ECB-ordförandens inledningsanförande

​Presskonferens 

8.5.2014

(Inofficiell översättning)

 

Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Jag vill tacka centralbankschef Luc Coene för hans gästfrihet och hans personal för de utmärkta arrangemangen. Vi ska nu redogöra för resultatet av dagens sammanträde, där Eurogruppens ordförande, finansminister Jeroen Dijsselbloem också var närvarande.

 

Baserat på våra regelbundna ekonomiska och monetära analyser beslutade vi att hålla ECB:s styrräntor oförändrade. Nya uppgifter fortsätter att bekräfta att den svaga återhämtningen i ekonomin i euroområdet fortsätter i linje med vår tidigare bedömning. Samtidigt är de senaste uppgifterna alltjämt förenliga med våra förväntningar om en utdragen period av låg inflation, som senare endast successivt övergår i stigande HIKP-inflation. Signalerna från den monetära analysen bekräftar bilden av ett svagt underliggande pristryck i euroområdet på medellång sikt. Inflationsförväntningarna för euroområdet på medellång och lång sikt är alltjämt fast förankrade i linje med vårt mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent.

 

Framöver kommer vi att bevaka den ekonomiska utvecklingen och penningmarknaden mycket noga. Vi kommer att upprätthålla en mycket ackommoderande penningpolitik och snabbt genomföra ytterligare penningpolitiska lättnader om det behövs. Vi upprepar eftertryckligt att vi fortsätter att räkna med att styrräntorna kommer att ligga kvar på nuvarande eller lägre nivåer under en längre tid. Denna uppfattning bygger på dämpade inflationsutsikter överlag på medellång sikt mot bakgrund av den utbredda svagheten i ekonomin, det låga kapacitetsutnyttjandet och den dämpade penningmängds- och kreditutvecklingen. ECB-rådet är enigt i sitt åtagande att inom ramen för sitt mandat tillgripa också okonventionella instrument för att effektivt hantera de risker som en alltför utdragen period av låg inflation medför. Ytterligare uppgifter och analyser om inflationsutsikterna och den privata sektorns tillgång till banklån kommer att bli tillgängliga i början av juni.

 

Jag redogör nu för vår bedömning mer i detalj och inleder med den ekonomiska analysen. Reala BNP i euroområdet ökade med 0,2 procent på kvartalsbasis under sista kvartalet 2013 och steg därmed under tredje kvartalet i rad. Färsk statistik och enkätindikatorer bekräftar att den svaga återhämtningen fortsatte under första kvartalet 2014 och i början av andra kvartalet. Framöver väntas den inhemska efterfrågan fortsatt stödjas av ett antal faktorer, såsom den ackommoderande penningpolitiska inriktningen, de pågående förbättringarna av finansieringsvillkoren och deras genomslag i realekonomin, framstegen med budgetkonsolideringen och strukturreformerna samt energiprisutvecklingen. Trots att arbetsmarknaden har stabiliserats och visar de första signalerna på en uppgång är samtidigt arbetslösheten i euroområdet fortsatt hög och kapacitetsutnyttjandet mycket lågt överlag. Dessutom var den årliga förändringstakten i utlåningen till den privata sektorn negativ i mars medan de nödvändiga anpassningarna av balansräkningarna i den offentliga och privata sektorn fortsätter att hålla tillbaka återhämtningstakten.

 

De risker som omger de ekonomiska utsikterna för euroområdet ligger fortfarande på nedåtsidan. Geopolitiska risker såväl som utvecklingen på den globala finansmarknaden och i tillväxtekonomierna kan potentiellt få negativa följder för ekonomin. Andra nedåtrisker omfattar svagare inhemsk efterfrågan än väntat och otillräcklig implementering av strukturreformer i euroländerna och även svagare exporttillväxt.

 

Enligt Eurostats snabbstatistik var den årliga HIKP-inflationen i euroområdet 0,7 procent i april 2014 jämfört med 0,5 procent i mars. Såsom väntat berodde ökningen framför allt på en uppgång i priset på tjänster på grund av tidpunkten för påsken. På basis av tillgänglig information väntas den årliga HIKP-inflationen ligga kring nuvarande låga nivåer under de närmaste månaderna innan den endast successivt stiger under 2015 och når nivåer närmare 2 procent mot slutet av 2016. Eurosystemets experters senaste makroekonomiska framtidsbedömningar blir tillgängliga i början av juni. Inflationsförväntningarna på medellång och lång sikt är alltjämt fast förankrade i linje med prisstabilitet.

