ECB-ordförandens inledningsanförande

​Presskonferens

 

4.7.2013

(Inofficiell översättning)

 

Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Vi ska nu redogöra för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet, där kommissionens vice ordförande Olli Rehn också var närvarande.

 

Baserat på våra regelbundna ekonomiska och monetära analyser beslutade vi att hålla ECB:s styrräntor oförändrade. Ny information har bekräftat vår tidigare bedömning. Det underliggande pristrycket i euroområdet väntas vara fortsatt dämpat på medellång sikt. I överensstämmelse med detta är penningmängds-, och särskilt, utlåningsutvecklingen fortsatt dämpad. Inflationsförväntningarna för euroområdet är alltjämt fast förankrade i linje med vårt mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent på medellång sikt. Samtidigt har de senaste förtroendeindikatorerna baserade på enkätuppgifter visat en viss förbättring från låga nivåer. Vår penningpolitik är inriktad på att vara så ackommoderande som utsikterna för prisstabiliteten kräver och för att främja stabila förhållanden på penningmarknaden. Den stöder därmed den ekonomiska aktiviteten senare i år och 2014. Vår penningpolitiska inriktning kommer att vara fortsatt ackommoderande så länge det behövs. ECB-rådet räknar med att styrräntorna kommer att ligga kvar på nuvarande eller lägre nivåer under en längre tid. Detta baseras på att inflationsutsikterna ser ut att förbli dämpade på medellång sikt i och med den brett baserade svagheten i ekonomin och den dämpade monetära utvecklingen. Vi kommer under den närmaste tiden att följa alla nya uppgifter om den ekonomiska och monetära utvecklingen och bedöma eventuella effekter som kan påverka utsikterna för prisstabiliteten.

 

Jag ska nu redogöra för vår bedömning mer i detalj och inleder med den ekonomiska analysen. Under det första kvartalet 2013 försvagades BNP med 0,3 procent, efter en nedgång på 0,6 procent under det fjärde kvartalet 2012. Samtidigt är utvecklingen på arbetsmarknaden fortsatt svag. Utvecklingen i konjunkturindikatorer, baserat på enkätresultat, har under den senaste tiden gett indikationer på vissa ytterligare förbättringar från låga nivåer. Senare under året och under 2014 torde euroområdets exportökning gynnas av en gradvis återhämtning i global efterfrågan medan inhemsk efterfrågan kan få stöd av den ackommoderande penningpolitiken och den senaste tidens realinkomstökningar p.g.a. allmänt lägre inflation. Trots den senaste utvecklingen torde det allmänt förbättrade läget på finansmarknaden sedan förra sommaren få genomslag i realekonomin och det samma gäller för framstegen som gjorts i budgetkonsolideringen. Samtidigt kommer de återstående anpassningar av balansräkningarna som krävs i de offentliga och privata sektorerna att fortsätta att belasta den ekonomiska aktiviteten. Sammantaget torde euroområdets ekonomi stabiliseras och återhämta sig under året, även om det sker långsamt.

 

De risker som omger utsikterna för den ekonomiska aktiviteten i euroområdet ligger fortfarande på nedåtsidan. Den senaste tidens åtstramningar på penning- och finansmarknaderna och åtföljande osäkerheter kan ge negativa följder för den ekonomiska utvecklingen. Andra nedåtrisker omfattar en eventuellt svagare inhemsk och global efterfrågan än väntat och långsam eller otillräcklig implementering av strukturreformer i euroländerna.

 

I enlighet med vad som sagts under de föregående månaderna kommer inflationen under året att påverkas av en viss volatilitet, huvudsakligen beroende på baseffekter. Enligt Eurostats snabbstatistik steg den årliga HIKP-inflationen till 1,6 procent i juni 2013, från 1,4 procent i maj.

 

Denna ökning speglar effekterna av en uppåtriktad baseffekt från utvecklingen av energipriserna tolv månader tidigare. Det underliggande pristrycket väntas dock vara dämpat på medellång sikt och återspeglar den brett baserade svagheten i aggregerad efterfrågan och den långsamma återhämtningen. Inflationsförväntningarna på medellång sikt ligger fortsatt fast förankrade i linje med prisstabilitet. 

