)
Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Vi ska redogöra för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet, där kommissionär Olli Rehn också var närvarande.
Baserat på de regelbundna ekonomiska och monetära analyserna beslutade ECB-rådet att styrräntorna ska vara oförändrade, efter räntehöjningen på 0,25 procentenheter den 7 juli 2011. Den information som sedan dess blivit tillgänglig bekräftar vår bedömning att en justering av den ackommoderande penningpolitiska inriktningen var befogad med tanke på uppåtriskerna för prisstabiliteten. Även om den monetära analysen tyder på att ökningstakten i den underliggande monetära expansionen fortfarande är måttlig, finns det alltjämt gott om likviditet, vilket kan bidra till att pristrycket realiseras. Som väntat tyder de senaste uppgifterna på att den ekonomiska tillväxttakten har saktat av under de senaste månaderna efter den starka tillväxten under första kvartalet. Tillväxten förväntas vara fortsatt försiktig under den närmaste tiden. Det råder emellertid mycket stor osäkerhet. I fråga om penningpolitiken är det ytterst viktigt att den senaste prisutvecklingen inte ger upphov till ett brett baserat inflationstryck. Inflationsförväntningarna i euroområdet måste förbli fast förankrade i linje med vårt mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent på medellång sikt. Detta är en förutsättning för att penningpolitiken även framdeles ska kunna främja ekonomisk tillväxt och skapandet av nya arbetstillfällen i euroområdet. Samtidigt ligger de korta räntorna kvar på en låg nivå och finansieringsvillkoren är gynnsamma. Således är vår penningpolitiska inriktning fortsatt expansiv. Vi kommer att fortsätta att mycket noggrant följa all utveckling som kan medföra uppåtrisker för prisstabiliteten.
Med tanke på förnyade spänningar på vissa finansmarknader i euroområdet beslutade ECB-rådet i dag också att genomföra en kompletterande likvidiserande långfristig refinansieringstransaktion med en löptid på omkring sex månader. Transaktionen genomförs i form av ett fastränteanbud med full tilldelning. Räntan på transaktionen är den genomsnittliga räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och gäller hela löptiden för den kompletterande refinansieringstransaktionen. Transaktionen kommer att tillkännages officiellt den 9 augusti 2011, tilldelningen sker den 10 augusti 2011 och avvecklingen den 11 augusti 2011. Transaktionen löper ut den 1 mars 2012.
ECB-rådet beslutade också att fortsätta genomföra huvudsakliga refinansieringstransaktioner i form av fastränteanbud med full tilldelning så länge det behövs, och åtminstone tills den sista uppfyllandeperioden 2011 löper ut den 17 januari 2012. Detta förfarande kommer också att tillämpas på Eurosystemets särskilda refinansieringstransaktioner, med en löptid på en uppfyllandeperiod, vilka kommer att fortsätta att genomföras så länge det behövs, och åtminstone fram till slutet av sista kvartalet 2011. Den fasta räntan på de särskilda refinansieringstransaktionerna kommer att vara densamma som den aktuella räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna.
ECB-rådet beslutade vidare att genomföra de långfristiga refinansieringstransaktioner med en löptid på tre månader som tilldelas den 26 oktober, 30 november och 21 december 2011 som fastränteanbud med full tilldelning. Räntan på dessa transaktioner är den genomsnittliga räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och gäller hela löptiden för respektive refinansieringstransaktion.
Jag ska nu redogöra för vår bedömning mer i detalj och inleder med den ekonomiska analysen.
Under första kvartalet 2011 uppvisade BNP i fasta priser i euroområdet en kraftig ökning på 0,8 procent på kvartalsbasis. Statistik- och enkätuppgifter för andra kvartalet tyder på att BNP i fasta priser fortsätter att växa, om än i en långsammare takt, precis som väntat. Denna avmattning speglar det faktum att den starka tillväxten under första kvartalet delvis berodde på särskilda faktorer. Den underliggande tillväxttakten i ekonomin i euroområdet är alltjämt positiv och tillväxten förväntas alltjämt vara försiktig under den närmaste tiden. Euroområdets export torde få fortsatt stöd av den pågående expansionen i världsekonomin. Dessutom bidrar hushållens och industrins framtidstro för närvarande inom euroområdet till att främja den inhemska efterfrågan i den privata sektorn. Tillväxtutvecklingen ör emellertid för närvarande sämre på grund av ett antal faktorer som bidrar till större osäkerhet, och den ekonomiska aktiviteten förväntas sakta av något med anledning av den pågående anpassningen av balansräkningarna inom olika regioner och sektorer.
