Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Vi ska nu redogöra för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet, där kommissionens vice ordförande Olli Rehn också var närvarande.
För att uppfylla vårt prisstabilitetsmandat har vi i dag fattat beslut om en kombination av åtgärder för att stärka den ackommoderande penningpolitiska inriktningen och stödja utlåningen till realekonomin. Paketet omfattar ytterligare sänkningar av ECB:s styrräntor, riktade långfristiga refinansieringstransaktioner, förberedelser för direkta köp av värdepapper med bakomliggande tillgångar och en förlängning av fastränteanbuden med full tilldelning. Vi har vidare beslutat om att ställa in de finjusterande transaktioner som genomförs varje vecka för att neutralisera likviditetstillförseln genom värdepappersmarknadsprogrammet.
Besluten är baserade på vår ekonomiska analys, som tar hänsyn till Eurosystemets experters senaste makroekonomiska framtidsbedömningar, och signalerna från den monetära analysen. Tillsammans kommer åtgärderna att bidra till en återgång till en inflation på nivåer närmare 2 procent. Inflationsförväntningarna för euroområdet på medellång och lång sikt är alltjämt fast förankrade i linje med vårt mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent. På längre sikt är ECB-rådet fast beslutet att värna om denna förankring. Vad gäller våra indikationer om styrräntornas framtida inriktning kommer ECB:s styrräntor att ligga kvar på nuvarande nivåer under en längre period mot bakgrund av de aktuella inflationsutsikterna. Dessa förväntningar underbyggs ytterligare av dagens beslut. Om det behövs kommer vi dessutom snabbt att genomföra ytterligare penningpolitiska lättnader. ECB-rådet är enigt i sitt åtagande att inom ramen för sitt mandat tillgripa också okonventionella instrument, om det blir nödvändigt att vidta ytterligare åtgärder för att hantera de risker som en alltför utdragen period av låg inflation medför.
Jag ska nu kort redogöra för de enskilda åtgärder som vi beslutade om i dag. Ytterligare detaljer kommer att publiceras i dag kl. 15.30 centraleuropeisk tid på ECB:s webbplats.
För det första beslutade vi att sänka räntan på Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner med 0,10 procentenheter till 0,15 procent och räntan på utlåningsfaciliteten med 0,35 procentenheter till 0,40 procent. Räntan på inlåningsfaciliteten sänktes med 0,10 procentenheter till –0,10 procent. Ändringarna träder i kraft den 11 juni 2014. Den negativa räntan kommer också att gälla kassakravsmedel som överstiger kassakravet och viss annan inlåning hos Eurosystemet.
För det andra kommer vi att genomföra ett antal riktade långfristiga refinansierings-transaktioner (TLTRO) för att stödja bankernas utlåning till hushåll och icke-finansiella företag, med undantag av bostadslån till hushåll. Alla dessa riktade refinansieringstransaktioner förfaller i september 2018, dvs. om ca 4 år. Motparterna kommer att få rätt att inledningsvis låna upp ända till 7 procent av sin totala utestående utlåning per den 30 april 2014 till den icke-finansiella privata sektorn i euroområdet, exklusive bostadslån till hushåll. Utlåningen till den offentliga sektorn undantas från denna beräkning. Sammanlagt uppgår den inledande tilldelningen till bankerna till ca 400 miljarder euro. För detta ändamål genomförs två på varandra följande riktade långfristiga refinansieringstransaktioner i september och december 2014. Mellan mars 2015 och juni 2016 kommer alla motparter dessutom på kvartalsbasis att få låna upp ända till tre gånger sin nettoutlåning till den icke-finansiella privata sektorn i euroområdet, exklusive bostadslån till hushåll, under en viss period utöver ett angivet riktvärde. Nettoutlåningen beräknas som nybeviljade lån minus amorteringar. Försäljning av lån, värdepapperisering och nedskrivningar påverkar inte nettoutlåningsbeloppet. Räntan på de riktade långfristiga refinansieringstransaktionerna kommer att vara densamma som den ränta på Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner som gäller vid tilldelningen plus en fast marginal på 0,10 procentenheter under respektive transaktions löptid. Med början 24 månader efter respektive riktade långfristiga refinansieringstransaktion har motparterna möjlighet att betala tillbaka finansieringen. Genom ett antal olika bestämmelser säkerställs att finansieringen används till förmån för realekonomin. Motparter som inte har uppfyllt vissa villkor beträffande volymen av nettoutlåningen till realekonomin måste betala tillbaka sitt lån i september 2016.