 

Riskerna i utsikterna för prisutvecklingen väntas vara i stort sett balanserade på medellång sikt. Uppåtriskerna hänger samman med kraftigare höjningar av administrativt fastställda priser och indirekta skatter än väntat och högre råvarupriser, medan nedåtriskerna kommer från en svagare ekonomisk aktivitet än väntat.

 

I den monetära analysen bekräftar de senaste uppgifterna den dämpade takten i penningmängds- och särskilt utlåningsutvecklingen. Den årliga tillväxten i det breda penningmåttet (M3) minskade till 2,9 procent i maj från 3,2 procent i april. Vidare minskade den årliga ökningstakten i M1 till 8,4 procent i maj, från 8,7 procent i april. Den årliga tillväxttakten i utlåningen till den privata sektorn var fortsatt negativ. Den årliga ökningstakten i utlåningen till hushåll (justerad för försäljning av lån och värdepapperisering), låg kvar på 0,3 procent i maj och har varit i stort sett oförändrad sedan årsskiftet, medan den årliga tillväxttakten på lån till icke-finansiella företag (justerat för försäljning av lån och värdepapperisering) försvagades ytterligare till -2,1 procent maj från -1,9 procent i april. Precis som i april gjordes stora nettoamorteringar av kortfristiga lån, vilket möjligen återspeglar en minskad efterfrågan på rörelsekapital mot bakgrund av en svag orderstock i början av våren. Generellt fortsätter den svaga låneutvecklingen främst att spegla det rådande konjunkturläget, ökade kreditrisker och pågående balansräkningsanpassningar i den finansiella och icke-finansiella sektorn.

 

Sedan sommaren 2012 har stora framsteg gjorts för att förbättra bankernas finansieringssituation och framför allt stärka den inhemska inlåningen i en rad krisdrabbade länder. Detta har bidragit till att minska beroendet av finansiering från Eurosystemet, vilket framgår av återbetalningar av finansiering från de treåriga långfristiga refinansieringstransaktionerna. För att säkerställa att penningpolitiken får ett tillfredsställande genomslag på finansieringsförhållandena i euroländerna är det viktigt att splittringen av kreditmarknaderna fortsätter att minska i euroområdet och att bankernas motståndskraft stärks där det behövs. Fler beslutsamma åtgärder för att upprätta en bankunion kommer att bidra till att uppnå detta mål. Här kommer särskilt den framtida gemensamma tillsynsmekanismen (SSM) och den gemensamma avvecklingsmekanismen (SRM) att utgöra viktiga element i utvecklingen mot en återintegrering av banksystemet och de måste därför snabbt tas i bruk.

 

Sammantaget tyder den ekonomiska analysen på en fortsatt prisutveckling i linje med prisstabilitet på medellång sikt. En avstämning mot signalerna från den monetära analysen bekräftar denna bild.

 

Vad gäller andra politisk-ekonomiska frågor noterar ECB-rådet de initiativ som diskuterades på Europeiska rådets möte den 27-28 juni 2013. Dessa frågor rörde ungdomsarbetslöshet, investeringar av små och medelstora företag samt Europeiska rådets godkännande av landsspecifika rekommendationerna för den europeiska planeringsterminen 2013. ECB-rådet understryker vikten av att dessa rekommendationer genomförs så att de kan bidra till en hållbar ekonomisk återhämtning i euroområdet. Det nya europeiska finans- och ekonomiskpolitiska ramverket bör vidare tillämpas rigoröst och betydligt större ansträngningar krävs för att genomföra strukturreformer som kan främja tillväxt och sysselsättning. I det sammanhanget anser ECB-rådet att det är särskilt viktigt att rikta in sig på konkurrenskraften och anpassningsförmågan på arbets- och produktmarknaderna. Slutligen välkomnar ECB-rådet att ett antal punkter upprättats för att skapa bankunionen som ett steg i rätt riktning men säger samtidigt att de bör genomföras snabbt.

 

Vi är nu beredda att svara på era frågor.