Utrikeshandeln med tjänster visade ett överskott som bidrog till att öka bytesbalansen

Överskottet i bytesbalansen ökade till 5,6 miljarder euro 2010, vilket är cirka 3,1 procent av BNP. År 2009 var överskottet 1,6 miljarder euro mindre. Intäkterna i bytesbalansen ökade omkring 9 procent och utgifterna omkring 8 procent jämfört med året innan.

Handelsbalansen1  i den form den beräknas i betalningsbalansen visade ett överskott på 3,4 miljarder euro, dvs. ungefär lika mycket som 2009. Såväl exporten som importen uppvisade en tillväxt med ungefär 16 procent jämfört med året innan. Uppgången av oljepriset har ökat importutgifterna. Den ökade exporten inom metall- och skogsindustrin samt den kemiska industrin har bidragit till att öka exportintäkterna. Handelsbalansen i den form den beräknas i betalningsbalansen uppgick 2010 ungefär till hälften av vad den var 2008.

I bytesbalansen ökade andelen utrikeshandel med tjänster betydligt 2010. Nettointäkterna från tjänsterna uppgick till 2,2 miljarder euro vilket är nästan tredubbelt jämfört med 2009, och mer än någonsin tidigare. År 2010 var tjänstebalansens andel av bytesbalansen 30 procent då den 2009 var under 20 procent och 2007 endast 6 procent.

Nettobeloppet faktorinkomster från utlandet, till vilka räknas bland annat räntor och utdelning, var 1,7 miljarder större än vad som utbetalades från Finland till utlandet. På portföljinvesteringar betalades till utlandet 1,5 miljarder mer i utdelning än vad som erhölls till Finland. Nettoavkastningen på direkta investeringar uppgick däremot till 4,1 miljarder euro, dvs. ungefär 0,3 miljarder mer än 2009.

1 I betalningsbalansstatistiken skiljer sig uppgifterna om varuhandeln från Tullstyrelsens utrikeshandelsstatistik på grund av korrigeringar för transport- och försäkringskostnader. Från varuimporten, som redovisas till cif-värde i Tullstyrelsens utrikeshandelsstatistik, avräknas i betalningsbalansstatistiken utländska fraktares och försäkringsgivares andel, som omförs till transport- och försäkringskostnader.

Bytesbalans

Finlands nettotillgångar i utlandet vid årets slut

Vid slutet av 2010 hade finländarna 12 miljarder euro mer fordringar i utlandet än skulder i utlandet.  Fordringarna uppgick till 535 miljarder euro och skulderna till 523 miljarder euro. Vid slutet av 2009 var skulderna 6 miljarder euro större än fordringarna vilket innebär att fordringarna har ökat mer än skulderna från slutet av året innan.

Om man frånser eget kapital var situationen den motsatta. Vid slutet av 2010 hade finländarna 46 miljarder euro mer skulder i utlandet än fordringar i utlandet. Ökningen från slutet av året innan var ungefär 9 miljarder euro. Den största orsaken till ökningen av skulderna är ökningen av räntebärande värdepapper emitterade av staten.

De viktigaste investerarsektorerna i Finland hade 24 miljarder euro i fordringar i GIIPS-länderna vid slutet av 2010. Fordringarnas andel av de sammanlagda investeringarna i dessa sektorer var omkring 6 procent. Närmare information framgår av tabellen 13.

2 Grekland, Irland, Italien, Portugal och Spanien.

Nettoställning mot utlandet

Fortsatt livliga kapitalrörelser i portföljinvesteringarna

År 2010 var nettoutflödet av kapital i portföljinvesteringar från Finland 8 miljarder euro. Finländska investerare ökade sina portföljinvesteringar i utlandet med 21 miljarder euro, vilket dock var 4 miljarder mindre än under rekordåret 2009. Utländska investerare ökade i sin tur sina investeringar i finländska värdepapper med 13 miljarder euro, dvs. 7 miljarder mindre än året innan.

Omkring hälften av finländarnas investeringar i utlandet riktades till obligationer i vilka investerades närmare 11 miljarder euro. Återstoden bestod i första hand av investeringar i fondandelar i investeringsfonder registrerade i utlandet. Av de inhemska investerarsektorerna exporterade de monetära finansinstituten mest kapital, deras andel av det totala kapitalutflödet var knappt 80 procent. Även i Finland registrerade investeringsfonder (exkl. penningmarknadsfonder) ökade betydligt sina investeringar i utlandet. Marknadsvärdet på Finlands värdepappersfordringar i utlandet uppgick till 207 miljarder euro vid slutet av 2010. Obligationernas andel var något över hälften, dvs. 53 procent. Arbetspensionsanstalterna och de övriga socialskyddsfonderna stod för nästan 40 procent av investeringsstocken och de monetära finansinstituten för drygt en fjärdedel.

