Presskonferens
3.5.2012
ECB-ordförandens inledningsanförande
(Inofficiell översättning)
Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Jag vill tacka centralbankschef Fernández Ordóñez för hans gästfrihet och hans personal för de utmärkta arrangemangen. Vi ska nu redogöra för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet, där kommissionens vice ordförande Olli Rehn också var närvarande.
Baserat på våra regelbundna ekonomiska och monetära analyser beslutade vi att hålla ECB:s styrräntor oförändrade. Inflationen väntas ligga kvar över 2 procent under 2012, men vi räknar med att prisutvecklingen fortsätter att ligga i linje med prisstabilitet under den penningpolitiskt relevanta perioden. På liknande sätt är ökningstakten i den underliggande monetära expansionen alltjämt dämpad. Tillgängliga enkätdata för det första kvartalet tyder fortfarande på en stabilisering av den ekonomiska aktiviteten på en låg nivå. Den rådande osäkerheten framgår av senaste enkätdata för euroområdet. På sikt väntas den ekonomiska aktiviteten återhämta sig successivt under innevarande år. Såsom vi tidigare konstaterat präglas konjunkturutsikterna samtidigt alltjämt av nedåtrisker.
Inflationsförväntningarna för ekonomin i euroområdet är alltjämt fast förankrade i linje med vårt mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent på medellång sikt. Under de senaste månaderna har vi genomfört både ordinära och extraordinära penningpolitiska åtgärder. I kombination har åtgärderna bidragit både till de finansiella förhållandena och till den penningpolitiska transmissionen. Den fortsatta utvecklingen kommer att följas noggrant med beaktande av att alla våra extraordinära penningpolitiska åtgärder är av tillfällig natur och att vi upprätthåller vår fulla förmåga att säkerställa prisstabilitet på medellång sikt genom att handla beslutsamt och i tid.
Jag redogör nu för vår bedömning mer i detalj och inleder med den ekonomiska analysen. Tillgängliga enkätdata för det första kvartalet tyder på en stabilisering av den ekonomiska aktiviteten på en låg nivå. Den rådande osäkerheten framgår av de senaste signalerna från enkätdata om euroområdet. Samtidigt finns det tecken på att den globala återhämtningen fortsätter. På längre sikt räknar vi fortfarande med en gradvis återhämtning av ekonomin i euroområdet under året med stöd av utländsk efterfrågan, de mycket låga korta räntorna i euroområdet och alla åtgärder som vidtagits för att ekonomin i euroområdet ska fungera väl. De kvarvarande spänningarna på vissa statsobligationsmarknader i euroområdet och deras effekt på kreditförhållandena i förening med den pågående anpassningen av balansräkningarna i de finansiella och icke-finansiella sektorerna och hög arbetslöshet väntas emellertid fortsätta att hämma den underliggande tillväxttakten.
Som vi tidigare konstaterat präglas konjunkturutsikterna alltjämt av nedåtrisker framför allt från intensifierade spänningar på obligationsmarknaden i euroområdet och deras eventuella spridning till realekonomin och även från ytterligare höjningar av råvarupriserna.
Enligt Eurostats snabbstatistik var den årliga HIKP-inflationen i euroområdet 2,6 procent i april 2012, jämfört med 2,7 procent under de fyra föregående månaderna. Inflationen kommer sannolikt att ligga kvar över 2 procent under 2012, främst på grund av ökade energipriser och höjningar av indirekta skatter. På basis av de nuvarande terminspriserna på råvaror väntas den årliga inflationstakten åter sjunka under 2 procent i början av 2013. I detta läge kommer vi särskilt att hålla ett öga på alla tecken på genomslag från högre energipriser till löner, vinster och allmän prissättning. I ett längre perspektiv torde det underliggande pristrycket förbli begränsat i ett läge med måttlig tillväxt i euroområdet och välförankrade långsiktiga inflationsförväntningar.
Riskerna avseende den väntade HIKP-inflationen under de närmaste åren anses fortfarande vara i stort sett balanserade. Det finns uppåtrisker som hänför sig till högre råvarupriser och större höjningar av indirekta skatter än väntat, och nedåtrisker som gäller en svagare utveckling än väntat av den ekonomiska aktiviteten.
Den monetära analysen pekar på att ökningstakten i den underliggande monetära expansionen har varit fortsatt dämpad även om tillväxttakten under de senaste månaderna varit något högre. Den årliga M3-tillväxten var 3,2 procent i mars 2012, jämfört med 2,8 procent i februari. Sedan januari har vi lagt märkte till en uppgång i bankernas inlåning.
