Mario Draghi, ECB:s ordförande,
Vítor Constâncio, ECB:s vice ordförande,
Frankfurt am Main, 26 oktober 2017
Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Vi kommer nu att redogöra för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet, där kommissionens vice ordförande Valdis Dombrovskis också var närvarande.
Baserat på våra regelbundna ekonomiska och monetära analyser gjorde vi idag en ingående bedömning av utsikterna för inflationen, riskerna som omger dessa utsikter samt av vår aktuella penningpolitik. Som resultat därav fattade ECB-rådet följande beslut i sin strävan efter prisstabilitet.
För det första lämnades ECB:s styrräntor oförändrade och vi räknar vidare med att de kommer att ligga kvar på nuvarande nivåer under en längre tid och väl utöver den tid under vilken våra nettotillgångsköp pågår.
För det andra, vad gäller de extraordinära penningpolitiska åtgärderna kommer köpen inom ramen för programmet för köp av tillgångar (APP) att fortsätta i nuvarande takt på 60 miljarder euro fram till slutet av december 2017. Från och med januari 2018 är avsikten att nettotillgångsköpen fortsätter i en månatlig takt av 30 miljarder euro fram till slutet av september 2018, eller längre om så är nödvändigt, och under alla omständigheter till dess att ECB-rådet ser en varaktig justering av inflationsbanan som överensstämmer med inflationsmålet. Skulle utsikterna bli mindre gynnsamma eller om de finansiella förutsättningarna visar sig oförenliga med den fortsatta utvecklingen mot en varaktig justering av inflationsbanan är ECB-rådet redo att utöka APP-programmet vad gäller storlek och/eller varaktighet.
För det tredje kommer Eurosystemet att återinvestera kapitalbeloppen från värdepapper som förvärvats inom ramen för APP-programmet under en längre tid efter det att nettoköpen har upphört, och i vilket fall som helst så länge det är nödvändigt. Detta kommer att bidra både till gynnsamma likviditetsvillkor och till en lämplig penningpolitisk inriktning.
För det fjärde beslutade vi även att fortsätta genomföra de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och de långfristiga refinansieringstransaktionerna med en löptid på tre månader i form av fastränteanbud med full tilldelning så länge som det är nödvändigt och åtminstone till slutet av den sista uppfyllandeperioden 2019.
Dagens penningpolitiska beslut togs för att bevara de mycket gynnsamma finansieringsförhållanden som fortfarande är nödvändiga för att säkerställa en varaktig konvergens av inflationen mot nivåer under, men nära, 2 procent på medellång sikt. Omkalibreringen av vårt program för köp av tillgångar återspeglar ökat förtroende för den gradvisa konvergensen av inflationstakten mot vårt inflationsmål till följd av den alltmer robusta och brett baserade ekonomiska expansionen, en ökning i mätningar av underliggande inflation och det fortsatt effektiva genomslaget av våra penningpolitiska åtgärder i finansieringsvillkoren i realekonomin. Samtidigt fortsätter det inhemska pristrycket överlag att vara dämpat och de ekonomiska utsikterna och inflationstakten förblir beroende av penningpolitiskt stöd. Således behövs fortfarande en omfattande grad av penningpolitisk stimulans för att underliggande inflationstryck gradvis ska byggas upp och för att ge stöd åt den övergripande inflationsutvecklingen på medellång sikt. Detta fortsatta penningpolitiska stöd ges genom de ytterligare nettotillgångsköpen, den omfattande stocken av redan förvärvade tillgångar och de förestående återinvesteringarna samt av våra framtidsindikationer om räntor.
Låt mig nu redogöra för vår bedömning mer i detalj och jag inleder med den ekonomiska analysen. Den ekonomiska expansionen i euroområdet är fortsatt gedigen och brett baserad. Under det andra kvartalet 2017 ökade real BNP i euroområdet med 0,7 procent på kvartalsbasis, jämfört med 0,6 procent under det första kvartalet. Senaste data och enkätuppgifter pekar mot oförminskad tillväxt för andra halvåret i år. Våra penningpolitiska åtgärder har underlättat skuldreduceringsprocessen och fortsätter att stödja inhemsk efterfrågan. Den privata konsumtionen stödjs av ökad sysselsättning och den gynnas också av tidigare arbetsmarknadsreformer och av ökat hushållssparande. Återhämtningen i företagsinvesteringar fortsätter att gynnas av mycket förmånliga finansieringsvillkor och förbättringar i företagens lönsamhet. Även bygginvesteringar har stärkts. Vidare kommer den brett baserade globala återhämtningen att ge stöd åt euroområdets export.
