Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Vi ska nu redogöra för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet, där kommissionens vice ordförande Valdis Dombrovskis också var närvarande.
Baserat på våra regelbundna ekonomiska och monetära analyser och i linje med våra framtidsindikationer beslutade vi att hålla ECB:s styrräntor oförändrade. I enlighet med besluten den 2 oktober 2014 inledde vi förra månaden köp av säkerställda obligationer inom ramen för vårt nya program. Vi kommer också snart att inleda köp av värdepapper med bakomliggande tillgångar. Programmen kommer att vara i kraft under minst två års tid. Tillsammans med serien av riktade långfristiga refinansieringstransaktioner som genomförs fram till juni 2016 kommer dessa köp att få en betydande inverkan på vår balansräkning, som väntas närma sig det omfång som den hade i början av 2012.
Våra åtgärder kommer att stärka den penningpolitiska transmissionsmekanismens funktion, understöda de finansiella förhållandena i euroområdet, underlätta kreditgivningen till den reala ekonomin och få positiva följdverkningar på andra marknader. De kommer därmed att bidra till ytterligare och mer vidsträckta lättnader i den penningpolitiska inriktningen, stödja våra indikationer om ECB:s styrräntors framtida inriktning och tydligt lyfta fram de existerande betydliga och växande skillnaderna i den penningpolitiska cykeln mellan större utvecklade ekonomier.
Genom de vidtagna åtgärderna har penningpolitiken bemött utsikterna om en låg inflation, en svagare tillväxttakt och en fortsatt dämpad penningmängds- och kreditutveckling. Vår ackommoderande penningpolitiska inriktning kommer att underbygga den fasta förankringen av inflationsförväntningarna på medellång och lång sikt i linje med vårt mål att nå en inflationstakt under, men nära, 2 procent. I takt med att våra penningpolitiska åtgärder får genomslag i ekonomin kommer de tillsammans att bidra till en återgång till en inflationstakt närmare vårt mål.
På längre sikt och med hänsyn till nya uppgifter och analyser kommer ECB-rådet emellertid noggrant att bevaka och fortlöpande bedöma lämpligheten av den penningpolitiska inriktningen. Om det blir nödvändigt att vidta ytterligare åtgärder för att hantera de risker som en alltför utdragen period av låg inflation medför, är ECB-rådet enigt i sitt åtagande att tillgripa ytterligare okonventionella instrument inom ramen för sitt mandat. ECB-rådet har gett ECB:s experter och berörda kommittéer inom Eurosystemet i uppdrag att sörja för förberedelser i rätt tid av eventuella ytterligare åtgärder.
Jag ska nu redogöra för vår bedömning mer i detalj och inleder med den ekonomiska analysen. Reala BNP i euroområdet ökade med 0,1 procent på kvartalsbasis under andra kvartalet 2014, dvs. reviderades uppåt i jämförelse med föregående beräkning. Sedan sommarmånaderna har nyinkommen statistik och enkäter överlag tytt på en avmattning i tillväxttakten i euroområdet. Denna information har nu inlemmats i privata och offentliga instituts senaste prognoser, vilka förutsäger en nedrevidering av den reala BNP-tillväxten under bedömningsperioden fram till 2016 men fortsatt ger rum för utsikter för en måttlig ekonomisk återhämtning. Bilden överensstämmer i stort sett med ECB-rådets aktuella bedömning. Å ena sidan väntas den inhemska efterfrågan få stöd av våra penningpolitiska åtgärder, de allt bättre finansieringsvillkoren, framstegen när det gäller budgetkonsolideringen och strukturreformerna och lägre energipriser som stöder den reala disponibla inkomsten. Exportefterfrågan väntas dessutom gynnas av den globala återhämtningen. Å andra sidan kommer återhämtningen sannolikt att fortsätta att tyngas av en hög arbetslöshet, ett mycket lågt kapacitetsutnyttjande och de nödvändiga anpassningarna av balansräkningarna i den offentliga och privata sektorn.
De risker som omger de ekonomiska utsikterna för euroområdet ligger fortfarande på nedåtsidan. Särskilt den avtagande tillväxttakten i ekonomin i euroområdet, jämsides med ökade geopolitiska risker, skulle kunna dämpa förtroendet och, inte minst, privata investeringar. Dessutom utgör otillräckliga strukturreformer i euroländerna en viktig nedåtrisk för de ekonomiska utsikterna.
