Presskonferens 16 december 2022
Christine Lagarde, ECB:s ordförande,
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande
Frankfurt am Main
God eftermiddag, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens.
ECB-rådet beslutade idag att höja de tre styrräntorna med 50 punkter och, baserat på den väsentligt uppåtriktade revideringen av inflationsutsikterna, räknar vi med att höja dem ytterligare. Vi gör framför allt bedömningen att räntorna alltjämt kommer att behöva stiga avsevärt i en stadig takt för att nå nivåer som är tillräckligt restriktiva för att säkerställa en läglig återgång av inflationen till vårt tvåprocentsmål på medellång sikt. Att hålla räntorna på restriktiva nivåer kommer att leda till att inflationen med tiden dämpas i och med att efterfrågan minskar och kommer även att skydda mot risken för en ihållande uppväxling i inflationsförväntningarna. Våra framtida räntebeslut kommer även framöver att vara databeroende och följa ett tillvägagångssätt med beslut från sammanträde till sammanträde.
ECB s styrräntor är vårt viktigaste verktyg för att ange den penningpolitiska inriktningen ECB-rådet diskuterade idag även principerna för en normalisering av Eurosystemets innehav av värdepapper i penningpolitiska syften. Från och med mars 2023 kommer APP-portföljen att minskas i en måttlig och förutsägbar takt. Detta beror på att Eurosystemet inte längre kommer att återinvestera alla värdepapper som förfaller. Minskningen kommer i genomsnitt att uppgå till 15 miljarder euro per månad fram till och med slutet av det andra kvartalet 2023 och takten därefter fastställs efter hand.
ECB-rådet kommer vid sitt sammanträde i februari att tillkännage detaljerade parametrar för minskning av APP-innehaven. ECB-rådet kommer regelbundet att se över minskningstakten för APP-portföljen för att säkerställa att den är fortsatt förenlig med den övergripande penningpolitiska strategin och inriktningen för att bevara marknadsfunktionen och upprätthålla en fast kontroll av de kortfristiga penningmarknadsförhållandena. I slutet av 2023 kommer vi även att se över vårt operativa styrsystem för de korta räntorna, vilket kommer att ge information om slutpunkten för balansräkningsnormaliseringen.
Vi beslutade idag att höja räntorna och räknar med ytterligare kraftiga höjningar eftersom inflationen fortfarande är alltför hög och beräknas ligga kvar över målet under alltför lång tid. Enligt Eurostats snabbstatistik var inflationen 10,0 procent i november, något lägre än de 10,6 procent som uppmättes i oktober. Nedgången berodde främst på lägre energiprisutveckling. Livsmedelspriserna och underliggande pristryck i ekonomin har förstärkts och kommer att hålla i sig ett tag framöver. I ett läge av exceptionell osäkerhet har Eurosystemets experter kraftigt uppreviderat sina inflationsprognoser. De förutspår nu att inflationen i genomsnitt kommer att nå 8,4 procent 2022 för att sedan sjunka till 6,3 procent 2023. Inflationen beräknas gå ner kraftigt under årets lopp. Inflationen väntas därefter i genomsnitt ligga på 3,4 procent under 2024 och på 2,3 procent under 2025. Inflationen, exklusive energi och livsmedel, väntas i genomsnitt vara 3,9 procent 2022, öka till 4,2 procent 2023 och därefter sjunka till 2,8 procent 2024 och 2,4 procent 2025.
Ekonomin i euroområdet kan komma att avmattas under innevarande kvartal på grund av energikrisen, högre osäkerhet, svagare världsekonomisk aktivitet och stramare finansieringsförhållanden. Enligt de senaste prognoserna av Eurosystemets experter skulle en recession bli relativt kortlivad och inte så djup. Tillväxten beräknas dock bli dämpad under nästa år och har reviderats ner kraftigt jämfört med tidigare prognoser. På lite längre sikt förutspås tillväxten återhämta sig när de nuvarande motvindarna mojnat. På det hela taget förutses nu i prognoserna av Eurosystemets experter att ekonomin växer med 3,4 procent 2022, 0,5 procent 2023, 1,9 procent 2024 och med 1,8 procent 2025.
