ECB-ordförandens inledningsanförande

​Presskonferens

 

1.8.2013

(Inofficiell översättning)

 

Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Vi ska nu redogöra för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet.

 

Baserat på våra regelbundna ekonomiska och monetära analyser beslutade vi att hålla ECB:s styrräntor oförändrade. Ny information har bekräftat vår tidigare bedömning. Det underliggande pristrycket i euroområdet väntas vara fortsatt dämpat på medellång sikt. I överensstämmelse med detta är penningmängds- och särskilt kreditutvecklingen fortsatt dämpad. Inflationsförväntningarna för euroområdet är alltjämt fast förankrade i linje med vårt mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent på medellång sikt. Samtidigt har de senaste förtroendeindikatorerna, som bygger på enkätuppgifter, visat en viss ytterligare förbättring från låga nivåer och bekräftar preliminärt förväntningarna om en stabilisering av den ekonomiska aktiviteten. Vår penningpolitik är alltjämt inriktad på att vara så ackommoderande som utsikterna för prisstabiliteten kräver och på att främja stabila förhållanden på penningmarknaden. Den stöder därmed en successiv återhämtning av den ekonomiska aktiviteten under återstoden av året och under 2014. Vår penningpolitiska inriktning kommer att vara fortsatt ackommoderande så länge det behövs. ECB-rådet bekräftar att det räknar med att styrräntorna kommer att ligga kvar på nuvarande eller lägre nivåer under en längre tid. Detta baseras alltjämt på oförändrat dämpade allmänna inflationsutsikter på medellång sikt mot bakgrund av den utbredda svagheten i ekonomin och den dämpade monetära utvecklingen. Framöver kommer vi att följa alla nya uppgifter om den ekonomiska och monetära utvecklingen och bedöma eventuella effekter på utsikterna för prisstabilitet.

 

Jag redogör nu för vår bedömning mer i detalj och inleder med den ekonomiska analysen. Efter konjunkturnedgången i euroområdet under sex kvartal i följd har de senaste enkätbaserade förtroendeindikatorerna visat på en viss ytterligare förbättring från låga nivåer och bekräftar preliminärt förväntningarna om en stabilisering av den ekonomiska aktiviteten på låga nivåer. Samtidigt är utvecklingen på arbetsmarknaden fortsatt svag. Under återstoden av året och under 2014 torde exporttillväxten i euroområdet gynnas av en gradvis återhämtning i den globala efterfrågan, medan den inhemska efterfrågan väntas få stöd av den ackommoderande penningpolitiska inriktningen och de senaste realinkomstökningarna till följd av lägre inflation. De allmänna förbättringarna på finansmarknaden sedan förra sommaren verkar successivt få genomslag i realekonomin, vilket också gäller framstegen i konsolideringen av de offentliga finanserna. Samtidigt kommer de återstående anpassningar av balansräkningarna som krävs i den offentliga och den privata sektorn att fortsätta att belasta den ekonomiska aktiviteten. Sammantaget torde den ekonomiska aktiviteten i euroområdet stabiliseras och återhämta sig i långsam takt.

 

De risker som omger utsikterna för ekonomin i euroområdet ligger fortfarande på nedåtsidan. Den senaste utvecklingen på de globala penning- och finansmarknaderna och åtföljande osäkerheter kan få negativa följder för ekonomin. Andra nedåtrisker omfattar en eventuellt svagare inhemsk och global efterfrågan än väntat och långsam eller otillräcklig implementering av strukturreformer i euroländerna.

 

Enligt Eurostats snabbstatistik var den årliga HIKP-inflationen i euroområdet 1,6 procent i juli 2013, dvs. oförändrad från juni. För närvarande väntas den årliga inflationstakten falla tillfälligt under de närmaste månaderna särskilt på grund av baseffekter till följd av utvecklingen av energipriser tolv månader tidigare. I det relevanta medellånga perspektivet väntas det underliggande pristrycket förbli fortsatt dämpat, vilket speglar den utbredda svagheten i den samlade efterfrågan och den långsamma återhämtningen. Inflationsförväntningarna på medellång och lång sikt fortsätter att vara fast förankrade i linje med prisstabilitet.

