ECB-ordförandens inledningsanförande

Presskonferens
12.01.2012

 

Ordförandens inledningsanförande
(Inofficiell översättning)

 

 

Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Jag vill också önska er alla ett gott nytt år. Vi ska nu redogöra för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet.

 

Baserat på de regelbundna ekonomiska och monetära analyserna beslutade ECB-rådet i dag att hålla styrräntorna oförändrade efter sänkningarna på 0,25 procentenheter den 3 november och den 8 december 2011. Den information som blivit tillgänglig sedan början av december bekräftar i stort sett vår tidigare bedömning. Inflationen väntas ligga kvar på över 2 procent under flera månader framöver, innan den faller under 2 procent. Samtidigt är ökningstakten i den underliggande monetära expansionen alltjämt måttlig. Såsom väntat fortsätter de aktuella spänningarna på finansmarknaden att dämpa den ekonomiska aktiviteten i euroområdet, medan vissa av de senaste enkätindikatorerna antyder att aktiviteten håller på att stabiliseras på en låg nivå. Konjunkturutsikterna präglas alltjämt av stor osäkerhet och starka nedåtrisker. I ett sådant läge väntas trycket på kostnader, löner och priser i euroområdet vara fortsatt dämpat och inflationsutvecklingen i linje med prisstabilitet under den period som är penningpolitiskt relevant. Överlag är det av avgörande betydelse att penningpolitiken upprätthåller prisstabilitet på medellång sikt och därigenom säkerställer att inflationsförväntningarna i euroområdet är fast förankrade i linje med vårt mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent på medellång sikt. En sådan förankring av inflationsförväntningarna är en förutsättning för att penningpolitiken ska kunna främja ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen i euroområdet. All ny information och utvecklingen under perioden framöver måste analyseras mycket ingående.

 

Likviditetstillförseln och tilldelningsmetoderna för refinansieringstransaktionerna kommer alltjämt att stödja bankerna i euroområdet och därmed finansieringen av realekonomin. Det breda deltagandet i den första refinansieringstransaktionen med en löptid på tre år visar att våra extraordinära penningpolitiska åtgärder starkt bidrar till bankernas finansiering och därmed förbättrar finansieringsläget och förtroendet. Vi arbetar dessutom aktivt för att alla de åtgärder som tillkännagavs vid vårt decembermöte ska genomföras, vilket väntas ge ekonomin ytterligare stöd. Såsom konstaterats vid tidigare tillfällen är alla extraordinära penningpolitiska åtgärder av tillfällig natur.

 

Jag redogör nu för vår bedömning mer i detalj och inleder med den ekonomiska analysen. Den reala BNP-tillväxten i euroområdet var 0,1 procent på kvartalsbasis under tredje kvartalet 2011. För närvarande förefaller flera faktorer att dämpa den underliggande tillväxttakten i euroområdet. Hit hör en måttlig ökning i den globala efterfrågan och företagens och konsumenternas svaga förtroende i euroområdet. Den inhemska efterfrågan kommer sannolikt att försvagas av de aktuella spänningarna på statsobligationsmarknaden i euroområdet och av anpassningen av balansräkningarna i de finansiella och icke-finansiella sektorerna. Samtidigt räknar vi alltjämt med att den ekonomiska aktiviteten i euroområdet kommer att återhämta sig under loppet av 2012, om än mycket långsamt, med stöd av utvecklingen i den globala efterfrågan, mycket låga korta räntor och alla de olika åtgärder som vidtagits till stöd för finanssektorns funktionsförmåga.

 

Enligt ECB-rådets bedömning förekommer det fortfarande stora nedåtrisker i de ekonomiska utsikterna för euroområdet i en omvärld med stor osäkerhet. De gäller framför allt en ytterligare intensifiering av spänningarna på obligationsmarknaden i euroområdet och deras eventuella spridning till realekonomin. Nedåtriskerna hänger också samman med världsekonomin, ett protektionistiskt tryck och en eventuell okontrollerad korrigering av globala obalanser.
När det gäller prisutvecklingen var den årliga HIKP-inflationen enligt Eurostats snabbstatistik 2,8 procent i december 2011, jämfört med 3,0 procent under de tre föregående månaderna. Minskningen var väntad och speglar en nedåtriktad baseffekt som härrör från energipriserna. Inflationstakten har varit hög sedan slutet av 2010, med högre energipriser och andra råvarupriser som de huvudsakliga drivkrafterna. Den kommer sannolikt att ligga kvar över 2 procent under flera månader framöver, innan den faller under 2 procent. Utvecklingen speglar förväntningarna om fortsatt måttliga underliggande kostnads-, löne- och pristryck i euroområdet i en omvärld av svagare tillväxt i euroområdet och globalt.

 

ECB-rådet anser alltjämt att hoten mot prisutvecklingen på medellång sikt i stort sett är balanserade. De viktigaste uppåtriskerna gäller ytterligare höjningar av indirekta skatter och administrativt fastställda priser på grund av konsolideringsbehovet i de offentliga finanserna under de närmaste åren och eventuella prishöjningar på råvaror. De huvudsakliga nedåtriskerna hänför sig till effekten av en svagare tillväxt än väntat i euroområdet och globalt.

