Inledningsanförande till presskonferensen
Mario Draghi, ECB:s ordförande,
Vítor Constâncio, ECB:s vice ordförande,
Frankfurt am Main, 21 april 2016
Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Vi kommer nu att redogöra för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet, där kommissionens vice ordförande Valdis Dombrovskis också var närvarande.
Baserat på våra regelbundna ekonomiska och monetära analyser beslutade vi att hålla ECB:s styrräntor oförändrade. Vi fortsätter att räkna med att de kommer att ligga kvar på nuvarande eller lägre nivåer under en längre tid och väl utöver den period under vilken våra nettotillgångsköp kommer att pågå. När det gäller extraordinära penningpolitiska åtgärder, om vilka beslut fattades den 10 mars 2016, har vi börjat utöka våra månatliga köp inom ramen för programmet för köp av tillgångar från 60 miljarder euro till 80 miljarder euro. Som tidigare sagts ska dessa köp fortsätta fram till slutet av mars 2017, eller längre om så är nödvändigt, och under alla omständigheter till dess att ECB-rådet ser en varaktig justering av inflationsbanan som överensstämmer med inflationsmålet. Dessutom ska vi i juni genomföra den första transaktionen i vår nya serie av riktade långfristiga refinansieringstransaktioner (TLTRO II) och vi kommer att inleda köp inom programmet för köp av värdepapper inom företagssektorn (CSPP). Mer information om genomförandet av CSPP-programmet kommer att lämnas på ECB:s webbplats efter presskonferensen.
Efter vårt omfattande beslutspaket i början av mars har finansieringsvillkoren i euroområdet förbättrats. Genomslaget av penningpolitisk stimulans till företag och hushåll, främst genom banksystemet, stärks. Globala osäkerhetsfaktorer kvarstår emellertid.
Det är väsentligt att framöver upprätthålla en lämplig grad av penningpolitisk ackommodering så länge som behövs för att stödja kraften i den ekonomiska återhämtningen i euroområdet och för att påskynda inflationens återgång till nivåer under, men nära, två procent. ECB-rådet fortsätter att noga bevaka utsikterna för prisstabiliteten och kommer, om det skulle visa sig nödvändigt för att nå sitt mål, att agera genom att utnyttja alla instrument som finns tillgängliga inom ramen för dess mandat. I det aktuella läget är det av avgörande betydelse att säkerställa att den nuvarande låga inflationen inte får följdeffekter för löner och prisbildning.
Jag ska nu redogöra för vår bedömning mer i detalj och inleder med den ekonomiska analysen. Euroområdets reala BNP-tillväxt, mätt på kvartalsbasis, ökade med 0,3 procent under det fjärde kvartalet 2015 tack vare inhemsk efterfrågan men dämpades samtidigt av relativt svaga exporttrender. Inkommande uppgifter för första kvartalet 2016 pekar på fortsatt produktionstillväxt i ungefär samma takt som sista kvartalet 2015. Vi räknar med att den ekonomiska återhämtningen fortsätter framöver. Framför allt verkar inhemsk efterfrågan fortsätta att stödjas av våra penningpolitiska åtgärder. Dessa har en positiv inverkan på finansieringsvillkoren, vilket tillsammans med förbättrad lönsamhet för företag gynnar investeringarna. Vidare torde vår ackommoderande penningpolitiska inriktning, den fortsatta sysselsättningsökningen som resultat av tidigare strukturreformer och de fortfarande relativt låga oljepriserna ge ytterligare stöd åt hushållens reala disponibla inkomster och privata konsumtion. Finanspolitiken i euroområdet är också något expansiv. Samtidigt dämpas den ekonomiska återhämtningen i euroområdet fortfarande av den pågående anpassningen av balansräkningarna inom olika sektorer, för långsamt genomförande av strukturreformer samt av dämpade utsikter för utvecklingen på tillväxtmarknaderna.
Riskerna för euroområdets tillväxtutsikter ligger fortfarande på nedåtsidan. Våra senaste penningpolitiskt beslut har förbättrat finansieringsvillkoren överlag, vilket borde ge stöd åt konsumtions- och investeringsutvecklingen. Det finns dock fortfarande osäkerhetsfaktorer, särskilt vad gäller den globala ekonomin och geopolitiska risker.