 

Riskerna i utsikterna för prisutvecklingen väntas alltjämt vara i stort sett balanserade på medellång sikt. Uppåtriskerna hänger samman med kraftigare höjningar av administrativt fastställda priser och indirekta skatter än väntat och högre råvarupriser, medan nedåtriskerna kommer från en svagare ekonomisk aktivitet än väntat.

 

Enligt den monetära analysen var ökningen i penningmängden och särskilt i kreditgivningen fortsatt dämpad i juni. Den årliga tillväxten i det breda penningmåttet (M3) minskade till 2,3 procent i juni från 2,9 procent i maj. Vidare minskade den årliga ökningstakten i M1 till 7,5 procent i juni från 8,4 procent i maj. Den årliga tillväxttakten i utlåningen till den privata sektorn försvagades ytterligare. Medan den årliga ökningstakten i utlåningen till hushåll (justerad för försäljning av lån och värdepapperisering) låg kvar på 0,3 procent i juni, dvs. i stort sett oförändrad sedan årsskiftet, var den årliga tillväxttakten på lån till icke-finansiella företag (justerad för försäljning av lån och värdepapperisering) –2,3 procent i juni efter att ha varit –2,1 procent i maj. Den svaga låneutvecklingen fortsätter att spegla främst det rådande konjunkturläget, ökade kreditrisker och pågående balansräkningsanpassningar i den finansiella och icke-finansiella sektorn. Banklåneenkäten för andra kvartalet 2013 bekräftar att låntagarrisken och den makroekonomiska osäkerheten alltjämt utgjorde de största begränsande faktorerna i bankernas utlåningspolitik. Samtidigt var graden av nettoåtstramning i lånevillkoren för icke-finansiella företag fortsatt oförändrad under andra kvartalet 2013 jämfört med första kvartalet, medan den minskade för utlåningen till hushåll.

 

Sedan sommaren 2012 har stora framsteg gjorts för att förbättra bankernas finansieringssituation och framför allt stärka den inhemska inlåningen i en rad krisdrabbade länder. För att säkerställa att penningpolitiken får ett tillfredsställande genomslag på finansieringsförhållandena i euroländerna är det nödvändigt att fragmenteringen av kreditmarknaderna i euroområdet minskar ytterligare och att bankernas motståndskraft stärks där det behövs. Fler beslutsamma åtgärder för att upprätta en bankunion kommer att bidra till att uppnå detta mål.

 

Sammantaget tyder den ekonomiska analysen på en fortsatt prisutveckling i linje med prisstabilitet på medellång sikt. En avstämning mot signalerna från den monetära analysen bekräftar denna bild.

 

Vad gäller finanspolitiken bör euroländerna hålla fast vid sina ansträngningar att minska sina budgetunderskott för att få skuldkvoterna att vända nedåt. Tyngdpunkten bör ligga på tillväxtfrämjande finanspolitiska strategier med ett medelfristigt perspektiv som kombinerar kvalitets- och effektivitetshöjning inom de offentliga tjänsterna med en minimering av beskattningens snedvridande effekt. För att förstärka den samlade effekten av en sådan strategi måste medlemsländerna snabbare genomföra de nödvändiga strukturreformerna och på det sättet gynna konkurrenskraften, den ekonomiska tillväxten och nya arbetstillfällen. Minskade stelheter på arbetsmarknaden, en lägre administrativ börda och ökad konkurrens på produktmarknaderna gynnar framför allt små och medelstora företag. Dessa strukturella reformåtgärder är nödvändiga för att få ned den nuvarande höga arbetslösheten, framför allt bland euroländernas yngre medborgare.

 

Vi är nu beredda att svara på era frågor.