 

Den monetära analysen visar att den måttliga takten på den underliggande monetära expansionen fortsätter i det relevanta medellånga perspektivet. Den årliga M3-tillväxten sjönk till 2,0 procent i november 2011, mot 2,6 procent i oktober. Såsom under de tre föregående månaderna påverkades den monetära utvecklingen i november av den ökade osäkerheten på finansmarknaden.

 

Den årliga tillväxttakten i utlåningen till den privata sektorn justerad för försäljning av lån och värdepapperisering sjönk till 1,9 procent i november från 3,0 procent i oktober. De årliga tillväxttakterna i utlåningen till icke-finansiella företag och hushåll, justerade för försäljning av lån och värdepapperisering, avtog båda i november och låg på 1,8 respektive 2,3 procent, och något negativa månatliga flöden observerades i MFI-utlåningen till icke-finansiella företag. Trots avmattningen i kredittillväxten tyder uppgifterna om utlåningen överlag på att de ökade spänningarna på finansmarknaden inte ännu har lett till någon betydande åtstramning av kreditgivningen i hela euroområdet fram till november. Med tanke på att sådana effekter kan visa sig med eftersläpning krävs samtidigt en noggrann bevakning av kreditutvecklingen under den kommande perioden.

 

Sunda balansräkningar i bankerna i samverkan med en höjning av kapitalbasen kommer att spela en nyckelroll i underlättandet av ett lämpligt kreditutbud till ekonomin på sikt. Det är viktigt att genomförandet av bankernas rekapitaliseringsplaner inte resulterar i en utveckling som är till nackdel för finansieringen av den ekonomiska aktiviteten i euroområdet.

 

Den senaste informationen bekräftar således i stort sett vår tidigare bedömning. Inflationen väntas ligga kvar på över 2 procent under flera månader framöver, innan den faller under 2 procent. Såsom väntat fortsätter de aktuella spänningarna på finansmarknaden att dämpa den ekonomiska aktiviteten i euroområdet, medan vissa av de senaste enkätindikatorerna antyder att aktiviteten håller på att stabiliseras på en låg nivå. Konjunkturutsikterna präglas alltjämt av stor osäkerhet och starka nedåtrisker. I ett sådant läge väntas trycket på kostnader, löner och priser i euroområdet vara fortsatt dämpat och inflationsutvecklingen i linje med prisstabilitet under den period som är penningpolitiskt relevant. En avstämning mot signalerna från den monetära analysen bekräftar denna bild, medan den underliggande ökningstakten i den monetära expansionen är fortsatt måttlig.

 

Vad gäller finanspolitiken måste regeringarna i euroländerna göra sitt yttersta för att stödja hållbara finanser genom att korrigera alltför stora underskott inom överenskomna tidplaner och genom att återskapa strukturell balans eller överskott i de offentliga finanserna på medellång sikt. Avsteg från genomförandet av de finansiella konsolideringsplanerna i utsatta länder måste snabbt korrigeras genom strukturella förbättringar av de offentliga finanserna. Det är ytterst viktigt att de nya bestämmelserna om EU:s ekonomiska styrsystem som nyligen trädde i kraft genomförs rigoröst till alla delar. Endast ambitiösa åtgärder för att förhindra och korrigera obalanser i makroekonomin eller de offentliga finanserna ökar allmänhetens förtroende för sunda politikåtgärder och förstärker därigenom den allmänna ekonomiska stämningen.

 

ECB-rådet välkomnar Europeiska rådets överenskommelse om en utveckling mot en starkare ekonomisk union, som tillkännagavs den 9 december 2011. Det nya finanspolitiska avtalet, som består av grundligt omvärderade finanspolitiska regler och de finanspolitiska utfästelserna från regeringarna i euroområdet, bidrar på ett viktigt sätt till att säkerställa hållbara offentliga finanser på lång sikt i euroländerna. Reglerna måste till sin ordalydelse vara entydiga och effektiva. En vidare utveckling av de europeiska verktygen för finansiell stabilitet väntas öka Europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets och Europeiska stabilitetsmekanismens effektivitet. Dessa verktyg måste nu snabbt tas i bruk. I fråga om den privata sektorns medverkan i det finansiella stödet till skuldsatta länder välkomnar vi den förnyade bekräftelsen om att besluten av den 21 juli och 26 och 27 oktober 2011 om Greklands skuld är unika och exceptionella.

 

Till stöd för budgetkonsolideringen efterlyser ECB-rådet ett snabbt genomförande av djärva och ambitiösa strukturreformer. Budgetkonsolidering i förening med strukturreformer skulle stärka förtroendet, tillväxtutsikterna och sysselsättningen. Viktiga reformer bör snabbt genomföras för att hjälpa euroländerna att förbättra sin konkurrenskraft, öka flexibiliteten i sina ekonomier och höja sin långsiktiga tillväxtpotential. Produktmarknadsreformerna bör fokusera på att fullt ut öppna marknaden för ökad konkurrens. Arbetsmarknadsreformerna bör fokusera på att avskaffa stelheter och öka löneflexibiliteten.

 

Vi är nu beredda att svara på era frågor.