 

ECB-rådet bedömer att både uppåtriskerna och nedåtriskerna i utsikterna för prisutvecklingen är begränsade och balanserade överlag på medellång sikt. Eventuella återverkningar av både geopolitiska risker och valutakursutvecklingen övervakas i detta läge noggrant.

 

Enligt den monetära analysen tyder uppgifterna för mars 2014 alltjämt på en dämpad underliggande ökning av det breda penningmängdsmåttet (M3). Den årliga M3-tillväxten saktade av till 1,1 procent i mars från 1,3 procent i februari. Ökningen i den snäva penningmängden M1 var fortsatt robust men minskade till 5,6 procent i mars från 6,2 procent i februari. Ökningen av de monetära finansinstitutens utländska nettotillgångar, som delvis speglar internationella investerares fortsatta intresse för euroområdets tillgångar, kvarstår som den viktigaste faktorn bakom M3-tillväxten

 

Den årliga förändringstakten i utlåningen till icke-finansiella företag, justerad för försäljning av lån och värdepapperisering, var –3,1 procent i mars och därmed oförändrad från februari. Den svaga utvecklingen av utlåningen till icke-finansiella företag fortsätter att spegla det fördröjda sambandet mellan den och det rådande konjunkturläget, kreditrisker och de pågående balansräkningsanpassningarna i den finansiella och icke-finansiella sektorn. Den årliga ökningstakten i utlåningen till hushåll, justerad för försäljning av lån och värdepapperisering, var 0,4 procent i mars 2014 och därmed i stort sett oförändrad sedan början av 2013.

 

Banklåneenkäten i april 2014 bekräftade stabiliseringen av utlåningsvillkoren för företag och hushåll. Lånevillkoren för företag var i stort sett oförändrade under de tre föregående månaderna, medan lånevillkoren för hushåll lättades i nettotermer. I stort sett i linje med dessa resultat rapporterade företagen i enkäten om små och medelstora företags tillgång till finansiering under perioden oktober 2013–mars 2014 att tillgången på banklån hade blivit mindre negativ och att den faktiskt hade förbättrats i vissa euroländer. Enligt båda enkäterna påverkade de allmänna ekonomiska utsikterna utvecklingen mindre negativt eller rent av positivt. Samtidigt var bankernas utlåningsvillkor alltjämt strama i ett historiskt perspektiv.

 

Sedan sommaren 2012 har stora framsteg gjorts för att förbättra bankernas finansieringssituation. För att säkerställa att penningpolitiken får ett tillfredsställande genomslag på finansieringsförhållandena i euroländerna är det nödvändigt att fragmenteringen av kreditmarknaderna i euroområdet minskar ytterligare och att bankernas motståndskraft stärks där det behövs. I detta sammanhang är den pågående samlade bedömningen av bankernas balansräkningar synnerligen viktig. Bankerna bör till fullo utnyttja denna övning för att stärka sitt kapital och sin solvens och på det sättet bidra till att övervinna eventuella rådande begränsningar av kreditutbudet, som kunde dämpa återhämtningen.

 

Sammantaget bekräftar den ekonomiska analysen våra förväntningar om en utdragen period av låg inflation, som senare endast successivt övergår i en stigande HIKP-inflation på närmare 2 procent. En avstämning mot signalerna från den monetära analysen bekräftar bilden av ett svagt underliggande pristryck i euroområdet på medellång sikt.

 

Vad gäller finanspolitiken väntas underskottet i de offentliga finanserna enligt Europeiska kommissionens vårprognos minska ytterligare från 3,0 procent av BNP 2013 till 2,5 procent i år och till 2,3 procent 2015. Den offentliga skuldkvoten beräknas stabilisera sig på 96,0 procent 2014 och minska till 95,4 procent 2015. Mot bakgrund av de alltjämt rätt höga skuldkvoterna och för att stärka hållbarheten i de offentliga finanserna bör euroländerna inte omintetgöra framstegen i budgetkonsolideringen utan bör uppfylla sina åtaganden enligt stabilitets- och tillväxtpakten. Samtidigt krävs omfattande och ambitiösa strukturreformer på produkt- och arbetsmarknaderna för att höja euroområdets tillväxtpotential, öka dess anpassningsförmåga och minska den höga arbetslöshet som många euroländer plågas av i dag. I detta hänseende instämmer ECB-rådet med Ekofinrådets meddelande från tisdagen om att beslutsamma policyåtgärder behövs i länder med makroekonomiska obalanser som utgör ett hinder för en välfungerande ekonomisk och monetär union.

 

Vi är nu beredda att svara på era frågor.