Mer om dagens beslut finns i ett pressmeddelande på vår webbplats.
Jag kommer nu att mer i detalj beskriva hur vi tror att ekonomin och inflationen kommer att utvecklas och därefter förklara vår bedömning av de monetära och finansiella förhållandena.
Ekonomisk aktivitet
Den ekonomiska tillväxten i euroområdet saktade in till 0,3 procent det tredje kvartalet i år. Hög inflation och stramare finansieringsförhållanden dämpar konsumtion och produktion i och med att hushållens reala intäkter minskar och företagens kostnader ökar.
Även världsekonomin tappar fart i ett läge av fortsatt geopolitisk osäkerhet framför allt beroende på Rysslands oberättigade krig mot Ukraina och dess folk samt stramare finansieringsförhållanden i hela världen. Den försämring av bytesförhållandet, som återspeglar att importpriserna stigit snabbare än exportpriserna, fortsätter att tynga köpkraften i euroområdet.
På den positiva sidan ökade sysselsättningen med 0,3 procent under det tredje kvartalet och arbetslösheten nådde en ny historiskt låg nivå på 6,5 procent i oktober. Stigande löner lär till viss del återställa förlorad köpkraft, vilket stöder konsumtionen. I och med att ekonomin försvagas torde dock sysselsättningen tappa fart och arbetslösheten kan öka under de kommande kvartalen.
Finanspolitiska åtgärder för att skydda ekonomin från följderna av högre energipriser bör vara tillfälliga och inriktade på att upprätthålla incitamenten att förbruka mindre energi. Finanspolitiska åtgärder som inte uppfyller dessa principer torde förvärra inflationstrycket, vilket skulle nödvändiggöra en stark penningpolitisk respons. Vidare bör, i enlighet med EU:s ram för ekonomisk styrning, finanspolitik inriktas på att göra vår ekonomi mer produktiv och gradvis få ner höga offentliga skulder. Politiken bör inriktas på att förstärka euroområdets försörjningskapacitet, särskilt inom energisektorn, och bidra till att minska pristryck på medellång sikt. För att uppnå detta bör regeringarna snabbt implementera sina investerings- och strukturreformplaner inom NGEU-programmet. Reformen av ramverket för EU:s ekonomiska styrning bör slutföras skyndsamt.
Inflation
Inflationen sjönk till 10,0 procent i november mot bakgrund av lägre energiprisutveckling. Även priserna på tjänster sjönk. Livsmedelspriserna steg dock ytterligare till 13,6 procent i och med att högre insatskostnader inom livsmedelsproduktionen fördes över till konsumentpriserna.
Pristrycket är fortfarande starkt inom olika sektorer, delvis som resultat av effekten av höga energikostnader i hela ekonomin. Inflationen, exklusive energi och livsmedel var oförändrad på 5,0 procent i november och även andra mått på underliggande inflation var höga. Finanspolitiska åtgärder för att kompensera för höga energipriser och inflation kommer att dämpa inflationen under kommande år men höja den så snart dessa åtgärder avvecklas.
Flaskhalsar på utbudssidan lättar gradvis men effekterna bidrar fortfarande till inflation och driver framför allt upp varupriserna. Detsamma gäller för upphävandet av pandemirelaterade restriktioner som, även om de försvagar uppdämd efterfrågan, fortsätter att driva upp priserna särskilt inom tjänstesektorn. Eurons svagare växelkurs har under året också fortsatt att påverka konsumentpriserna.
Lönetillväxten fortsätter att stärkas med stöd av en kraftig arbetsmarknad och vissa upphämtningseffekter för att kompensera arbetstagare för högre inflation. I och med att dessa faktorer består förutspås i Eurosystemets prognoser en löneutveckling i en takt väl över historiska genomsnitt. Detta torde driva upp den underliggande inflationen under hela bedömningsperioden. De flesta mått på långfristiga inflationsförväntningar ligger i dagsläget på runt två procent. Ytterligare revideringar över målet behöver dock följas noggrant.