De årliga ökningstakterna i utlåningen till icke-finansiella företag och hushåll, justerade för försäljning av lån och värdepapperisering, låg på 0,5 respektive 1,7 procent i mars, dvs. båda något lägre än i februari. MFI-utlåningen till icke-finansiella företag och hushåll förblev i stort sett oförändrad jämfört med föregående månad.
Penningmängds- och utlåningsstatistiken fram till mars bekräftar att de finansiella förhållandena stabiliserats överlag och därmed att en abrupt och okontrollerad anpassning av kreditinstitutens balansräkningar kunnat undvikas, vilket var avsikten med våra åtgärder. I detta sammanhang visar banklåneenkäten för april att nettoåtstramningen av kreditstandarderna i euroområdets banker lättade betydligt under första kvartalet 2012 jämfört med slutet av 2011 både för lån till icke-finansiella företag och för lån till hushåll bland annat på grund av förbättrade upplåningsförhållanden för bankerna. Banklåneenkäten visar också att efterfrågan på krediter förblev dämpad under första kvartalet 2012, vilket speglar en svag ekonomisk aktivitet och den pågående anpassningen av balansräkningarna i de icke-finansiella sektorerna. Eurosystemets extraordinära stödåtgärder kommer att få full effekt först efter en tid och gynnsamt påverka ökningen av utlåningen när efterfrågan återhämtar sig. Här bör det noteras att den andra långfristiga refinansieringstransaktionen med en löptid på tre år avvecklades så sent som den 1 mars 2012.
I ett längre perspektiv är det viktigt för bankerna att ytterligare stärka sin uthållighet även genom intäktsfinansiering. Sunda balansräkningar i bankerna kommer att vara en central faktor när det gäller att underlätta både en lämplig kreditförsörjning för ekonomin och normaliseringen av alla upplåningskanaler.
Sammantaget tyder den ekonomiska analysen på en fortsatt prisutveckling i linje med prisstabilitet på medellång sikt. En avstämning mot signalerna från den monetära analysen bekräftar denna bild.
Det är av yttersta vikt att säkerställa hållbara offentliga finanser och hållbar tillväxt i euroområdet. De flesta euroländerna gjorde goda framsteg inom budgetkonsolideringen 2011. Den nödvändiga omfattande finanspolitiska anpassningen dämpar visserligen den ekonomiska tillväxten på kort sikt, men ett lyckat genomförande kommer att bidra till hållbara offentliga finanser och därmed minska riskpremierna på statslån. Ett ökat förtroende för att budgetbalans uppnås väntas också bidra till aktiviteten i den privata sektorn och därigenom främja privata investeringar och ekonomisk tillväxt på medellång sikt.
Samtidigt med budgetkonsolideringen bör också målmedvetna strukturreformer genomföras för att öka tillväxten och tillväxtpotentialen i euroområdet. I detta syfte är det absolut nödvändigt att underlätta företagsamhet och bana väg för nya företag och nya arbetstillfällen. Åtgärder för att stärka konkurrensen på produktmarknaderna och öka löne- och anställningsflexibiliteten i företag främjar innovationer, gynnar nya arbetstillfällen och stärker tillväxtutsikterna på längre sikt. Reformer på dessa områden är särskilt viktiga för länder som har tappat betydligt i kostnadskonkurrenskraft och måste stimulera produktiviteten och främja utvecklingen av handeln.
Jag vill också säga några ord om anpassningsprocessen inom euroområdet. Såsom vi vet av erfarenheterna från andra stora valutaområden, är det normalt med regionala skillnader i den ekonomiska utvecklingen. Stora obalanser har emellertid byggts upp i flera euroländer under det senaste decenniet och håller nu på att korrigeras.
ECB:s penningpolitiska inriktning måste fokusera på euroområdet. Vårt primära mål är alltjämt att upprätthålla prisstabilitet på medellång sikt. Så kan penningpolitiken bäst främja ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen i euroområdet.
Det är de nationella regeringarnas uppgift att åtgärda skillnader mellan enskilda euroländer. De måste göra målmedvetna insatser för att åtgärda stora obalanser och sårbarheter på det finanspolitiska, finansiella och strukturella området. Vi noterar att framsteg gjorts i många länder, men i flera länder måste regeringarna visa en större ambition. Det är i vårt gemensamma intresse att säkerställa sunda offentliga finanser, finansiell stabilitet och konkurrenskraft i alla euroländerna.
Vi är nu beredda att svara på era frågor.