Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Vi ska nu redogöra för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet.
Baserat på våra regelbundna ekonomiska och monetära analyser beslutade vi att hålla ECB:s styrräntor oförändrade. Nya uppgifter bekräftar att den svaga återhämtningen i ekonomin i euroområdet fortsätter i linje med vår tidigare bedömning. Samtidigt stöder ECB:s experters senaste makroekonomiska framtidsbedömningar, som nu sträcker sig ända till slutet av 2016, tidigare förväntningar om en utdragen period av låg inflation, som senare successivt övergår i en stigande HIKP-inflation på närmare 2 procent. I överensstämmelse med detta är penningmängds- och låneutvecklingen fortsatt dämpad. Inflationsförväntningarna för euroområdet på medellång och lång sikt är alltjämt fast förankrade i linje med vårt mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent.
Beträffande pris- och tillväxtutsikterna på medellång sikt bekräftar de nu tillgängliga uppgifterna och analyserna fullt ut vårt beslut att upprätthålla en ackommoderande penningpolitisk inriktning så länge det behövs. Det kommer att stödja den successiva ekonomiska återhämtningen i euroområdet. Vi upprepar eftertryckligt vår indikation om den framtida penningpolitiska inriktningen. Vi fortsätter att räkna med att styrräntorna kommer att ligga kvar på nuvarande eller lägre nivåer under en längre tid. Denna uppfattning bygger på dämpade inflationsutsikter på medellång sikt mot bakgrund av den utbredda svagheten i ekonomin, det låga kapacitetsutnyttjandet och den dämpade penningmängds- och kreditutvecklingen.
Vi bevakar noga utvecklingen på penningmarknaden och är beredda att överväga alla tillbudsstående medel. Vi är fast beslutna att upprätthålla denna mycket ackommoderande penningpolitiska inriktning och vidta ytterligare resoluta åtgärder om det behövs.
Jag redogör nu för vår bedömning mer i detalj och inleder med den ekonomiska analysen. Reala BNP i euroområdet ökade med 0,3 procent på kvartalsbasis under sista kvartalet 2013 och steg därmed under tre kvartal i rad. Utvecklingen av enkätbaserade förtroendeindikatorer fram till februari tyder på fortsatt måttlig tillväxt även under årets första kvartal. Den pågående återhämtningen väntas fortsätta men i långsam takt. Särskilt väntas en ytterligare uppgång i den inhemska efterfrågan, understödd av den ackommoderande penningpolitiska inriktningen, gynnsammare finansieringsvillkor och framstegen med budgetkonsolideringen och strukturreformerna. Dessutom gynnas realinkomsterna av lägre energipriser. Den ekonomiska aktiviteten väntas också dra nytta av en successiv uppgång i efterfrågan på export från euroområdet. Samtidigt är arbetslösheten i euroområdet fortsatt hög trots en stabilisering, och återhämtningstakten i ekonomin kommer även framöver att tyngas av de nödvändiga anpassningarna av balansräkningarna i den offentliga och privata sektorn.
Denna bedömning speglas också i stort sett i ECB:s experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i mars 2014, vilka förutser en årlig ökning av reala BNP med 1,2 procent 2014, 1,5 procent 2015 och 1,8 procent 2016. Jämfört med Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar i december 2013 har prognosen för den reala BNP-tillväxten uppreviderats något.
De risker som omger de ekonomiska utsikterna i euroområdet ligger fortfarande på nedåtsidan. Utvecklingen av förhållandena på den globala finansmarknaden och i tillväxtekonomierna, liksom geopolitiska risker, kan potentiellt få negativa följder för ekonomin. Andra nedåtrisker omfattar svagare inhemsk efterfrågan och exporttillväxt än väntat och otillräcklig implementering av strukturreformer i euroländerna.
Enligt Eurostats snabbstatistik var den årliga HIKP-inflationen i euroområdet 0,8 procent i februari 2014, dvs. oförändrad jämfört med det (uppreviderade) utfallet för januari. Medan energipriserna föll brantare i februari än under föregående månad, var prisökningarna för industrivaror och tjänster högre än i januari. Baserat på aktuell information och rådande terminspriser på energi väntas HIKP-inflationen på årsbasis i stort sett ligga kvar på nuvarande nivåer under de närmaste månaderna. Sedan torde inflationstakten successivt stiga till nivåer på närmare 2 procent i linje med inflationsförväntningarna för euroområdet på medellång och lång sikt.
