Företagsfinansieringen har klarat de största svårigheterna till följd av finanskrisen. Företagen upplevde färre problem med finansieringen 2010, men problemen är alltjämt vanligare än under åren före krisen. Även den genomsnittliga lånemarginalen ligger alltjämt på en högre nivå än före krisen.
Ökningstakten i utlåningen från monetära finansinstitut till icke-finansiella företag steg i fjol. För tillväxten stod dock i första hand lånen till bostadsbolag, medan den egentliga utlåningen till icke-finansiella företag åter har minskat under de senaste månaderna. Nya företagslån upptas främst i syfte att omstrukturera gamla lån och finansiera rörelsekapital. Uppgifterna framgår av Finlands Banks publikationer: Finansiell statistik 2010 – årsöversikt och Finansmarknadsrapporten 1/2011.
Bolåneökningen har varit jämn men betydligt långsammare än före finanskrisen. Andelen nya bolån till fast ränta har ökat, vilket speglar förväntningarna om en uppgång i de korta marknadsräntorna, och den genomsnittliga löptiden för bolånen har minskat. Genomsnittsräntan på bolånestocken i Finland är dock den lägsta i euroområdet, eftersom bolåneräntorna till stor del fortfarande är bundna vid Euribor.
Hushållens inlåning på tidsbundna konton ökade 2010 då särskilt räntorna på långfristig tidsbunden inlåning blev mer lockande till följd av konkurrensen mellan bankerna. Finanskrisen har i själva verket återspeglats tydligast i hushållens inlåning på tidsbundna konton, som ökade kraftigt 2008 när hushållen omplacerade sina medel från investeringsfonderna, för att igen minska 2009 till följd av sjunkande räntor.
För att få en lösning på skuldkrisen i Europa måste en stabil grund skapas för banksystemet. I flera europeiska länder är omstruktureringar inom banksektorn nödvändiga för att förtroendet för banksystemet ska kunna återställas och bankernas upplåning på marknaden återhämta sig. I banksektorn i Finland har krisen inte lett till några omstruktureringar, men flera EU-länder har varit tvungna att skapa stödsystem.
I Finland har bankernas kreditförluster på grund av finanskrisen varit betydligt mindre än vad som förutspåtts och utgör endast en bråkdel av kreditförlusterna under bankkrisen på 1990-talet. Orsaker till detta är en snabb återhämtning av ekonomin och ett bättre sysselsättningsläge än väntat. Den exceptionellt låga räntenivån har dessutom hållit lånekostnaderna i styr och låntagarna har inte blivit utsatta för valutakursrisk. Även utvecklingen i tillgångspriser har varit stabilare än under den föregående krisen. Låntagarnas skuldbetalningsförmåga har varit bättre än under depressionen på 1990-talet, men hushållen är betydligt mer skuldsatta nu än tidigare och därför också mer sårbara.
Upprättandet av det gemensamma eurobetalningsområdet SEPA är inne i slutspurten. Övergången till SEPA-gireringar från traditionella inhemska gireringar är på god väg i Finland . De flesta betalningar via nätbanken är redan SEPA-betalningar. Det inhemska girot går till historien före utgången av året. För privatpersoner innebär det att de måste använda internationella IBAN-kontonummer. För företag är omställningen ganska stor på grund av nya standarder för betalningsmaterial.
Upplysningar
lämnas av ekonom Kimmo Koskinen, kimmo.koskinen(at)bof.fi, telefon 010 831 2546, och
ekonom Eero Savolainen, eero.savolainen(at)bof.fi, telefon 010 831 2235.
http://www.suomenpankki.fi/link/3dda208954d04f279835c022dae2038b.aspx?epslanguage=fi.
http://www.suomenpankki.fi/globalassets/fi/julkaisut/selvitykset_ja_raportit/rahoitusmarkkinaraportit/Documents/1_2011_RMraportti.pdf
lämnas av ekonom Kimmo Koskinen, kimmo.koskinen(at)bof.fi, telefon 010 831 2546, och
ekonom Eero Savolainen, eero.savolainen(at)bof.fi, telefon 010 831 2235.
http://www.suomenpankki.fi/link/3dda208954d04f279835c022dae2038b.aspx?epslanguage=fi.
http://www.suomenpankki.fi/globalassets/fi/julkaisut/selvitykset_ja_raportit/rahoitusmarkkinaraportit/Documents/1_2011_RMraportti.pdf
Rapporten och översikten publiceras på svenska och engelska den 28 februari.