Den utelöpande sedelvolymen i Finland hade ökat snabbt sedan första världskrigets utbrott. Fram till 1917 hade Finlands Banks utlåning till Rysslands regering och inväxlingen av rubel till mark stått för den största ökningen.
Under inbördeskriget fortsatte betalningsmedlen att öka på grund av den sedelfinansiering som både den vita och den röda förvaltningen ägnade sig åt. Under 1918 ökade kontantvolymen med 52 %.
Sedelfinansieringen utmynnade i en kraftig inflation och depreciering av marken mot amerikanska dollarn och svenska kronan. Prisökningen förvärrades också av den svåra bristen på mat och andra varor under kriget. Prisregleringen på livsmedel lyckades inte bromsa prisökningen.
Diagram över inflationen och den växande sedelstocken 1917–1919, de rödas och de vitas sedlar anges skilt.
Potatiskö på Salutorget sommaren 1918. Museiverket.
Arbetsrum i Finlands Banks kontor. Finlands Bank.