Presskonferens
10.1.2013
Ordförandens inledningsanförande
(Inofficiell översättning)
Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Jag vill också önska er alla ett gott nytt år. Vi ska nu redogöra för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet.
Baserat på våra regelbundna ekonomiska och monetära analyser beslutade vi att hålla ECB:s styrräntor oförändrade. HIKP-inflationen har såsom väntat saktat av under de senaste månaderna och förutses i år falla under 2 %. Inflationstrycket väntas alltjämt vara dämpat under den penningpolitiskt relevanta perioden. Ökningstakten i den underliggande monetära expansionen är fortsatt dämpad. Inflationsförväntningarna för euroområdet är alltjämt fast förankrade i linje med vårt mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent på medellång sikt. Euroområdets svaga ekonomi väntas fortsätta in på 2013. Den ekonomiska aktiviteten kommer alltjämt att dämpas framför allt av de anpassningar av balansräkningarna som krävs i de finansiella och icke-finansiella sektorerna samt av ihållande osäkerhet. Senare under 2013 väntas en successiv återhämtning i den ekonomiska aktiviteten. Framför allt vår ackommoderande penningpolitiska inriktning i förening med det betydligt ökade förtroendet på finansmarknaden och minskad fragmentering väntas få genomslag i ekonomin och den globala efterfrågan torde öka. För att bevara förtroendet är det nödvändigt att regeringarna ytterligare minskar både budgetobalanser och strukturella obalanser och fortsätter omstruktureringen av finanssektorn.
Jag redogör nu för vår bedömning mer i detalj och inleder med den ekonomiska analysen. Efter en minskning på 0,2 procent på kvartalsbasis under andra kvartalet 2012 minskade reala BNP i euroområdet med 0,1 procent under tredje kvartalet. Enligt aktuell statistik och enkätindikatorer väntas den svaga ekonomiska aktiviteten fortsätta in på nästa år, vilket speglar den negativa effekten av konsumenternas och investerarnas svaga förtroende, och av dämpad utländsk efterfrågan, på den inhemska konsumtionen. Den senaste tiden har emellertid flera konjunkturindikatorer i stort sett stabiliserats, om än på låga nivåer, och förtroendet på finansmarknaden har förbättrats betydligt. En gradvis återhämtning torde följa senare under 2013, när vår ackommoderande penningpolitiska inriktning, den märkbara ökningen av förtroendet på finansmarknaden och den minskade fragmenteringen får genomslag i den privata inhemska konsumtionen och en starkare utländsk efterfrågan lyfter exporttillväxten.
De risker som omger utsikterna för den ekonomiska aktiviteten i euroområdet ligger fortfarande på nedåtsidan. Det rör sig huvudsakligen om långsamt genomförda strukturreformer i euroområdet, geopolitiska frågor och obalanser i stora industriländer. Dessa faktorer kan dämpa förtroendet på längre sikt än vad som nu antas och ytterligare förlänga återhämtningen inom privata investeringar, sysselsättning och konsumtion.
Enligt Eurostats snabbstatistik var HIKP-inflationen i euroområdet 2,2 procent i december 2012, dvs. oförändrad jämfört med november och lägre än nivån på 2,5 procent i oktober och 2,6 procent i augusti och september. Baserat på aktuella terminspriser på olja väntas inflationen sjunka under 2 procent under innevarande år. Under den penningpolitiskt relevanta perioden torde det underliggande pristrycket förbli dämpat i ett läge med svag ekonomisk aktivitet i euroområdet och väl förankrade långsiktiga inflationsförväntningar.
Riskerna i utsikterna för prisutvecklingen förefaller att vara i stort sett balanserade på medellång sikt med nedåtrisker som härrör från svagare ekonomisk aktivitet och uppåtrisker relaterade till högre administrativt fastställda priser och indirekta skatter samt högre oljepriser.