Riskbedömning
Riskerna för den ekonomiska tillväxten ligger på nedåtsidan, framför allt på kort sikt. Kriget mot Ukraina är fortsatt en betydande nedåtrisk för ekonomin. Energi- och livsmedelskostnader skulle också kunna ligga kvar på högre nivåer än väntat. Om världsekonomin skulle utvecklas svagare än vad vi nu tror skulle detta kunna dra ner tillväxten i euroområdet ännu mer.
Riskerna för inflationsutvecklingen ligger primärt på uppsidan. På kort sikt skulle befintligt pipelinetryck kunna leda till högre priser på energi och livsmedel i detaljhandsledet än förväntat. På medellång sikt kommer riskerna främst från inhemska faktorer, t.ex. en ihållande ökning i inflationsförväntningarna över vårt mål eller högre löneökningar än beräknat. Däremot skulle sjunkande energikostnader eller en ytterligare försvagad efterfrågan leda till lägre pristryck.
Finansiella och monetära förhållanden
Efterhand som penningpolitiken blir stramare blir det dyrare för hushåll och företag att låna. Bankutlåning till företag är fortsatt robust då företagen går från obligationsupplåning till banklån och använder lån för att finansiera högre kostnader för investeringar och produktion. Utlåningen till hushåll minskar på grund av stramare kreditstandarder, stigande räntor, sämre utsikter för bostadsmarknaden och lägre konsumentförtroende.
I linje med vår nya penningpolitiska strategi gör ECB-rådet två gånger om året en djupgående bedömning av samspelet mellan penningpolitik och finansiell stabilitet. Klimatet för finansiell stabilitet har försämrats sedan vår senaste bedömning i juni 2022 och detta beror på en svagare ekonomi och ökad kreditrisk. Dessutom har sårbarheter på statsnivå ökat mot bakgrund av svagare ekonomiska utsikter och svagare offentliga finanser. Stramare finansieringsförhållanden skulle begränsa uppbyggandet av finansiella sårbarheter och minska svansrisker för inflationen på medellång sikt men på bekostnad av högre risker för systemstress och större nedåtrisker för tillväxten på kort sikt. Dessutom kan likviditetsbehoven för icke-bankföretag leda till förstärkt marknadsvolatilitet. Samtidigt har bankerna i euroområdet komfortabla kapitalnivåer, vilket bidrar till att reducera sidoeffekterna av en stramare penningpolitik för finansiell stabilitet. Makrotillsynen är fortsatt den främsta försvarslinjen för att upprätthålla finansiell stabilitet och bemöta medelfristiga sårbarheter.
Slutsats
Sammanfattningsvis: vi beslutade idag att höja ECB:s tre styrräntor med 50 punkter och, baserat på den väsentligt uppåtriktade revideringen av inflationsutsikterna, räknar vi med att höja dem ytterligare. Vi gör framför allt bedömningen att räntorna alltjämt kommer att behöva stiga avsevärt i en stadig takt för att nå nivåer som är tillräckligt restriktiva för att säkerställa en läglig återgång av inflationen till vårt tvåprocentsmål på medellång sikt. Att hålla räntorna på restriktiva nivåer kommer att leda till att inflationen med tiden dämpas i och med att efterfrågan minskar och kommer även att skydda mot risken för en ihållande uppväxling i inflationsförväntningarna. Vidare kommer, från och med början av mars 2023, APP-portföljen att minskas i en måttlig och förutsägbar takt. Detta beror på att Eurosystemet inte längre kommer att återinvestera alla värdepapper som förfaller.
Våra framtida räntebeslut kommer även framöver att vara databeroende och avgöras med beslut från sammanträde till sammanträde. Vi står redo att inom vårt mandat justera samtliga instrument som står till vårt förfogande i syfte att säkerställa att inflationen återgår till vårt medelfristiga inflationsmål.
Vi är nu beredda att svara på era frågor.
Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.