Enligt ECB-rådets bedömning är riskerna för dessa ekonomiska utsikter i euroområdet fortfarande i stort sett balanserade i en omgivning där osäkerheten är mycket stor. Å ena sidan är det möjligt att konsumenternas och industrins framtidstro i kombination med bättre villkor på arbetsmarknaden fortsätter att främja den inhemska konjunkturutvecklingen. Å andra sidan kan nedåtriskerna ha blivit mer framträdande. Dessa nedåtrisker avser de fortsatta spänningarna inom vissa delar av finansmarknaden i euroområdet och den globala utvecklingen samt möjligheten att detta tryck även kommer att påverka realekonomin i euroområdet. Nedåtrisker hänger också samman med ytterligare energiprisökningar, protektionistiskt tryck och en eventuell okontrollerad korrigering av globala obalanser.
När det gäller prisutvecklingen var den årliga HIKP-inflationen i euroområdet 2,5 procent i juli 2011, jämfört med 2,7 procent i juni. Den relativt höga inflationen under de senaste månaderna speglar till stor del högre priser på energi och andra råvaror. Det är sannolikt att inflationstakten kommer att ligga kvar på väl över 2 procent under de kommande månaderna. Uppåttryck på inflationen, huvudsakligen från priserna på energi och andra råvaror, kan alltså fortfarande ses i de tidigare stadierna av produktionsprocessen. Det fortsätter vara av yttersta vikt att ökningen i HIKP-inflationen inte får följdeffekter på löne- och prissättningsbeteendet och leder till ett brett baserat inflationstryck. Inflationsförväntningarna måste förbli fast förankrade i linje med ECB-rådets mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent på medellång sikt.
Riskerna i prisutvecklingen på medellång sikt är fortsatt uppåtriktade. De hänger framför allt samman med högre energiprisökningar än väntat. På grund av konsolideringsbehovet i de offentliga finanserna under de närmaste åren finns det dessutom risk för att höjningarna av indirekta skatter och administrativt fastställda priser blir större än vad som antas i dag. Slutligen kan uppåtriskerna bero på att det inhemska pristrycket är starkare än väntat i euroområdet.
Den monetära analysen visar att den årliga M3-tillväxten minskade till 2,1 procent i juni 2011, från 2,5 procent i maj. Om man bortser från den månatliga volatiliteten under den senaste tiden har M3-tillväxten i stort sett stabiliserats under de senaste månaderna efter att ha ökat fram till första kvartalet 2011. Den årliga ökningstakten i utlåningen till den privata sektorn minskade till 2,5 procent i juni från 2,7 procent i maj. Överlag är ökningstakten i den underliggande monetära expansionen alltjämt försiktig. Samtidigt är den monetära likviditet som ackumulerats före perioden av spänningar på finansmarknaden fortsatt riklig och den kan bidra till att pristrycket i euroområdet realiseras.
Vad gäller komponenterna i M3 var den årliga tillväxttakten i M1 fortsatt oförändrad på 1,2 procent, medan den minskade till 3,7 procent för annan kortfristig inlåning. Tillväxtskillnaderna återspeglar fortfarande delvis att avkastningen på kortfristig inlåning och på sparkonton gradvis ökat de senaste månaderna. Samtidigt har den fortsättningsvis relativt branta avkastningskurvan också en dämpande effekt på den sammantagna M3-tillväxten, eftersom den gör det mindre attraktivt att investera i monetära tillgångar jämfört med långfristiga instrument med högre avkastning utanför M3. Men denna effekt kommer troligen att vara avtagande. På motpostsidan fortsatte den årliga tillväxttakten i utlåningen till icke-finansiella företag att stiga från 0,9 procent i maj till 1,5 procent i juni, medan den årliga tillväxten i utlåningen till hushåll under de senaste månaderna har rört sig på en högre nivå, dvs. något över 3 procent.
