ECB-ordförandens inledningsanförande

Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Vi ska nu redogöra för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet.

 

Baserat på våra regelbundna ekonomiska och monetära analyser beslutade vi att hålla ECB:s styrräntor oförändrade. Den information som finns tillgänglig fortsätter vara i linje med våra bedömningar om en fortsatt måttlig och ojämn återhämtning i ekonomin i euroområdet, med låg inflation och en dämpad penningmängds- och kreditutveckling. Samtidigt ligger inflationsförväntningarna för euroområdet på medellång och lång sikt alltjämt fast förankrade i linje med vårt mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent. De penningpolitiska åtgärder som beslutades i början av juni har medfört en lättnad i den penningpolitiska inriktningen. Det är i linje med våra framtidsindikationer och återspeglar utsikterna för ekonomin i euroområdet på ett lämpligt sätt samt skillnaderna i den penningpolitiska cykeln mellan större utvecklade ekonomier. De riktade långfristiga refinansieringstransaktioner (TLTRO) som ska genomföras de kommande månaderna kommer att förstärka vår ackommoderande penningpolitiska inriktning. Dessa refinansieringstransaktioner kommer att ge långfristig finansiering till attraktiva villkor under en period på upp till fyra år till alla banker som uppfyller vissa riktmärken för utlåning till den reala ekonomin. Det bör hjälpa till att lätta på finansieringsvillkoren ytterligare och stimulera kreditgivningen till den reala ekonomin. I takt med att våra åtgärder får genomslag i ekonomin kommer de att bidra till en återgång till en inflationstakt på närmare 2 procent.

 

Som tidigare meddelats, och som en uppföljning av vårt beslut i början av juni, har vi intensifierat förberedelserna för direkta köp på marknaden för värdepapper med bakomliggande tillgångar för att stärka den penningpolitiska transmissionsmekanismens funktion.

 

Framöver kommer vi att upprätthålla en mycket ackommoderande penningpolitik. Vad gäller våra indikationer om styrräntornas framtida inriktning kommer ECB:s styrräntor att ligga kvar på nuvarande nivåer under en längre period mot bakgrund av de aktuella inflationsutsikterna. ECB-rådet är vidare enigt i sitt åtagande att inom ramen för sitt mandat även tillgripa okonventionella instrument, om det blir nödvändigt att vidta ytterligare åtgärder för att hantera de risker som en alltför utdragen period av låg inflation medför. Vi är fast beslutna att säkra en fast förankring av inflationsförväntningarna på medellång till lång sikt.

 

Jag ska nu redogöra för vår bedömning mer i detalj och inleder med den ekonomiska analysen. Reala BNP i euroområdet ökade med 0,2 procent på kvartalsbasis under första kvartalet i år. De månatliga indikatorerna har varit något rörliga under det andra kvartalet, vilket delvis är en återspegling av tekniska faktorer. Sammantaget fortsätter aktuell information, inbegripet enkätuppgifter för juli månad, att motsvara våra förväntningar om en fortsatt måttlig och ojämn återhämtning i ekonomin i euroområdet. Framöver väntas den inhemska efterfrågan få draghjälp av flera faktorer, bl.a. den ackommoderande penningpolitiska inriktningen och fortsatta förbättringar av finansieringsvillkoren. Framstegen med budgetkonsolideringen och strukturreformerna samt högre reala disponibla inkomster bör också bidra positivt till den ekonomiska tillväxten. Exportefterfrågan bör dessutom gynnas av den pågående globala återhämtningen. Samtidigt är arbetslösheten i euroområdet fortsatt hög, trots vissa ytterligare signaler om en uppgång på arbetsmarknaden, och kapacitetsutnyttjandet är ännu rätt lågt överlag. Dessutom var den årliga förändringstakten i de monetära finansinstitutens utlåning till den privata sektorn fortsatt negativ i juni, medan de nödvändiga anpassningarna av balansräkningarna i den offentliga och privata sektorn sannolikt kommer att fortsätta att hålla tillbaka återhämtningstakten.

 

De risker som omger de ekonomiska utsikterna för euroområdet ligger fortfarande på nedåtsidan. Särskilt ökade geopolitiska risker liksom utvecklingen i tillväxtekonomier och på den globala finansmarknaden kan potentiellt få negativa följder för ekonomin, bl.a. genom att påverka energipriserna och den globala efterfrågan på euroområdets produkter. Andra nedåtrisker har att göra med otillräckliga strukturreformer i euroländerna och en svagare inhemsk efterfrågan än väntat.