Enligt Eurostats snabbstatistik var den årliga HIKP-inflationen i euroområdet 0,4 procent i oktober 2014, efter att ha varit 0,3 procent i september. Jämfört med föregående månad speglar detta huvudsakligen en något mindre negativ effekt av energipriserna och litet starkare årliga ökningar i livsmedelspriserna. En nedgång i priserna på industrivaror uppvägdes delvis av en ökad inflation på tjänstepriserna. Baserat på aktuell information och rådande terminspriser på energi väntas den årliga HIKP-inflationen ligga kvar på ungefär samma låga nivåer under de kommande månaderna för att därefter stiga gradvis under 2015 och 2016. Samma bild förmedlar de senaste prognoserna, som nu fångar upp den branta nedgången i oljepriserna under den senaste tiden.
ECB-rådet kommer att fortsätta att noggrant följa riskerna i utsikterna för prisutvecklingen på medellång sikt. I detta läge kommer vi särskilt att fokusera på de eventuella återverkningarna av den dämpade tillväxten, den geopolitiska utvecklingen, valutakurs- och energiprisutvecklingen och genomslaget av våra penningpolitiska åtgärder.
I den monetära analysen tyder uppgifterna för september 2014 alltjämt på en dämpad underliggande ökning av det breda penningmängdsmåttet (M3) efter en måttlig ökning av den årliga tillväxttakten upp till 2,5 procent i september från 2,1 procent i augusti. Den årliga ökningen av M3 fortsätter att drivas av de mest likvida komponenterna och den snäva penningmängden M1 visade en årlig tillväxttakt på 6,2 procent i september.
Den årliga förändringstakten i utlåningen till icke-finansiella företag, justerad för försäljning av lån och värdepapperisering, var fortsatt negativ och låg på ─1,8 procent i september jämfört med ─2,0 procent i augusti och ─2,2 procent i juli. Under de senaste månaderna har de genomsnittliga nettoamorteringarna minskat från de historiskt höga nivåer som noterades för ett år sedan. Utlåningen till icke-finansiella företag fortsätter att spegla det fördröjda sambandet mellan den och det rådande konjunkturläget, kreditrisker, kreditutbudsfaktorer och de pågående balansräkningsanpassningarna i den finansiella och icke-finansiella sektorn. Den årliga ökningstakten i utlåningen till hushåll, justerad för försäljning av lån och värdepapperisering, var 0,6 procent i september jämfört med 0,5 procent i augusti. I linje med en viss stabilisering av kreditflödena visade oktober månads banklåneenkät för euroområdet en nettolättnad i lånevillkoren för företag och hushåll. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att utlåningsvillkoren alltjämt är strama i ett historiskt perspektiv. Efter slutföringen av ECB:s samlade bedömning kan en ytterligare stärkning av bankernas balansräkningar väntas bidra till att minska begränsningarna i kreditgivningen och underlätta en ökning av utlåningen.
Sammantaget bekräftar en avstämning av resultatet av den ekonomiska analysen mot signalerna från den monetära analysen ECB-rådets senaste beslut att stärka den ackommoderande penningpolitiska inriktningen ytterligare och stödja utlåningen till den reala ekonomin.
Penningpolitiken fokuserar på att upprätthålla prisstabilitet på medellång sikt och den ackommoderande penningpolitiska inriktningen bidrar till att stödja den ekonomiska aktiviteten. För att öka investeringarna, skapa fler nya arbetstillfällen och öka tillväxten krävs emellertid beslutsamma insatser inom andra områden av den ekonomiska politiken. Framför allt måste ansträngningarna för att anta lagstiftning om och genomföra reformer på produkt- och arbetsmarknaden tydligt intensifieras i flera länder, liksom insatserna för att skapa en bättre omvärld för företagen. Det effektiva genomförandet av strukturreformer väcker förväntningar om högre inkomster och uppmuntrar företag att öka sina investeringar i dagsläget och föra den ekonomiska återhämtningen framåt. Beträffande finanspolitiken bör länder med budgetunderskott inte omintetgöra de framsteg som redan gjorts utan gå vidare i linje med reglerna i stabilitets- och tillväxtpakten. Under alla åtgärdsfaserna enligt de godkända reglerna bör pakten fortsätta att tjäna som ett ankare för förtroendet för hållbara offentliga finanser. Tack vare flexibiliteten i reglerna bör regeringarna kunna hantera budgetkostnaderna för stora strukturreformer, stödja efterfrågan och uppnå en mer tillväxtfrämjande utformning av finanspolitiken. Ett fullständigt och enhetligt genomförande av euroområdets nuvarande ram för övervakning av offentliga finanser och makroekonomiska obalanser är viktigt för att sänka de höga offentliga skuldkvoterna, höja tillväxtpotentialen och öka euroområdets motståndskraft mot störningar.
Vi är nu beredda att svara på era frågor.