Presskonferens 
4.4.2013
Ordförandens inledningsanförande 
(Inofficiell översättning)
 
Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Vi ska nu redogöra för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet.
 
Baserat på våra regelbundna ekonomiska och monetära analyser beslutade vi att hålla ECB:s styrräntor oförändrade. HIKP-inflationen har såsom väntat sjunkit ytterligare och prisutvecklingen på medellång sikt torde vara under kontroll. Penningmängds- och utlåningsutvecklingen är fortsatt dämpad. Inflationsförväntningarna för euroområdet är alltjämt fast förankrade i linje med vårt mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent på medellång sikt. Samtidigt har den svaga ekonomiska aktiviteten fortsatt under början av året och en successiv återhämtning förutses under andra halvåret, om inte nedåtriskerna realiseras. Mot denna allmänna bakgrund kommer den penningpolitiska inriktningen att vara fortsatt ackommoderande så länge det behövs. Under veckorna framöver kommer vi mycket noggrant att följa alla nya uppgifter om den ekonomiska och monetära utvecklingen och bedöma eventuella effekter på utsikterna för prisstabilitet. Det är nödvändigt att regeringarna påskyndar genomförandet av strukturreformer på nationell nivå och stärker det ekonomiska styrsystemet i euroområdet, bland annat genom upprättandet av bankunionen. De bör också dra nytta av framstegen inom budgetkonsolideringen och gå vidare med omstruktureringen av finanssektorn.

 

Vi följer noga utvecklingen på penningmarknaden och dess eventuella inverkan på vår penningpolitiska inriktning och dennas genomslag i ekonomin. Såsom konstaterats vid tidigare tillfällen kommer vi att fortsätta att genomföra transaktioner i form av fastränteanbud med full tilldelning så länge det behövs.
 
Jag redogör nu för vår bedömning mer i detalj och inleder med den ekonomiska analysen. Det reala BNP-utfallet för fjärde kvartalet 2012 var svagt. Eurostats reviderade beräkningar tyder på en minskning på 0,6 procent på kvartalsbasis. Minskningen berodde till stor del på sjunkande inhemsk efterfrågan, men speglade också ett exportbortfall. De senaste uppgifterna och indikatorerna bekräftar att den svaga ekonomiska utvecklingen har fortsatt under början av året. På sikt torde en återhämtning i den globala efterfrågan gynna exporttillväxten i euroområdet, och vår penningpolitiska inriktning väntas stödja den inhemska efterfrågan. Vidare väntas den gynnsamma utvecklingen i läget på finansmarknaden sedan förra sommaren få genomslag i realekonomin, trots osäkerheterna den senaste tiden. Tillsammans torde detta bidra till att stabilisera den ekonomiska aktiviteten i euroområdet och leda till en successiv återhämtning under andra halvåret. Samtidigt kommer nödvändiga anpassningar av balansräkningarna inom den offentliga och den privata sektorn och tillhörande strama kreditvillkor alltjämt att påverka den ekonomiska aktiviteten negativt.
 
Konjunkturutsikterna för euroområdet präglas alltjämt av nedåtrisker. Riskerna omfattar eventuellt en rent av svagare inhemsk efterfrågan än väntat och långsam eller otillräcklig implementering av strukturreformer i euroområdet. Dessa faktorer är så starka att de kan dämpa ökningen av förtroendet och sålunda fördröja återhämtningen.
 
Enligt Eurostats snabbstatistik sjönk HIKP-inflationen i euroområdet till 1,7 procent i mars från 1,8 procent i februari. Den pågående nedgången i den årliga inflationstakten speglar främst energikomponenterna i prisindexet. Prisutvecklingen på medellång sikt torde vara under kontroll i ett läge med svag ekonomisk aktivitet i euroområdet. Inflationsförväntningarna är fast förankrade och ligger i linje med prisstabilitet på medellång till lång sikt.
 
Riskerna i utsikterna för prisutvecklingen är alltjämt i stort sett balanserade på medellång sikt. Uppåtriskerna gäller kraftigare höjningar av administrativt fastställda priser och indirekta skatter än väntat, och högre oljepriser, medan nedåtriskerna härrör från en svagare ekonomisk aktivitet.
 
Den monetära analysen pekar på att den underliggande ökningstakten i penningmängden är fortsatt dämpad. Den årliga M3-tillväxten sjönk till 3,1 procent i februari från 3,5 procent i januari. Den årliga ökningstakten i den snäva penningmängden M1 steg till 7,0 procent i februari från 6,6 procent i januari. Samtidigt ökade inlåningen i monetära finansinstitut i ett flertal krisdrabbade länder ytterligare i februari.
 
Den årliga ökningstakten i utlåningen till icke-finansiella företag och hushåll, justerad för försäljning av lån och värdepapperisering, låg i februari i stort sett oförändrad kvar på –1,4 respektive 0,4 procent. Den svaga låneutvecklingen beror i stor utsträckning på det rådande konjunkturläget, ökade kreditrisker och den pågående anpassningen av balansräkningarna i den finansiella och den icke-finansiella sektorn. Samtidigt tyder tillgänglig information om tillgången på finansiering för icke-finansiella företag på strama kreditvillkor särskilt för små och medelstora företag i flera euroländer.
 
För att säkerställa att penningpolitiken får ett tillfredsställande genomslag på finansieringsförhållandena i euroländerna är det viktigt att ytterligare minska splittringen av kreditmarknaderna i euroområdet och stärka bankernas motståndskraft där det behövs. Betydande framsteg har emellertid gjorts sedan förra sommaren för att förbättra bankernas finansiering, stärka den inhemska inlåningen i krisdrabbade länder och minska beroendet av Eurosystemet, vilket framgår av återbetalningar av finansiering från de treåriga transaktionerna. Ytterligare beslutsamma åtgärder för att upprätta en bankunion kommer att bidra till att uppnå detta mål. Särskilt mot bakgrund av de senaste erfarenheterna måste vi framhålla att den framtida gemensamma tillsynsmekanismen (SSM) och en gemensam avvecklingsmekanism (SRM) är viktiga element i utvecklingen mot en återintegrering av banksystemet och de måste därför snabbt genomföras.
 
Sammantaget, och med hänsyn till dagens beslut, tyder den ekonomiska analysen på en fortsatt prisutveckling i linje med prisstabilitet på medellång sikt. En avstämning mot signalerna från den monetära analysen bekräftar denna bild.
 
Inom finanspolitiken bör euroländerna dra nytta av sina minskade budgetunderskott och fortsätta att genomföra strukturreformer och därigenom stärka hållbarheten i både de offentliga finanserna och den ekonomiska tillväxten. Finanspolitiska åtgärder måste åtföljas av tillväxtfrämjande strukturreformer. Det behövs ambitiösa och vittomfattande reformer som inbegriper produktmarknaden, inklusive nätverksindustrierna, arbetsmarknaden och modernisering av den offentliga förvaltningen. För att stödja sysselsättningen krävs en flexiblare lönesättning som bättre ligger i linje med produktiviteten. Dessa reformer hjälper länderna i deras ansträngningar att återställa sin konkurrenskraft, lägga grunden för hållbar tillväxt och stödja återupprättandet av förtroendet för makroekonomin.
 
Vi är nu beredda att svara på era frågor.
 
 
European Central Bank
Directorate Communications
Press and Information Division
Kaiserstrasse 29
D-60311 Frankfurt am Main
Tel.: +49 69 1344 7455, Fax: +49 69 1344 7404
Internet: http://www.ecb.europa.eu
Texten får återges med angivande av källan. 
;