Riskerna kring euroområdets tillväxtutsikter är i stort sett balanserade. Å ena sidan skulle den starka konjunkturutvecklingen, som tydliggörs i de senaste förtroendeindikatorerna, kunna leda till ytterligare positiva tillväxtöverraskningar. Å andra sidan finns det fortfarande nedåtriktade risker, vilka främst hänger samman med globala faktorer och utvecklingen på valutamarknaderna.
Euroområdets årliga HIKP-inflation var 1,5 procent i september. Baserat på aktuella oljeterminspriser väntas inflationen på årsbasis tillfälligt vända ner mot årets slut, till stor del beroende på baseffekter i energipriserna. Samtidigt har måtten på underliggande inflation tickat upp måttligt sedan början av 2017 men de måste fortfarande visa övertygande tecken på en hållbar uppåttrend. Löneökningstakten har ökat något men det inhemska kostnadstrycket är dock överlag fortsatt dämpat. Den underliggande inflationen i euroområdet väntas öka gradvis på medellång sikt med stöd av våra penningpolitiska åtgärder, den fortsatta ekonomiska expansionen och det motsvarande gradvisa ökande resursutnyttjandet samt av stigande löneökningstakt.
Vad gäller den monetära analysen fortsätter det breda penningmängdsmåttet (M3) att öka stadigt i en årlig tillväxttakt på 5,1 procent i september 2017, jämfört med 5 procent i augusti. Precis som under tidigare månader fick den årliga tillväxten i M3 huvudsakligen draghjälp av sina mest likvida komponenter, där det smala penningmängdsmåttet M1 ökade i en årlig tillväxttakt på 9,7 procent i september 2017, jämfört med 9,5 procent i augusti.
Den återhämtning i tillväxten för utlåning till den privata sektorn som observerats sedan början av 2014 fortskrider. Den årliga ökningstakten i utlåningen till icke-finansiella företag ökade till 2,5 procent i september 2017, jämfört med 2,4 procent i augusti, medan den årliga ökningstakten i utlåningen till hushåll var fortsatt stabil på 2,7 procent. Enkätundersökningen om bankernas utlåning i euroområdet för tredje kvartalet 2017 pekar på att nettoefterfrågan på lån har fortsatt att öka inom alla lånekategorier. Kreditkraven har fortsatt att lätta för utlåning till hushåll medan de var i stort sett oförändrade för utlåning till företag. Bankernas övergripande villkor för nya lån har fortsatt att lätta för alla lånekategorier.
Genomslaget av de penningpolitiska åtgärder som vidtagits sedan juni 2014 fortsätter att på ett betydande sätt stödja lånevillkoren för företag och hushåll, tillgången till finansiering, främst för små och medelstora företag, och för kreditflöden i hela euroområdet.
En avstämning av resultatet av den ekonomiska analysen mot signalerna från den monetära analysen bekräftade behovet att omkalibrera de penningpolitiska instrumenten för att säkerställa den grad av penningpolitisk stimulans som är nödvändig för att varaktigt återföra inflationstakten till nivåer som är under, men nära, 2 procent.
För att våra penningpolitiska åtgärder ska få full effekt krävs dock att beslutsamma insatser inom andra politikområden stärker tillväxtpotentialen på lång sikt och minskar sårbarheter. Strukturreformer måste genomföras avsevärt snabbare i samtliga länder i euroområdet för att öka motståndskraften, minska den strukturella arbetslösheten och stärka euroområdets produktivitet och tillväxtpotential. När det gäller finanspolitiken skulle alla länder gynnas av förstärkta insatser för en mer tillväxtfrämjande utformning av de offentliga finanserna. Ett fullständigt, transparent och konsekvent genomförande av stabilitets- och tillväxtpakten samt av förfarandet vid makroekonomiska obalanser över tid i samtliga länder är avgörande för att öka motståndskraften i euroområdets ekonomi. Att stärka den ekonomiska och monetära unionen är ett projekt som fortfarande har hög prioritet. ECB-rådet välkomnar den pågående debatten om hur den institutionella arkitekturen i vår ekonomiska och monetära union kan förbättras ytterligare.
Vi är nu beredda att svara på era frågor.