Den monetära analysen pekar på att ökningstakten i den underliggande monetära expansionen är fortsatt dämpad. Den årliga M3-tillväxten var i stort sett oförändrad på 3,8 procent i november 2012, mot 3,9 procent i oktober. M3-tillväxten drevs fortsättningsvis av en preferens för likvida medel, då M1-tillväxten ökade ytterligare till 6,7 procent i november från 6,5 procent i oktober, vilket speglar inflöden till inlåningsfaciliteten från hushåll och icke-finansiella företag. Efter våra extraordinära penningpolitiska åtgärder och åtgärder vidtagna av andra beslutsfattare kunde en uppgång i monetära finansinstituts inlåning konstateras i ett flertal krisdrabbade länder. Detta gjorde det möjligt för flera monetära finansinstitut att ytterligare reducera sitt beroende av finansiering från Eurosystemet och bidrog till minskad segmentering på finansmarknaden. M3-tillväxten påverkades också positivt av ett kapitalinflöde till euroområdet, vilket återspeglas i den starka ökningen av de monetära finansinstitutens utländska nettotillgångar.
Kreditefterfrågan var i stort sett oförändrad, dvs. fortsatt svag i november. Den årliga nedgångstakten i utlåningen till den privata sektorn (justerad för försäljning av lån och värdepapperisering) låg kvar på −0,5 procent i november. Denna utveckling speglar icke-finansiella företags fortsatta nettoamorteringar av sina lån. Nettoamorteringarna var dock mindre påtagliga än under föregående månader och uppgick till 4 miljarder euro i november jämfört med 7 miljarder euro i oktober och 21 miljarder euro i september. Den årliga nedgångstakten i utlåningen till icke-finansiella företag var −1,4 procent i november jämfört med −1,5 procent i oktober. Den årliga tillväxttakten i MFI-utlåningen till hushåll låg kvar på nästan samma nivå, dvs. 0,7 procent i november. Den svaga låneutvecklingen beror i stor utsträckning på det rådande konjunkturläget, ökade kreditrisker och den pågående anpassningen av balansräkningarna i hushåll och företag.
För att säkerställa att penningpolitiken får ett tillfredsställande genomslag på finansieringsförhållandena i euroområdet är det viktigt att fortsätta att stärka bankernas uthållighet där det behövs. Sunda balansräkningar i bankerna kommer att vara en central faktor när det gäller att underlätta både en lämplig kreditförsörjning för ekonomin och normaliseringen av alla finansieringskanaler. Beslutsamma åtgärder för att upprätta ett integrerat finansiellt ramverk kommer att bidra till att uppnå detta. En av de viktigaste byggstenarna är den kommande gemensamma tillsynsmekanismen (SSM), som är ett mycket viktigt steg mot en återintegrering av banksystemet.
Sammantaget tyder den ekonomiska analysen på en fortsatt prisutveckling i linje med prisstabilitet på medellång sikt. En avstämning mot signalerna från den monetära analysen bekräftar denna bild.
Andra delar av den ekonomiska politiken måste ytterligare bidra till att säkerställa en stabilisering av finansmarknaden och bättre tillväxtutsikter. Ytterligare strukturreformer måste snabbt genomföras för att göra ekonomin i euroområdet flexiblare, mer dynamisk och konkurrenskraftigare. Framför allt krävs produktmarknadsreformer för att öka konkurrensen och konkurrenskraften samt åtgärder för en bättre fungerande arbetsmarknad. Sådana reformer stimulerar tillväxtpotentialen och sysselsättningen i euroområdet och ökar euroländernas anpassningsförmåga. De förstärker ytterligare de framsteg som görs för att korrigera enhetsarbetskostnaderna och obalanserna i bytesbalansen. Vad gäller finanspolitiken bör det senaste betydliga räntefallet på statsobligationer understödas av ytterligare framsteg inom budgetkonsolideringen i linje med utfästelserna enligt stabilitets- och tillväxtpakten.
Vi är nu beredda att svara på era frågor.
European Central Bank
Directorate Communications
Press and Information Division
Kaiserstrasse 29
D-60311 Frankfurt am Main
Tel.: +49 69 1344 7455, Fax: +49 69 1344 7404
Internet: http://www.ecb.europa.eu
Texten får återges med angivande av källan.