 

Enligt Eurostats snabbstatistik var den årliga HIKP-inflationen i euroområdet 0,4 procent i juli 2014, efter att ha varit 0,5 procent i juni. Detta är främst en återspegling av lägre energiprisinflation, medan övriga huvudkomponenter i HIKP var i stort sett oförändrade. Baserat på aktuell information väntas den årliga HIKP-inflationen ligga kvar på låga nivåer de kommande månaderna för att därefter öka gradvis under 2015 och 2016. Inflationsförväntningarna för euroområdet på medellång och lång sikt är alltjämt fast förankrade i linje med vårt mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent.

 

ECB-rådet bedömer att både uppåtriskerna och nedåtriskerna kring utsikterna för prisutvecklingen är begränsade och balanserade överlag på medellång sikt. I detta läge kommer vi noggrant att övervaka eventuella återverkningar av ökade geopolitiska risker och valutakursutvecklingen.

 

Enligt den monetära analysen pekar uppgifterna för juni 2014 alltjämt på en dämpad underliggande ökning av det breda penningmängdsmåttet (M3), med en årstakt på 1,5 procent i juni jämfört med 1,0 procent i maj. Ökningen i den snäva penningmängden M1 var 5,3 procent i juni, jämfört med 5,0 procent i maj. Ökningen av de monetära finansinstitutens utländska nettotillgångar, som delvis speglar internationella investerares fortsatta intresse för euroområdets tillgångar, kvarstår som en viktig faktor bakom M3-tillväxten.

 

Den årliga förändringstakten i utlåningen till icke-finansiella företag, justerad för försäljning av lån och värdepapperisering, var fortsatt negativ på –2,3 procent i juni jämfört med –2,5 procent i maj och  −3,2 procent i februari. Utlåningen till icke-finansiella företag fortsätter att vara svag, vilket speglar det fördröjda sambandet mellan den och det rådande konjunkturläget, kreditrisker, kreditutbudsfaktorer och de pågående balansräkningsanpassningarna i den finansiella och icke-finansiella sektorn. När det gäller månatliga flöden har samtidigt utlåningen till icke-finansiella företag under de senaste månaderna visat tecken på att stabiliseras, efter stora negativa månatliga flöden tidigare i år. Detta överensstämmer med resultaten av enkätundersökningen om bankers utlåning det andra kvartalet 2014, där bankerna rapporterade att lånevillkoren för företag hade lättat i nettotermer. Sammantaget är de dock fortfarande ganska stränga i ett historiskt perspektiv. Bankerna rapporterade dessutom en förbättring i nettoefterfrågan på lån för icke-finansiella företag och hushåll. Den årliga ökningstakten i utlåningen till hushåll, justerad för försäljning av lån och värdepapperisering, var 0,5 procent i juni och därmed i stort sett oförändrad sedan början av 2013.

 

Mot bakgrund av den svaga kreditökningen är ECB:s pågående samlade bedömning av bankernas balansräkningar synnerligen viktig. Bankerna bör ta tillfället i akt att stärka sin kapitaltäckning och därmed främja förutsättningarna för en kreditexpansion under de kommande etapperna av återhämtningen.

 

Sammantaget visar den ekonomiska analysen att den nuvarande låga inflationen kommer att följas av en gradvis uppgång i HIKP-inflationen till en takt som ligger närmare 2 procent. En avstämning mot signalerna från den monetära analysen bekräftar denna bild.

 

När det gäller finanspolitiken har en omfattande konsolidering av de offentliga finanserna under senare år bidragit till att minska budgetobalanserna. Viktiga strukturreformer har stärkt konkurrenskraften och ökat anpassningsförmågan hos ländernas arbets- och produktmarknader. Dessa insatser måste nu stärkas för att förbättra euroområdets tillväxtpotential. Strukturreformerna bör inriktas på att främja privata investeringar och skapa arbetstillfällen. För att återställa sunda offentliga finanser bör länderna i euroområdet gå vidare i linje med stabilitets- och tillväxtpakten och inte omintetgöra de framsteg som gjorts när det gäller att konsolidera de offentliga finanserna. Konsolideringen av de offentliga finanserna bör ske på ett tillväxtvänligt sätt. Ett fullständigt och enhetligt genomförande av euroområdets nuvarande ram för övervakning av offentliga finanser och makroekonomiska obalanser är viktigt för att sänka de höga offentliga skuldkvoterna, höja tillväxtenpotentialen och öka euroområdets motståndskraft mot störningar.

 

Vi är nu beredda att svara på era frågor.