Denna bedömning speglas också i stort sett i ECB:s experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i mars 2014, vilka förutser en årlig HIKP-inflation på 1,0 procent 2014, 1,3 procent 2015 och 1,5 procent 2016. Under sista kvartalet 2016 förutses HIKP-inflationen vara 1,7 procent. Jämfört med Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar i december 2013 har inflationsprognosen för 2014 nedreviderats något. Med tanke på det första offentliggörandet av en treårig framtidsprognos i ECB:s experters makroekonomiska framtidsbedömningar i mars 2014 bör det framhållas att bedömningarna baseras på ett antal tekniska antaganden, inklusive oförändrade växelkurser och sjunkande oljepriser, och att osäkerheten kring bedömningarna ökar med bedömningsperiodens längd.
Vad beträffar ECB-rådets riskbedömning uppfattas både uppåtriskerna och nedåtriskerna i utsikterna för prisutvecklingen som begränsade och överlag balanserade på medellång sikt.
I den monetära analysen bekräftar uppgifterna för januari 2014 bedömningen att ökningstakten i det underliggande breda penningmängdsmåttet (M3) och utlåningen har varit dämpad. Den årliga M3-tillväxten ökade till 1,2 procent i januari från 1,0 procent i december. Det månatliga inflödet till M3 i januari var påtagligt och kompenserade det starka utflödet i december. Ökningen av M3-tillväxten speglade en högre årlig tillväxttakt i M1, som steg till 6,2 procent från 5,7 procent i december. Såsom under tidigare månader var ökningen av de monetära finansinstitutens utländska nettotillgångar den viktigaste faktorn bakom den årliga M3-tillväxten, vilket fortsatte att spegla internationella investerares ökade intresse för euroområdets tillgångar. Den årliga förändringstakten i utlåningen till den privata sektorn fortsatte att avta. Den årliga förändringstakten i utlåningen till icke-finansiella företag, justerad för försäljning av lån och värdepapperisering, var –2,9 procent i januari och därmed oförändrad från december. Den svaga utvecklingen i utlåningen till icke-finansiella företag fortsätter att spegla det fördröjda sambandet mellan den och det rådande konjunkturläget, kreditrisker och de pågående balansräkningsanpassningarna i den finansiella och icke-finansiella sektorn. Den årliga ökningstakten i utlåningen till hushåll, justerad för försäljning av lån och värdepapperisering, var 0,2 procent i januari 2014 och därmed i stort sett oförändrad sedan början av 2013.
Sedan sommaren 2012 har stora framsteg gjorts för att förbättra bankernas finansieringssituation. För att säkerställa att penningpolitiken får ett tillfredsställande genomslag på finansieringsförhållandena i euroländerna är det nödvändigt att fragmenteringen av kreditmarknaderna i euroområdet minskar ytterligare och att bankernas motståndskraft stärks där det behövs. Detta är målet för ECB:s pågående samlade bedömning, medan i rätt tid genomförda nya åtgärder för att upprätta en bankunion ytterligare kommer att bidra till att återställa förtroendet för finanssystemet.
Sammantaget bekräftar den ekonomiska analysen våra förväntningar om en utdragen period av låg inflation, som senare successivt övergår i en stigande inflationstakt till nivåer på närmare 2 procent. En avstämning mot signalerna från den monetära analysen bekräftar bilden av ett svagt underliggande pristryck i euroområdet på medellång sikt.
När det gäller finanspolitiken tyder ECB:s experters makroekonomiska framtidsbedömningar på fortsatta framsteg med att minska budgetobalanserna i euroområdet. Det totala underskottet i de offentliga finanserna i euroområdet väntas ha sjunkit till 3,2 procent av BNP 2013 och förutspås sjunka ytterligare till 2,7 procent av BNP i år. Den offentliga skulden beräknas kulminera med 93,5 procent av BNP 2014 för att därpå minska något 2015. Euroländerna bör inte omintetgöra sina tidigare konsolideringsansträngningar, utan se till att de höga statsskuldskvoterna vänder nedåt på medellång sikt. De finanspolitiska strategierna bör ligga i linje med stabilitets- och tillväxtpakten och sörja för en tillväxtfrämjande konsolidering som kombinerar kvalitets- och effektivitetshöjning inom de offentliga tjänsterna med en minimering av beskattningens snedvridande effekt. De nationella myndigheterna bör också fortsätta att beslutsamt genomföra strukturreformer i euroländerna. Reformerna bör framför allt vara inriktade på att underlätta företagsverksamheten och öka sysselsättningen och därigenom stärka euroområdets tillväxtpotential och minska arbetslösheten i euroländerna. I detta hänseende välkomnar ECB-rådet gårdagens meddelande från Europeiska kommissionen om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser och om förfarandet vid alltför stora underskott. Framöver är det av yttersta vikt att fullt ut och konsekvent fullfölja euroområdets rambestämmelser för makroekonomisk övervakning, som har skärpts betydligt i och med statsskuldkrisen.
Vi är nu beredda att svara på era frågor.