Vidare beslutade ECB-rådet att förlänga godtagbarheten av ytterligare tillgångar som säkerheter, särskilt ytterligare lånefordringar, åtminstone till september 2018.
För det tredje beslutade ECB-rådet att intensifiera förberedelserna för direkta köp på marknaden för värdepapper med bakomliggande tillgångar för att stärka den penningpolitiska transmissionsmekanismens funktion. Inom ramen för detta initiativ överväger Eurosystemet att köpa enkla och transparenta värdepapper med bakomliggande tillgångar som består av fordringar på den icke-finansiella privata sektorn i euroområdet, med beaktande av de angelägna regeländringarna, och kommer att samarbeta med andra berörda institutioner i detta syfte.
I linje med vår indikation om styrräntornas framtida inriktning och vår beslutsamhet att upprätthålla en mycket ackommoderande penningpolitik och motverka fluktuationer på penningmarknaden har vi för det fjärde beslutat att fortsätta att genomföra de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna som fastränteanbud med full tilldelning så länge det behövs och åtminstone fram till utgången av den uppfyllandeperiod som löper ut i december 2016. Vi beslutade också att genomföra de långfristiga refinansieringstransaktioner med en löptid på tre månader som tilldelas före utgången av den uppfyllandeperiod som löper ut i december 2016 såsom fastränteanbud med full tilldelning. Räntorna på dessa 3-månaderstransaktioner kommer att vara densamma som den genomsnittliga räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna under hela löptiden för respektive långfristiga refinansieringstransaktion. Vi beslutade vidare att ställa in de finjusterande transaktioner som genomförs varje vecka för att neutralisera likviditetstillförseln genom värdepappersmarknadsprogrammet.
Jag redogör nu för vår bedömning mer i detalj och inleder med den ekonomiska analysen. Reala BNP i euroområdet ökade med 0,2 procent på kvartalsbasis under första kvartalet 2014. Detta bekräftade den pågående successiva återhämtningen, men utfallet var något svagare än väntat. De flesta av de senaste enkätresultaten tyder på måttlig tillväxt också under andra kvartalet 2014. Framöver väntas den inhemska efterfrågan fortsatt stödjas av ett antal faktorer, såsom den ackommoderande penningpolitiska inriktningen, de pågående förbättringarna av finansieringsvillkoren och deras genomslag i realekonomin, framstegen med budgetkonsolideringen och strukturreformerna samt ökade reala disponibla inkomster till följd av lägre energipriser. Samtidigt är arbetslösheten i euroområdet fortsatt hög trots vissa ytterligare signaler på en uppgång på arbetsmarknaden, och kapacitetsutnyttjandet är ännu rätt lågt överlag. Dessutom var den årliga förändringstakten i de monetära finansinstitutens utlåning till den privata sektorn fortsatt negativ i april medan de nödvändiga anpassningarna av balansräkningarna i den offentliga och privata sektorn sannolikt kommer att fortsätta att hålla tillbaka återhämtningstakten.
Denna bedömning av en måttlig återhämtning speglas också i Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i juni 2014, vilka förutser en årlig ökning av reala BNP med 1,0 procent 2014, 1,7 procent 2015 och 1,8 procent 2016. Jämfört med ECB:s experters makroekonomiska framtidsbedömningar i mars 2014 har prognosen för den reala BNP-tillväxten för 2014 justerats ned medan prognosen för 2015 har justerats upp.
De risker som omger de ekonomiska utsikterna för euroområdet ligger fortfarande på nedåtsidan. Geopolitiska risker såväl som utvecklingen i tillväxtekonomierna och på den globala finansmarknaden kan potentiellt få negativa följder för ekonomin. Andra nedåtrisker omfattar svagare inhemsk efterfrågan än väntat och otillräcklig implementering av strukturreformer i euroländerna liksom även svagare exporttillväxt.
Enligt Eurostats snabbstatistik var den årliga HIKP-inflationen i euroområdet 0,5 procent i maj 2014 jämfört med 0,7 procent i april. Utfallet var lägre än väntat. Baserat på den information som fanns tillgänglig under dagens möte väntas den årliga HIKP-inflationen ligga kvar på låga nivåer under de närmaste månaderna innan den endast successivt stiger under 2015 och 2016, vilket stöder dagens beslut. Samtidigt är inflationsförväntningarna för euroområdet på medellång och lång sikt alltjämt fast förankrade i linje med vårt mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent. ECB-rådet är fast beslutet att fortsätta att säkerställa denna förankring.