Storleken på de monetära finansinstitutens balansomslutningar har i stort sett varit oförändrad under de senaste månaderna. När det är nödvändigt att säkerställa att det finns tillräckligt utrymme för att öka kreditgivningen till den privata sektorn, är det viktigt att bankerna använder sig av intäktsfinansiering, att de vänder sig till marknaden för att ytterligare stärka sin kapitalbas eller att de fullt ut tar de statliga stödåtgärderna för rekapitalisering i anspråk. Särskilt banker som nu har begränsad tillgång till marknadsfinansiering måste snarast öka sitt kapital och sin effektivitet. I det hänseendet välkomnar vi stresstesterna inom EU som utvecklades av Europeiska bankmyndigheten (EBA) och nationella tillsynsmyndigheter i nära samarbete med ECB. Vi välkomnar också nationella myndigheters utfästelser att tillhandahålla bankstöd när den privata sektorns tillgångar tryter.
ECB-rådet beslutade alltså, baserat på de regelbundna ekonomiska och monetära analyserna, att styrräntorna ska vara oförändrade, efter räntehöjningen på 0,25 procentenheter den 7 juli 2011. Den information som sedan dess blivit tillgänglig bekräftar vår bedömning att en justering av den ackommoderande penningpolitiska inriktningen var befogad med tanke på uppåtriskerna för prisstabiliteten. En avstämning mot signalerna från den monetära analysen antyder att även om ökningstakten i den underliggande monetära expansionen fortfarande är måttlig, finns det alltjämt gott om likviditet, vilket kan bidra till att pristrycket realiseras. Som väntat tyder de senaste uppgifterna på att den ekonomiska tillväxttakten har saktat av under de senaste månaderna efter den starka tillväxten under första kvartalet. Tillväxten förväntas vara fortsatt försiktig under den närmaste tiden. Det råder emellertid mycket stor osäkerhet. I fråga om penningpolitiken är det ytterst viktigt att den senaste prisutvecklingen inte ger upphov till ett brett baserat inflationstryck. Inflationsförväntningarna i euroområdet måste förbli fast förankrade i linje med vårt mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent på medellång sikt. Detta är en förutsättning för att penningpolitiken även framdeles ska kunna främja ekonomisk tillväxt och skapandet av nya arbetstillfällen i euroområdet. Samtidigt ligger de korta räntorna kvar på en låg nivå och finansieringsvillkoren är gynnsamma. Således är vår penningpolitiska inriktning fortsatt ackommoderande. Vi kommer att fortsätta att mycket noggrant följa all utveckling som kan medföra uppåtrisker för prisstabiliteten.
I fråga om finanspolitiken understryker ECB-rådet behovet av att genomföra IMF:s och EU:s anpassningsprogram i Grekland, Irland och Portugal i tid och på ett strikt sätt. Vidare framhäver ECB-rådet vikten av det förnyade åtagandet från alla stats- och regeringscheferna i euroområdet om att strikt hålla fast vid de överenskomna finanspolitiska målen. För flera länders del innebär detta att ytterligare finanspolitiska anpassningsåtgärder måste offentliggöras och genomföras i snabbare takt. De länder där den ekonomiska och finanspolitiska utvecklingen är bättre än väntat bör utnyttja detta handlingsutrymme fullt ut för att snabbare få ner sina underskott och skulder. Det gemensamma målet bör vara att se till att skuldkvoterna och de offentliga finanserna ligger på en hållbar nivå så snart som möjligt. Såsom euroländernas stats- och regeringschefer betonade, är alla euroländernas fasta beslutsamhet att fullt ut stå bakom sina individuella utfästelser avgörande för att den finansiella stabiliteten ska kunna säkerställas i euroområdet som helhet.
ECB-rådet välkomnar också alla medlemsländernas förnyade åtagande att öka konkurrenskraften och åtgärda makroekonomiska obalanser. Omfattande och långtgående strukturreformer bör snabbt genomföras i euroländerna för att öka flexibiliteten och den långfristiga tillväxtpotentialen i ekonomierna. Det är mycket viktigt att stelheter på arbetsmarknaderna avskaffas och att åtgärder vidtas för att öka löneflexibiliteten. I synnerhet bör klausuler om automatisk löneindexering avskaffas.
Vi är nu beredda att svara på era frågor.