Enligt Eurostat var den årliga HIKP-inflationen i euroområdet 0,0 procent i mars 2016, jämfört med -0,2 procent i februari, vilket främst återspeglar en högre tjänsteprisinflation. Baserat på nuvarande terminspriser för energi kan inflationen åter bli negativ de kommande månaderna för att sedan öka under andra halvåret 2016. Med stöd av våra penningpolitiska åtgärder och den förväntade ekonomiska återhämtningen, bör inflationen sedan åter ta fart 2017 och 2018.
Vad gäller den monetära analysen, fortsatte det breda penningmängdsmåttet (M3) att öka stadigt i februari 2016, med en oförändrad tillväxttakt på 5,0 procent. Den årliga tillväxten i M3 får, liksom under tidigare månader, huvudsakligen draghjälp av de mest likvida komponenterna, där det smala penningmängdsmåttet M1 hade en årlig tillväxttakt på 10,3 procent i februari jämfört med 10,5 procent i januari.
Låneutvecklingen följde den gradvisa återhämtning som observerats sedan början av 2014. Den årliga förändringstakten i utlåningen till icke-finansiella företag (justerad för försäljning av lån och värdepapperisering) ökade till 0,9 procent i februari, upp från 0,6 procent i januari. Utlåningen till företag fortsätter att spegla det fördröjda sambandet med konjunkturcykeln, kreditrisker och de pågående balansräkningsjusteringarna i den finansiella och icke-finansiella sektorn. Den årliga ökningstakten i lån till hushåll (justerad för försäljning av lån och värdepapperisering) ökade till 1,6 procent i februari 2016, från 1,4 procent i januari.
Enkätundersökningen om bankernas utlåning i euroområdet för första kvartalet 2016 pekar på ytterligare förbättringar vad gäller lånevillkoren för företag och efterfrågan på lån i alla lånekategorier. Efterfrågan på lån stärktes med hjälp av den låga räntan, finansieringsbehov för investeringar och utsikterna för bostadsmarknaden.
Sammantaget har de penningpolitiska åtgärder som vidtagits sedan juni 2014 tydligt förbättrat lånevillkoren för företag och hushåll, samt kreditflöden i hela euroområdet. Det nya omfattande penningpolitiska åtgärdspaket som antogs i mars i år stödjer den pågående uppgången i lånetillväxten och stöder därmed även återhämtningen i realekonomin.
En avstämning av resultatet av den ekonomiska analysen mot signalerna från den monetära analysen bekräftade behovet av att upprätthålla en lämplig grad av penningpolitisk ackommodering för att säkerställa att inflationen utan opåkallad fördröjning återgår till nivåer som är under, men nära, 2 procent.
Penningpolitiken är inriktad på att upprätthålla prisstabilitet på medellång sikt och dess ackommoderande inriktning bidrar till att stötta ekonomisk aktivitet. För att fullt ut skörda frukterna av våra penningpolitiska åtgärder krävs beslutsamma insatser inom andra politikområden, både nationellt och på EU-nivå. Detta har ECB-rådet redan vid flera tillfällen betonat och det har fått en kraftig genklang i både europeiska och internationella politiska diskussioner. Strukturpolitik är mycket viktigt, med tanke på en fortsatt hög strukturell arbetslöshet och låg potentiell produktionstillväxt i euroområdet. Framför allt är åtgärder för att öka produktiviteten och förbättra affärsklimatet, däribland främjandet av en god offentlig infrastruktur, av avgörande betydelse för att öka investeringar och stärka sysselsättningen. Ett snabbt och effektivt genomförande av dessa reformer i ett läge med en ackommoderande penningpolitik leder inte bara till högre hållbar tillväxt i euroområdet, utan gör dessutom euroområdet mer motståndskraftigt mot globala störningar. Finanspolitiken bör också ge stöd åt den ekonomiska återhämtningen, men måste samtidigt vara i överensstämmelse med Europeiska unionens statsfinansiella regler. För att upprätthålla förtroendet för det finanspolitiska systemet krävs en fullständig och enhetlig tillämpning av stabilitets- och tillväxtpakten. Samtidigt bör alla länder sträva efter en mer tillväxtfrämjande finanspolitik.
Vi är nu beredda att svara på era frågor.
Inledningsanförande i ECB:s webbplats:
http://www.ecb.europa.eu/press/pressconf/2016/html/is160421.sv.html