Vår bedömning har stött sig på Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i juni 2014. De förutser en årlig HIKP-inflation på 0,7 procent 2014, 1,1 procent 2015 och 1,4 procent 2016. Under sista kvartalet 2016 förutses HIKP-inflationen vara 1,5 procent. Jämfört med ECB:s experters makroekonomiska framtidsbedömningar i mars 2014 har inflationsprognoserna för 2014, 2015 och 2016 reviderats ned. Det bör framhållas att bedömningarna baseras på ett antal tekniska antaganden, inklusive valutakurser och oljepriser, och att osäkerheten kring bedömningarna ökar med bedömningsperiodens längd.
ECB-rådet bedömer att både uppåtriskerna och nedåtriskerna i utsikterna för prisutvecklingen är begränsade och balanserade överlag på medellång sikt. I detta läge kommer vi noggrant att övervaka eventuella återverkningar av geopolitiska risker och valutakursutvecklingen.
Enligt den monetära analysen tyder uppgifterna för april 2014 alltjämt på en dämpad underliggande ökning av det breda penningmängdsmåttet (M3). Den årliga M3-tillväxten saktade av ytterligare till 0,8 procent i april från 1,0 procent i mars. Ökningen i den snäva penningmängden M1 saktade av till 5,2 procent i april från 5,6 procent i mars. Under den senaste tiden har ökningen av de monetära finansinstitutens utländska nettotillgångar, som delvis speglar internationella investerares fortsatta intresse för euroområdets tillgångar, utgjort den viktigaste faktorn bakom M3-tillväxten.
Den årliga förändringstakten i utlåningen till icke-finansiella företag, justerad för försäljning av lån och värdepapperisering, var –2,7 procent i april jämfört med –3,1 procent i mars. Den svaga utvecklingen av utlåningen till icke-finansiella företag fortsätter att spegla det fördröjda sambandet mellan den och det rådande konjunkturläget, kreditrisker och de pågående balansräkningsanpassningarna i den finansiella och icke-finansiella sektorn. Den årliga ökningstakten i utlåningen till hushåll, justerad för försäljning av lån och värdepapperisering, var 0,4 procent i april 2014 och därmed i stort sett oförändrad sedan början av 2013.
Sammantaget ledde en avstämning av resultatet av den ekonomiska analysen mot signalerna från den monetära analysen till att ECB-rådet beslutade om en kombination av åtgärder för att stärka den ackommoderande penningpolitiska inriktningen och stödja utlåningen till realekonomin.
För att stärka den ekonomiska återhämtningen måste banker och beslutsfattare i euroområdet öka sina ansträngningar. Mot bakgrund av den svaga kreditökningen är den pågående samlade bedömningen av bankernas balansräkningar synnerligen viktig. Bankerna bör till fullo utnyttja denna övning för att stärka sitt kapital och sin solvens och på det sättet bidra till att övervinna eventuella rådande begränsningar av kreditutbudet, som kunde dämpa återhämtningen. Samtidigt bör beslutsfattarna i euroområdet gå vidare inom finanspolitiken och med strukturreformerna.
När det gäller finanspolitiken tyder Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar på fortsatta framsteg med att återställa hållbara offentliga finanser i euroområdet. Det totala underskottet i de offentliga finanserna i euroområdet väntas successivt sjunka från 3,0 procent av BNP 2013 till 2,5 procent av BNP 2014. Under 2015 och 2016 beräknas underskottet minska ytterligare till 2,3 respektive 1,9 procent. Den offentliga skulden beräknas ligga på en rekordhög nivå på 93,4 procent av BNP i år och därefter sjunka till ca 91 procent 2016. Vad gäller strukturreformerna har viktiga åtgärder vidtagits för att öka konkurrens- och anpassningsförmågan för ländernas arbets- och produktmarknader, men framstegen har varit ojämna och mycket återstår att göra. I detta sammanhang noterar ECB-rådet Europeiska kommissionens finans- och strukturpolitiska rekommendationer från den 2 juni 2014, som uppmanar till fortsatta ansträngningar för att minska budgetobalanser och makroekonomiska obalanser. Rekommendationen till rådet om att avsluta förfarandet med alltför stora underskott i fyra euroländer vittnar om fortsatta framsteg för att återställa hållbara offentliga finanser. Men euroländerna bör inte omintetgöra framstegen i budgetkonsolideringen. Ett fullständigt och konsekvent genomförande av euroområdets rambestämmelser för makroekonomisk övervakning i förening med nödvändiga finanspolitiska åtgärder i euroländerna kommer att bidra till att höja tillväxtpotentialen, öka euroområdets motståndskraft mot chocker och underlätta skapandet av nya arbetsplatser.
Vi är nu beredda att svara på era frågor.