Kapitalinflödet från utlandet till Finland bestod till största delen av investeringar i räntebärande värdepapper emitterade av finländska aktörer till ett nettoförsäljningsbelopp av sammanlagt 12 miljarder euro. Största delen av dessa var obligationer och kortfristiga skuldförbindelser emitterade av finska staten. Däremot återköptes penningmarknadsinstrument som emitterats av MFI-sektorn – främst bankerna – från utlandet och amorterades. Nettoförsäljningen av i Finland registrerade investeringsfonders fondandelar till utlandet uppgick till knappt 3 miljarder euro. Aktier i finländska företag återköptes i utlandet för 1,4 miljarder euro. Vid slutet av 2010 var marknadsvärdet av utländska portföljinvesteringar i Finland 225 miljarder euro. De utländska investeringarna hänförde sig i första hand till obligationslån vilkas andel av värdet på investeringsstocken var drygt hälften. Betraktat efter emittentens sektor hade företagssektorn mest värdepappersskulder, totalt 78 miljarder euro. Marknadsvärdet på de aktier inom företagssektorn som innehades av utländska investerare uppgick till 60 miljarder euro.

Portföljinvesteringar

Direkta investeringar i Finland fortsatt små

Inflödet av direkta investeringar till Finland har förblivit på en exceptionellt låg nivå sedan 2008. Enligt preliminära uppgifter för 2010 blev inflödet av direkta investeringar till Finland från utlandet 0,3 miljarder euro negativt. Med andra ord togs mer kapital hem till utlandet från investeringsobjekten i Finland än vad som investerades i dem.

Till följd av färre internationella företagsförvärv har det inte i betydande grad flödat in nytt kapital i direkta investeringar till Finland och de utländska koncernerna har inte heller väsentligt ökat sin finansiering i de finländska enheter som de äger från tidigare. Vidare har investeringsobjektens svagare resultat återspeglats i volymen av återinvesterade vinster vilket har bidragit till att minska flödet.

Ett negativt eller i närheten av noll liggande investeringsflöde innebär dock inte entydigt att investeringsaktiviteten stannar upp fullkomligt. År 2010 ökade de utländska koncernerna finansieringen i eget kapital i sina enheter i Finland med 1,8 miljarder euro, dvs. nästan lika mycket som under de två föregående åren sammanlagt. Å andra sidan tog de utländska koncernerna hem kapital från enheterna i Finland i form av övrigt kapital (främst koncerninterna lån) för ett värde av 2,2 miljarder euro. 

Utflödet av direktinvesteringar från Finland till utlandet år 2010 utgjorde cirka 3,1 miljarder euro, vilket var 0,4 miljarder euro större än året innan. De finländska koncernerna ökade finansieringen i eget kapital i sina enheter i utlandet med 4,5 miljarder euro och tog hem till Finland från sina enheter i utlandet 1,4 miljarder euro i övrigt kapital. I det här hänseendet var 2010 ett relativt normalt år eftersom de finländska koncernerna finansierar även sina inhemska enheters verksamhet via sina finansieringsenheter i utlandet.

Nettoutflödet av kapital i direktinvesteringar från Finland till utlandet uppgick till 3,5 miljarder euro.

Direktinvesteringar

Finlands betalningsbalans januari 2011

 
  • Överskottet i bytesbalansen var 0,4 miljarder euro, dvs. på samma nivå som året innan.
  • Nettoinflödet av kapital till Finland var 0,1 miljarder euro.
  • Nettoinflödet av kapital i direktinvesteringar från Finland uppgick till 0,3 miljarder euro.
  • Nettoinflödet av kapital i portföljinvesteringar från Finland uppgick till 1,7 miljarder euro.
  • Nettoutflödet av kapital i övriga investeringar till Finland uppgick till 2,8 miljarder euro.
 

Finlands betalningsbalans

År 2010,
mn euro
December 2010,
mn euro
Januari 2011,
mn euro
12 mån. glidande summa, mn euro
Bytesbalans 5 636 1 036 388 5 640
    Varor 3 382 270 150 3 475
    Tjänster 2 151 462 18 2 083
    Faktorinkomster 1 721 405 369 1 701
    Löpande transfereringar -1 618 -100 -148 -1 618
Kapitaltransfereringar 184 14 15 184
Finansiell balans -3 316 -3 778 55 -5 203
    Direkt investeringar -3 459 -1 048 -309 -3 772
    Portföljinvesteringar -7 872 -12 054 -1 708 -6 778
    Övriga investeringar 6 716 9 025 2 800 5 542
    Valutareserv 1 661 8 -680 301
    Finansiella derivat -362 292 -48 -497
Restpost -2 503 2 728 -458 -621
Statistiken blir slutlig inom drygt två år efter statistikårets utgång.


Upplysningar lämnas av Anne Turkkila, telefon 010 831 2175, och Jaakko Suni, telefon 010 831 2454, e-post fornamn.efternamn(at)bof.fi

Nästa meddelande om betalningsbalansen publiceras 15.4.2011 kl. 10.00.

Prenumerera meddelandet per e-post